Ja.......
Men även denna dag kan gå till historien som den händelselösaste på väldigt länge. Jag har inte gjort ett dugg. Jo jag tvättade ju. Men jag har inte orkat lägga in tvätten i garderoben. Borde gå ut på en promenad. Jag kollade liksom på Seventh heaven idag. Det är få saker som är så meningslösa som just det.
Nej men jag måste väl gå ut och gå. Det är så himla mörkt här bara. Suck.
Jag har lovat mig själv att om inte det här blir bättre, så flyttar jag tillbaka om två månader. Jag kan ju inte på varje ledig dag sitta själv och glo.
Jävla glamouröst.
Åh.
Stackare
Jag sov som en stock i natt! Hade bra drömmar och när mobilens alarm (som jag aldrig stänger av, kom igen!) ringde klockan åtta satte jag det på snooze som vanligt. Tills jag insåg att jag faktiskt inte behöööver gå upp. Så jag somnade om. Vid tio vaknade jag nästa gång, och låg och läste en stund. Världens bästa morgon. Hade flyt också, jag åkte ner och tittade om det fanns någon ledig tvättid, vilket det gjorde! Tur!
Mindre tur var att ett av örngotten gick sönder lite i centrifugen... Inte mitt örngott. Centrifugen visste säkert det, och ville göra sönder det bara av ren ondska.
Att bli arg på saker är en rolig företeelse. Man blir ju seriöst arg också, och vill förstöra det man gick in med tån i, eller när datorn krånglar tror man verkligen att den har ett medvetande och gör det bara för att jäklas. Eller jag gör det i alla fall...
Återstoden av förmiddagen har jag städat, gjort rent mina fem golv-till-tak-speglar som magiskt blir alldeles fläckiga fast jag är jättenoga med att inte ta på dem.
Och nu regnar det.
Då kan jag ju inte gå ut.
Synd...
Verkligen.
Och jag tror det finns gudomlig chokladkaka kvar i kylen.
Också väldigt synd, i kombination av 100 tv-kanaler.
Ibland är jag en stackars tjej.
Spänd!
Ligger och lyssnar på Rihanna och tänker lite. Jag vet inte vad jag ska tycka om jobbet! Eller, först av allt är jag väldigt glad. Det är en speciell känsla, nästan som att vinna en tävling. Att de ville ha mig. En liten jente som i sina egna ögon inte är någon särskild. Bara en vanlig tjej. Som de tycker skulle passa bra som "ansikte utåt". Jag pendlar lite mellan att känna mig som Charlotte i Sex and the city (alldeles för mycket vatten över huvudet, jag vet) och helt dödsnervig över att inte fatta någonting.
Det är inte som om jag blivit hedersdoktor vid någon internationell institution eller ansikte utåt för Chanels parfymer men ändå.
Jag vet att jag klarar av det. Men det här kan ju vara min chans, den där man inte får så ofta. Och jag är rädd att inte klara av det. Som om det blir en konflikt mellan viljan och förmågan. Jag hoppas att det inte haltar. Jag vet ju att jag har superlätt för att förstå och klara av saker, jag har lätt att fatta system och jag kommer ihåg mycket. Men det är klart.
Det är ett helt nytt område för mig, konst liksom. Jag älskar konst!
Fredag blir en väldigt intressant och kul dag, intressant för att jag börjar jobbet då, och väldigt kul för att fina Emelie kommer hit då!
Like sand through the hourglass...
Haha! Passande rubrik. Men det är den. Passande, alltså. Dagarna med den finaste mamman är över, innan de ens hade börjat!
Att umgås med den finaste mamma innebär många saker; prata, tycka lika, lösa korsord, skratta, äta, känna en sorts trygghet som inte upplevs med någon annan. För mamma är där, och tar hand om. Man får gnälla, gråta, snäsa, skoja, berätta. Allt utan att hon dömer eller ser ner på. Hon är allt, från att ha varit mitt absoluta allt från början, har hon nu blivit allt jag är. Jag hade inte varit den jag är utan henne. Hon finns i mig, och det kommer hon för alltid att göra. Min kära mor. Du är bäst.
Men, mer konkret så åt vi. Mycket. Alldeles för mycket hela tiden. Och vi pratade. Och var i Vigelandsparken. Gick på bio (Eat pray love - bra film). Drack kaffe och rödvin.
*
Jag fick för övrigt jobbet.
Härlig måndag!
Så. Jäkla. Töntig.
Kolla in mitt hår! Det står upp som en himla tuppkam, helt av sig själv. Suck.
Snart går jag iväg på intervjun. Ih. Och nu är mamma på väg hit! Tjoho!
Vänner och familj
Åh! Lycka! Hör här: imorgon kommer världens finaste, sötaste, bästa och gosigaste lilla mamma hit! Hon åker på onsdag och på fredag kommer världens finasta, sötaste, bästa och gosigaste bästaste vän! Och stannar till tisdag! ÅH! Bästa. Jag har världens bästa vänner och familj. Alla kategorier.
Jag är lycklig. Hehe. Man kan ju undra varför jag flyttade om det enda jag vill är att få vara med min familj och mina vänner.
Men jag känner mig uttråkad hemma ändå. Inte som på en söndag i Oslo, men nästan.
Och hemma skulle jag inte få göra det här: börja arbeta på ett galleri mitt inne i stan! Imorgon klockan tio ska jag träffa chefen och prata om jobbet. Jag är nervös och har alla de traditionsenliga fjärilarna i magen. När jag borde fokusera på att lära mig så mycket om konstnärerna och själva företaget stressar jag över vad jag ska ha på mig. Vad är mina finaste gå-bort-kläder? Eller nej, jag kan ju inte ha partyklänning på jobb.
Jag måste se cool och konst-ig ut. Inte konstig.
Plötsligt gör det inte så mycket att söndagen är stängd. Mina fina vänner. Nytt jobb.
Och den första helgen i november tänker jag åka till Göteborg och fina bästa Isabel. Min kära vän! Om hon vill ha mig där, vill säga. Måste kolla.
Nu ska dagen börja.
Ingen ungdom
Jag ligger här i sängen i min ensamhet och äter pepparkakor och undrar vart ungdomen tog vägen. Ung kanske jag fortfarande är, men "dom" har jag ingen. Vad just denna "dom" skulle innebära är egentligen ganska oklart, men jag anar att den innefattar den ork man hade som nybliven artonåring.
Då kunde jag jobba till halv nio på kvällen, haka på någon in mot stan och möta upp kompisar som redan hade börjat festa. Alltid var någon ute.
Idag saknar jag dels den orken, och dels de vännerna. Ingen ska ut. Jag funderade på att följa med en av tjejerna från jobbet ut ikväll, men min fåfänga stoppade mig.
Hon sa nämligen: "Tänk att ha med en 24-åring ut!". Ehm. Som att jag var en antik gammal dinosauriekäke att stoltsera med. "Titta! 24 år och ORKAR ta sig ut! Se, hon har till och med högklackat! Ser ni sminket? Så sminkade man sig år 2004. Coolt va?".
Jag blev liksom... lite av, när hon sa så. Som om det var någon "Bring your grannie-day".
Sååå jag stannar hemma. Och luktar på handkräm och mandariner.
Och tittar på Medium.
Och undrar vart orken tog vägen. Tillsammans med ungdomen flydde den för livet, för att landa i någon nybliven artonåring.
Kom tillbaka. Jag lovar att orka. Jag kan dansa till klockan fem på morgonen igen. Vi kan återuppleva 30-timmarsdygnen!
Eller. Nä. Det är så varmt och gosigt här under fuskpälsfilten och i velourdressen. Jag ligger så bra här så.
Gäsp och godnatt.
Trabajo
Jobbubbla. Sexdagarsvecka. Låhånga dagar. Eller vanliga dagar, men mycket att göra.
På måndag klockan 10 blir det spännande!
Nu kör vi igen
Det blev vinter i år också. Trots att jag med hälarna i marken försökt bromsa tidens gång. Typiskt! Hösten var ju inte färdig ännu!
Znö on ze ground
This too shall pass
Jag har lite svåra tider just nu, eller snarare oförutsägbara. Det är ju det hela saken med att flytta bort handlar om. Att inte göra exakt samma sak hela tiden och veta precis hur morgondagen blir. Men även om det halkar omkring lite nu, kommer jag snart få fäste och en lite säkrare framtid. Som jag inte vill ha. Haha. Moment 22.
När det kommer till att oroa sig över saker man ännu inte blivit varse om så har jag blivit mycket bättre på att ta det lugnt.
Jag behöver inte ha en plan B för allting. Det löser sig när problemet väl har uppenbarat sig. OM problemet uppstår. För väldigt, väldigt många gånger oroar man nästan ihjäl sig över något scenario man målat upp i fantasin. Ett scenario som i mitt fall inte sällan slutar med att jag står utan hem och mat och alla hatar mig. Myndigheterna är på mig.
Just det är min största rädsla. Att få myndigheterna efter mig. Jag är så totalt livrädd för att få typ Kronofogden efter mig att jag betalar mina räkningar så fort jag bara kan. Jag skulle aldrig glömma bort en räkning eller bara helt sonika strunta i dem.
Men egentligen - jaha? Så OM jag skulle få dessa fruktade myndigheter efter mig? Vad händer då? Jag dör inte. Det är obehagligt, men det ligger ju i så fall bara hos mig själv, obehagligheten vill säga. Då är det ju jag som har byggt upp en rädsla. Knappast skulle de hämta mig i en grå skåpbil och tortera mig tills jag... betalade. De skulle heller inte döda mig, eller kittla mig tills jag kiknar av skratt.
Samma sak med fängelse. Jag är riktigt rädd för att göra någonting olagligt, så att jag skulle hamna i fängelse. Men om jag nu skulle hamna i fängelse, vad mer? Jag avtjänar straffet en tid.
Visst, det är obehagligt, det är inte trevligt, förenat med en stor del skam.
Ingenting händer däremot med min existens.
Det finns alltid tid för förbättring. Jag kan ändra mitt beteende om det skulle vara så illa att myndigheterna fick upp ögonen för mig eller om jag hamnar i fängelse.
Det är lite konstiga rädslor jag har egentligen.
Som någon slags gudsfruktan räds jag Myndigheterna (jag vet heller inte vilka de är) och fängelsestraff. Jag är en Laglydig Medborgare och vill inte göra någonting alls för att sticka ut. Inte synas eller märkas.
Men herregud LEV lite! Tänkte jag igår och köpte extremt billiga kläder. Bara två saker. Och fick genast så dåligt samvete över att jag lägger pengar som hade kunnat gå till god mat på kläder, att jag tänkte lämna tillbaka dem genast.
Ehm. Jag är 23. Mina pengar SKA gå till allt annat förutom mat. Jag ska festa upp dem, fika bort dem, shoppa dem väck.
Sånt får jag bara dåligt samvete av.
Okej babbel babbel.
Det jag tänker är att man ska aldrig oroa sig för det som kanske kan hända. Om man tar det lugnt, andas lugnt och tar allting som det kommer, slipper man så mycket oro och magont. Det ordnar sig.
Snyft
En jobbig grej ju äldre jag blir: jag blir så otroligt blödig. När någon annan berättar om någonting hemskt eller sorgligt kan jag knappt hålla tårarna tillbaka. Eller som när jag läste på SvDs hemsida att en 20-årig tjej hade omkommit i en bilolycka. Eller om något litet djur som kämpar mot kylan typ. Då börjar jag nästan störtgråta. Jag fick tårar i ögonen när mamman på Kenza och Tyra show fick sin dröm uppfylld.
Bara... Ehm.
Har jag inga egna bekymmer att oroa mig för eller?
Time goes by
Jag menar väl, men kommer alltid försent. Tur då att ingen någonsin höjer på ögonbrynen när man är 5 minuter sen. När jag var i Frankrike var jag alltid minst 20 minuter sen, överallt. Det bara blev så, när alla andra också var det. Hemma i Sverige är man punktligheten själv. Men nu har jag åter drabbats.
Fast oftast är jag ute i god tid... Eftersom jag själv ser det som ett tydligt tecken på avsaknad av respekt försöker jag faktiskt jämt vara i tid.
Nåja, nu måste jag springa!
Sommar i P1
Igår återupptäckte jag något som jag glömt men tycker väldigt mycket om. Sommarpratarna i P1. Världens bästa. Jag älskar de olika offentliga profilernas berättelser. Vissa är mer rörande än andra, vissa roligare. Men gemensamt har de att man får en vad som känns som privat stund med dem. Bara du och Måns Zelmerlöw. Hehe. Eller Petra Mede, för den delen. Det är förra årets pratare. Jag håller på att bråka med iTunes om att få hem de från i år.
Onsdag
God morgon! Jag sitter och lyssnar på gamla Kent, det var länge sedan och det är riktigt befriande. Låtarna tar mig tillbaka till 2004, Gran Turismo, bad hos Bubblar-Martin, Ponnyn Paula och inga bekymmer.
Haha. Klart jag hade bekymmer då också. Men de var så banala. Det tycker man alltid. Vad är det med mina bekymmer idag som är så himla allvarligt? Jag är inte skyldig någon spelhaj 300 000 kronor, med ränta. Jag har inte brutit alla ben i min kropp. Jag har inte heller råkat göra någonting som verkligen skulle skada den som fick reda på det. Helt safe.
Vad fånig man är. Som om det var så mycket bättre då? Men det är ljuva minnen.
Jag sov gott, så gott.
Idag är det världens bästa mammas födelsedag! Mamma är allt. Vad avundsjuka alla måste vara för att jag har de bästa föräldrarna i världen.
Nu blir det frukost!
Små små saker
Jag hade lite lätt ångest för att jag inte skulle orka se det nya Gossip girl-avsnittet, jag är så trött! Men, med all den tur som följer mig här i livet så kom jag på att denna vecka är det ju inget Gossip girl!
Tänk, att så små ting kan göra en så behaglig till mods.
Jag borde skaffa en hobby. Men hon står ju i stallet och tuggar hö och har kanske lagt sig ner just i detta nu. Min fina häst.
Svettig efter ett som vanligt lyckat träningspass. Jag vet inte vad jag skulle göra utan fina Saga. Ibland förstår jag inte hur jag kunde lämna henne! Men jag vet att hon är i goda händer och att jag ändå får vara med och ta hand om henne. Mitt lilla hjärta.
Kärlek
Åh jag är så nöjd med att min fina fina mor kommer till mig på måndag. Min bästaste mamma.
Le fait
Bara en till sak. Det här med jobb. Jag undrar seriöst varför det ska vara så svårt för folk att få jobb? Inte som i att man inte ska sitta hemma på sin bak och borde klippa sig och hela den saken. Utan att det faktiskt vimlar av duktiga, seriösa och ambitiösa unga människor som bara väntar på att få arbeta, och ge hundra procent. Förmodligen mer.
Men man får ju aldrig chansen. Detta är ingenting nytt egentligen, men hur sjutton ska man få erfarenhet när inga företag anställer någon ny? Det rekryteras egentligen bara inom företagen, chefens dotters kompis får jobbet, man tävlar hela tiden mot någon som av någon anledning en gång fick chansen.
Tänk om arbetsmarknaden kunde vara mer öppen, att man ger många fler en chans att visa vad de går för. Oftast räknas ju kvaliteter som faktiskt inte går att lära sig på något universitet. För vad spelar det för roll om någon har världens bästa utbildning men är totalt socialt inkompetent? För att ge ett enkelt exempel.
Jag älskar utbildning och tycker att det är varje människas skyldighet att lära sig om världen, om hur våra lagar och vår politik fungerar. Om man är intresserad av det. Eller om språk, som jag. Eller om vad som helst egentligen.
Men den utbildning man läser sig till kan aldrig mätas med den man erhåller genom att leva. Man kan möjligen få kunskap om det man möter i livet, men det är bara genom tidigare erfarenheter man vet hur man ska hantera det.
Allting handlar om erfarenhet och kunskap. Kunskap går enkelt att få på egen hand. Så även erfarenhet till viss del. Däremot behöver man i arbetsrelaterade sammanhang hjälp, lita till andra.
Bara en gång skulle räcka, så är man på väg. Att en enda människa tror på en och ger en möjlighet att visa vad man går för. Är man smart då, tar man chansen och ger allt. Misslyckas man har man åtminstone fått chansen.
Det finns alldeles för många nyutexaminerade unga människor som brinner för sitt ämne och är redo att jobba dygnet runt för att nå resultat och komma någon vart.
Tänk om man skulle använda dessa människor, istället för någon som genom slumpen och kontakter fått jobbet.
Att arbetsgivaravgiften sänkts för att fler ska anställas är ju bra. Men regeringens ansvar slutar ju där. Det är upp till människorna på företagen att faktiskt agera och anställa fler.
Jag tror de skulle bli förvånade över vilka talanger som finns där ute, redo att sätta igång igår.
Jag menar, titta bara på Idol.
Vila
Glorious day! Jag vet inte. Jag har inte riktigt tittat ut. Men på termometern stod det åtta grader för någon halvtimme sen. Helt okej!
Jag hade planerat en lååång sovmorgon, efter gårdagens orättvisa. Men ett sms innan klockan nio satte stopp för den utopiska drömmen. Inte mycket att sätta stopp för egentligen, i drömväg. Jag drömde att jag spillde vatten över min dator, men att eftersom jag hade tecknat en försäkring på den så rann vattnet bara av. Sedan drömde jag något om Blondinbella också. Värt.
Jag önskar jag skulle iväg på något skoj, eller att jag hade massa energi, men faktum är att jag har huvudvärk, ögonlock som inte vill öppnas och är allmänt tömd på energi. Så jag vilar lite.
Sorglig
Höjden av sorglighet måste väl ändå vara att vara tvungen att tvätta sina kläder och lakan i Neutral. Luktar nada.
Nej jag fattar att det inte är det värsta här i världen.
Det är när man står i entrén hemma och båda hissarna står på våning 12.
Att gifta sig rikt
Är det så fel, eller? Jag ORKAR inte röra ett finger just nu. Jag har en näsa twice its size, jobbigt hår, svettas bara jag blinkar två gånger på raken.
Men tänk, tänk om jag bodde i ett stooort hus på ett berg i Schweiz, med egen kock, tänare, make-up-människa, läkare och rubbet. Då skulle jag kunna ligga kvar i min stora underbara säng med TV i kuddarna och små fina hundar och katter överallt, någon som masserar mina fötter och målar mina naglar. Där skulle jag ligga och beställa hem fettfri pizza och bli frisk.
Reality check: Oslo, 4 grader - minus detsamma i blåsten, regn, tvätt i torktumlare, mjölken snart slut. Ont i magen, avskavt nagellack, ringar under ögonen. Inte ens råttorna vill vara ute. Jag vet inte om de någonsin vill det, de brukar ju bo i väggar och så. Har jag hört. Jag vet inte.
Jag vill bara att mamma ska vara här och handla baguette, salami, ost och blåbärssoppa. Min sjukmat sen barnsben. Jag har fortfarande barnsben! Låt mig stanna i tredje klass för alltid!
Så... Nej, egentligen har jag det ju väldigt bra. Det skulle jag ju komma ihåg. Jag tycker ju om det här. Jag gillar att jobba. Men det är tungt när man får släpa runt på ett huvud som väger 20 kilo.
Världens undergång
Är det inte lite av en riktig orättvisa när man måste gå upp innan klockan åtta när man är sjuk, för att tvätta? Jag skulle tro det.
Jag såg filmen 2012 igår. Bara jag som tycker att den var dålig och är inte alls orolig över att jorden bara ska spricka upp och svälja hela världen.
Och vadå, de lämnade ju inte ens jorden? Och inte visste jag att det bara är USA och Kina som är de länder som finns. Resten dog, men vad gör det? USA var ju med. Hihi. Dumma amerikaner.
Vilodag
Jag tror att det var såhär den norska regeringen hade tänkt att norrmännens söndagar skulle vara. Ligga i sängen hela dagen och inte göra någonting. Att allt är stängt inbjuder ju inte direkt till någon produktivitet. Eller så är det förkylningen som gör det.
Jag har hört att man aldrig får samma förkylningsvirus två gånger. Det kan ju stämma. Men då undrar jag lite lätt vem det är som har smittat mig? Jag spelar upp scener i huvudet på när någon kund har tagit på mig, på min hand och så vidare.
Sen drar man det lite längre och tänker på vilka ens vänner har träffat, och vilka de i sin tur har träffat på. Och inser att viruset förmodligen är en galopp-malaria-bakterie som för alltid har flyttat in i benmärgen.
Så tänker en fullfjädrad hypokondriker.
Kom hem, vi börjar om igen?
Alla räknar med att man är så säker på sin sak när man flyttar såhär, vilket gör att man hela tiden får kommentarer som: "kom hem nu!", "sluta lek och kom hem igen!", "om du var här skulle vi ha en jääätterolig helg!". Jamen. Nä. Jag uppskattar ju såklart att jag är saknad, men det är lite jobbigt också. För jag ifrågasätter då mitt val. Är det inte bra att prova på annat? Borde jag vara hemma?
Men det är ju inte roligare hemma, jag hinner nästan aldrig träffa mina vänner, det vimlar inte av fabulous partys att gå på.
Mestadels är jag bara hemma, pluggar eller är i stallet. Och det kan jag ju vid det här laget.
Nu ska jag äta mat med 3 liter tabasco.
All that glitters
Is just my tårfyllda ögon. Det är jobbigt när man är förkyld, det blir sådant tryck i huvudet att det rinner ur ögonen. Svämmar över.
Charmigt.
Skypade just med mamma och hon berättade om tävlingen. Fina häst.
Annars? Rien. Det är vackert väder med 13 grader ute. Vad vet jag, är helt utslagen. Lyckligtvis börjar jag klockan 16 måndag, tisdag och onsdag. Olyckligtvis har jag tvättid klockan 8 imorgon.
Rida sig lite
Min fina vackra häst är bäst. Ingen protes(t). Gammalt Bert-citat. Det om protesen alltså.
Min fina vackra häst vann LB-klassen och kom tvåa i LA:n. WEHO!
Firade med att snyta mig och titta på Youtube-klipp på Moorlands Totilas. Världens vackraste häst. Efter min då, såklart.
När jag blir stor ska jag ha ett stall.
Knight in shining armors?
Här ligger jag, bortom all räddning. Alltid är det någonting med dessa söndagar i Norge. Jag behöver nässpray. Det enda apoteket ligger tio minuter bort med buss. Jag ORKAR verkligen inte.
Den som kommer med nässpray får en kram när jag är frisk.
Sickness and health
Man vet att man är sjuk när man försöker få lite vila mot hängande galgar.
Hör min bön?
Saliga äro de som får vila en lördag! Särskilt om de är sjuka. Sådant är inte fallet för mig. Faktiskt så gör det ingenting. Jag får min beskärda del av vila imorgon.
C'est cher en Norvège
Lyssnar på Simon and Garfunkel och försöker vila. Stressig dag. Att vara sjuk på en stressig dag blir jobbigt. Att vara sjuk på en stressig dag och dessutom upptäcka att man har betalat 2300 kronor för en kaffe på Kaffebrenneriet, som egentligen ska kosta 23 kronor, det är fanskap.
Jag skrattade vansinnigt först. Helt sjukt ju. Tänk om kaffe skulle kosta över två tusen kronor? 10 000 per arbetsvecka. 40 000 i månaden. Hehehe.
Jag svalde skrattet senare.
Jag ringde till Brenneriet och berättade situationen. Förklarade att jag kommer ner strax innan klockan 13 för att ordna upp detta.
Ja för att göra en lång och tårfylld historia kort så gick det inte. De "skulle se vad de kunde göra"
Då gjorde jag något alla vuxna människor gör när det skiter sig.
*
Jag ringde pappa.
Pappa ordnade.
Kvinnan på kontoret ringde till mig och bad om ursäkt. En halvtimme efter det hon sagt att hon skulle titta på ärendet nästa vecka någon gång och se vad som kunde göras. Hon sa att hon pratat med sin chef och att jag skulle få pengarna nu i helgen.
Bästa pappa.
Jag kommer alltid att behöva honom.
Okej en till, jag har tråkigt!
Sov på eftermiddagen. Då har man tid med sådant här.
3. Vad är de första du säger när en kompis blir påkörd av en buss?
Ok skulle bara kolla planen.
4. Vilket sms blev du mest berörd av?
Svårt att gå i klackar...
5. Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
Fejanchatten?
6. Vilka ord skulle du säga till gud om du trodde på honom?
Haha rolig du är!
7. Vad vill du höra mest av allt?
Ok, gulvet mitt er så jaevla fullt av våt leirehundehårgress.
8. Din romantiska replik?
Var nettopp på jobben till Robin:D
9. Vad skulle du säga om du blev bestulen?
Hahahahahahahha vilket härligt pris!
1.Ta fram din mobil.
2. Bläddra igenom din inkorg.
3. Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i sms:et.
4. Gör likadant på varje fråga
1. Vad skulle du säga om din pojkvän var otrogen mot dig?
Hihi smart!
2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Ja coola!
2. Bläddra igenom din inkorg.
3. Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i sms:et.
4. Gör likadant på varje fråga
1. Vad skulle du säga om din pojkvän var otrogen mot dig?
Hihi smart!
2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Ja coola!
3. Vad är de första du säger när en kompis blir påkörd av en buss?
Ok skulle bara kolla planen.
4. Vilket sms blev du mest berörd av?
Svårt att gå i klackar...
5. Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
Fejanchatten?
6. Vilka ord skulle du säga till gud om du trodde på honom?
Haha rolig du är!
7. Vad vill du höra mest av allt?
Ok, gulvet mitt er så jaevla fullt av våt leirehundehårgress.
8. Din romantiska replik?
Var nettopp på jobben till Robin:D
9. Vad skulle du säga om du blev bestulen?
Hahahahahahahha vilket härligt pris!
Favorit i repris
Gällande mina kontakter i telefonboken:
har du pussat nummer 4?
Andrea. Nej. Det är ett franskt nummer, och jag har ingen aning om vem det är?
vad har du för relation med nummer 21?
Bromma gynekologmottagning. Säger sig självt, va?
när ska du träffa nummer 34?
Ekerö optiker. (Har jag inga vänner i telefonboken?). Jag vet inte. När jag behöver kolla synen igen.
är nummer 18 söt?
Birgitta, som rider hästen Fayette åt en tjej i stallet ibland. Jo hon är väl söt. På ett mamma-sätt. Snäll är hon!
vad var ditt första intryck av nummer 36?
Elin i stallet. Sprallig tokig människa som säger vad hon tycker med massa humor!
hur/var träffade du nummer 9?
Anne här i Norge. Hon är min kontaktperson på jobbet. Så jag träffade henne i Oslo på Universitetsgate. Ja.
gillar du nummer 40?
Emelie. Min bästaste vän, så jag älskar henne mer än nåt annat!
har du träffat nummer 3 den senaste månaden?
Amanda från förra jobbet. Näpp. Jag har ju bott i Oslo den senaste månaden HALLÅ.
när ska du träffa nummer 14 nästa gång?
Bonti. Säljer barnvagnar och barnkammarinredning. Kan ju träffa "den" nästa gång jag är på Norrtullsgatan 33.
är du nära vän med nummer 41?
Farmor. Jag har kvar hennes nummer, kommer aldrig ta bort det. Men hon finns inte längre, och det är jag ledsen för.
har du gått på bio med nummer 28?
Cribba. Som dejtade den förra stallägarinnans dotter. Nej. Vi gick aldrig på bio. Konstigt va?
skulle du kunna dejta nummer 39?
Elisabeth. Nja. Kanske om jag var en man i mina bästa år. I dagsläget - nej.
vad pratar du och nummer 51 oftast om?
Fredrik. Vi jobbade ihop men efter det hörs vi aldrig. Vi brukade prata väldigt mycket om allt möjligt.
känner du nummer 5?
Andy. Ganska lite nu för tiden. Samma som med Cribba. Förutom att han inte dejtade denförrastallägarinnansdotter. De är bästa vänner. A och C, vill säga. Men så. Nej. Jag var kär i honom förut. Bisarrt.
skulle du kunna ge nummer 33 en kram?
Edvard som jag känt sen jag var typ 12. Idag jobbar han på ett dataföretag med Hanna. Som jag känt sen jag var 6 år. Klart jag kan ge honom en kram! Hundra! Han smsar mig varje födelsedag, jul, nyår, påsk och midsommar. Fin.
vad har du och nummer 66 för relation?
Hemmet. Vi älskar varandra, hemmet och jag. Vi har haft samma telefonnummer i säkert tjugo år. Jag älskar det telefonnumret, det är perfekt. Jag ringer det väldigt sällan dock (mobiler koko).
Busslycka
Lycka för en semi-lantis som jag är detta:
Syns väl halvdåligt för jag vet inte hur man gör den större... Men bussar som går hela natten hem till mig, två gånger i timmen. FÖRSTÅ flexibiliteten! Enda ångesten är väl att jag lättast tar bussen från Jernbanetorget, also known as Knarkarhänget.
Nåja.
Vad?
Jag sov och vaknade med någon slags längtan. Jobbigt.
Ha de!
När två svenskar i Norge möts så använder de trots sitt gemensamma språk norska ord. Man säger kvittering, har du lust på och ha det istället för hej då.
Skumt fenomen.
Leva
Idag är jag lite småsjuk, vilket gör mig VÄLDIGT ynklig.
Tur har jag ändå. Jag måste påminna mig själv om det. Väldigt tursam på många, många sätt. För ett tag sen fick jag nästan gråtattack på jobbet. Först var det inne en kvinna i permobil, som bara kunde klä sig i mjukisbyxor av någon anledning.
Hon skulle iväg på en båtresa med en vän, hon gladde sig väldigt, och ville ha lite finare mjukiskläder. Men eftersom hon inte kunde resa sig upp och gå omkring och titta bland galgarna själv fick jag hämta och visa, hämta och visa. Slutligen hade hon valt ut de kläder hon skulle ha, och när hon var på väg ut önskade jag henne en trevlig resa, och hon såg så glad ut.
Hon var glad.
Jag är det inte?
Hon sitter i permobil och är glad. Jag står upp och surar. Vakna.
*
Mitt andra wake-up call var när en familj var inne i butiken. Mamma, pappa och tio-elvaårig dotter. De handlade kläder och pratade glatt. Alla log och var glada.
Dottern satt i rullstol. Med en sjal på huvudet. Inga ögonbryn. Mager som en sticka. Cancersjuk. Och hon log. Föräldrarna log. De köpte kläder åt sin lilla flicka. Sin cancersjuka lilla flicka.
Och bakom kassan stod jag. Med en halvmeter hår på huvudet. Med bekymmer som innebär att inte hinna till Vinmonopolet innan de stänger.
Jag fick tårar i ögonen när jag tog betalt av pappan. Han var så stolt. De var ute och shoppade kläder.
Fan för mig och mina icke-besvär. Fan för att man alltid jagar lyckan när man har den precis framför sig, nej, man har den i handen, hela tiden. Hela tiden, dygnet runt så har man lyckan. Man står, man andas, kan gå, har en familj, kan följa sina drömmar. Mitt liv ska inte ta slut.
Jag blir bara så ledsen på mig själv att jag inte uppskattar det jag har. Jag har vett nog att veta att jag borde uppskatta det, men i praktiken går det annorlunda till. Då blir noppiga strumpbyxor ett problem.
Jag hoppas jag i framtiden kan leva och vara glad över det, varje dag.
Jobb!
Nu drar jag iväg på jobb! Hemma sent.
Barnvakt
Jag satt barnvakt ikväll åt sonen i familjen. Han sov visserligen så jag tror inte att han ens visste om det. Men, föräldrarna tycker det är otroligt påfluget av dem att fråga mig!
Det gör mig absolut ingenting, är jag bara hemma så är det ju inga problem. Och det är en rar liten pojke också, och om han dessutom sover så spelar det ju ingen roll alls.
Men de är av en annan åsikt och vill genast ersätta mig för det. Så imorgon ska mamman fylla på mitt tvättkort. Och jag tackar såklart, det är dyrt att tvätta!
Jag fick också reda på att en del brev har kommit bort på posten på sistone. Kan vara därför jag inte fått en faktura jag "väntat" på. Inte så kul att höra, jag vill ju inte få någon anmärkning på grund av försvunna brev!
Jag har tittat på 500 days of summer under kvällen. Riktigt bra, hittills! Jag ska fortsätta nu.
Det var allt för idag! Godnatt!
Psyklister
Här i Oslo så, likt alla andra städer bortsett från Stockholm, cyklas det en hel del. Man kan hyra cyklar lite överallt och till och med köpa ett månadskort för cykelhyra. Det är fint, jag tycker om den hälsosamma fläkten norrmännen ger (hela tiden ser man folk i träningskläder på väg till eller från gymmet)(för jag hoppas att de inte går klädda så liksom... till vardags). Som sagt, fint.
Men så är det även en viss skillnad på cyklandet här. I Stockholm får man ju icke nyttja trottoarerna för sitt trampande. Fotgängarna går alltså säkra.
Här däremot fullkomligt vimlar det av cyklister på just trottoarerna. Det går inte att gå tjugo meter på en gata rakt fram utan att bli omkörd minst fem gånger på den sträckan. Man vet aldrig vilket håll de kommer ifrån, de plingar inte och har man iPoden i öronen blir man dem varse först när kappan fladdrar i vinddraget. Och nära. Det är nästan så att det existerar en tävling om hur nära man kan komma en fotgängare utan att tackla ner denne.
Värst är det på vägen till jobbet, som är en lååång väg, avskild från bilvägen. Det är värst att promenera där för att det finns väldigt mycket upp- och nedförsbackar. Inte bara för att det blir jobbigt att gå i 45 graders uppförsbacke alltför länge utan för att cyklisterna har väldigt roligt i nedförsbackarna. I typ 60 km/h blåser de förbi. Man får hjärtstillestånd.
Men, som TUR är, är jag ingen gammal pensionär. Som tycker att de borde förbjudas! och bannlysas! och kan inte någon GÖRA något?
I'm just sayin'
Bon soir
Klockan är ju nästan sex, och då går det ju an att hälsa god kväll. Jag tog mig i kragen och tog mig ut. Det är jag glad för. Vädret var fantastiskt och det var inte ett dugg kallt! Jag tittade in i en bra second handaffär, de hade inte så jättemycket för tillfället verkar det som, det är ju lite mellan två årstider. Men folk börjar säkert rensa ut lite, fast det blir väl sommarkläder då kanske. Nej jag vet inte.
Jag köpte mig en McFlurry med Daim och gick och slöåt på den i någon halvtimme. Jag promenerade bara runt på Grünerlökka och såg mig omkring. Så småningom befann jag mig inne i city, och då passade jag på att handla lite.
Birkelunden var vacker i solskenet
Haha vilken surkärring! Jag åt på lite glass ju. Surminen passar mig inte.
Otroligt fint ljus idag!
Och dessa fick följa med hem. För en gångs skull var skorna sköna och inga fotdödare. Dessutom extrembilliga!
Lite annat köpte jag också. Men jag är trött nu och det är ju inte så vansinnigt intressant.
Sängläge
Här ligger jag FORTFARANDE i sängen, skandal!
Eller ganska, skönt.
Jag tittade just på de senaste avsnitten av Gossip girl och How I met your mother.
Men vädret är för fint för att ignorera längre. Jag ska svänga ihop någon lunch och gå ner på stan!
Morgontankar
Imorse, vid halv åtta-tiden, tittade jag på termometern utanför fönstret. En plusgrad. En! Glittrigt på marken. Man hade ju kunnat önska att det var för att ett Pride-tåg just svischat förbi, men tyvärr är det bara hösten och vintern som är på intågande. Däremot måste jag säga att det är väldigt vacker. Vyn över Oslofjorden är bländande. Men ändå.
Läser om Calle Schulmans ångest i Colombia. Där är det i alla fall varmt. Ser en gammal jobbarkompis bilder från Los Angeles. Norge. Kallt.
Egentligen gör det inte så mycket. Jag har alltid avskytt folk som ska påverkas av vädret. Som om det på riktigt hade någon inverkan? Det kanske det har, jag vet inte.
Just nu väntar jag på jobbsamtal. Känner mig riktigt patetisk som ligger färdigsminkad under täcket. Redo att kasta mig iväg där jag behövs, typ.
Behöver ett nytt jobb.
Om dagen blir ledig tänkte jag spana in second hand-butiker på Grünerlökka. Oslos söder. Jag gillar inte ens söder. Hehe.
I'm not colorblind, I know the world is black and white
Hej hej!
Jag får väl inte skriva det här egentligen, men alltså. Oslos lokaltrafik. Quelle blague! Man kan liksom bara... åka (nu jinxar jag det här, kommer åka fast i en kontroll imorgon). Ingen tittar. Inga spärrar. Allt sköter man själv. Och som van vid Stockholms Fort Knox/Gestapo/Guantanamo-spärrar lever jag loppan här. Åker buss. Tar trikken (spårvagnen) just for fun. Åker brallorna av mig helt enkelt.
Jag älskar det! Inte bara för att det blir billigt (som sagt, jag kommer få äta upp det här), utan jag älskar positiviteten! De är inga cyniker, norrmännen. De har ju satt upp blipp-apparater där folk ska läsa av sina kort, och små stämpelapparater också, för enkelbiljetterna. Och det FINNS spärrar på tunnelbanan, det är bara det att de är öppna och på sidorna är det två meters fritt spelrum. Bara att trava in. Men "man har själv ansvar för att betala sin resa". Jo.
Neeej vad jag kommer få böta nu. 900 norska kostar det. Men då har jag väl betalat av alla mina gratisresor...
Besök
Min fina mamma kommer ju på besök om ett par veckor. Jag försöker nu se vad man kan hitta på i Oslo. Om man inte är oljeshejk (eller bara vanlig norrman) så blir alla nöjen väldigt dyra... Men med lite fantasi får man ju faktiskt till det ändå! Man kan:
- Dricka eftermiddagskaffe på Grand Hotel. En kanna kaffe kostar 70 kronor. Den fantastiska dessertbuffén blir din för 130 kronor. Då får man äta så mycket man vill...
- Man kan också åka upp till Holmenkollens restaurang. Där kostar en sällskapsmeny 625 kronor, men man kan lika gärna bara ta ett glas vin och njuta av utsikten.
- Besöka Vigelandsparken. Detta är ju ganska givet när man är i Oslo. Parken är världens största skulpturpark och det är konstnären Gustav Vigelands livsverk. Skulpturerna är speciella och inte vad de verkar vid första anblick... Det är helt gratis att flanera runt i den stora parken.
- I Oslos fina Operahus pågår ständigt föreställningar i balett, Opera och andra konserter. En föreställning kostar från 100 kronor och uppåt, till cirka 350 kronor. De har klassiska uppsättningar som Figaros bröllop men även lite nyare alternativ.
- Grand Hotels Étoile bar bjuder på en fantastisk utsikt över Oslo, och de har en bra loungestämning med bra musik på kvällarna.
Sen kan man ju bara promenera runt i staden, under sommaren är det perfekt att köpa lite picnicmat och sätta sig i den vackra slottsparken. Under julen arrangeras en marknad på Aker Brygge.
Ja nej jag vet inte. Något kan man väl göra. Jag vill gå på Opera och åka till Holmenkollen med mamma. Min fina mama!
Curriculum Vitae
Skönt nog är jag fortfarande på bra humör, ibland får man lite dippar helt enkelt. Snart är det dags för lunch, och jag ser fram emot en bacon- och avocadosallad!
Vilken röra jag har ställt till med också, ser jag.
God morgon
Idag känns allting mycket bättre. Jag känner inte längre för att säga "fan", "helvete" och "jävla" i varje mening. Jag tror vädret gör sitt, det är strålande sol ute! Det ser verkligen varmt ut, men om man tittar på termometern så visar den inte mer än fyra grader. Hjälp. Kallt.
Eftersom jag börjar klockan fyra idag ska jag ägna första delen av dagen åt att organisera lite, titta efter jobb och kanske åka ner och personligen fråga på olika ställen. Mitt vackra yttre kan ju ingen motstå! Hm, eller?
Suck
Näe, jag är inte alls på något bra humör. Jättegod glass till trots så suger allting just nu. Jag hatar känslan av att vilja göra massor (jobbmässigt) men inte riktigt få möjligheten till det. Jag känner mig rastlös och på dåligt humör. Egentligen är det väl inte så men just nu känns det som om allt går emot mig.
Jäkla allt, nu vill jag bara vara hemma, i mitt rum i min säng. Ha ridit på dagen och plugga på kvällen. Gå och lägga mig och veta att jag vaknar upp på morgonen och ska till Stockholms universitet. Jag får en sån här det här är inte jag-känsla.
Vill se en dålig skräckfilm och sen bara avsluta den här meningslösa dagen...
Se promener
Det blev en promenad i alla fall! 45 minutare den här gången. Jag gick upp mot Årvoll och kikade runt, fina områden! Det luktade höstskog och var allmänt mysigt. Ganska kallt! På väg hem igen gick jag förbi stallet som jag ser från mitt sovrumsfönster, så jag kikade in och hittade en människa på stallplanen. Jag frågade om jag fick hälsa på hästarna och det fick jag mer än gärna. Lycka!
Mys
Tråksöndag
Jag kommer nog inte på länge vänja mig vid söndagarna i Oslo. Vad gör man när allting är stängt? Allt. Promenerar? Jag är riktigt seg, borde verkligen gå ut och gå för att få lite energi, men jag hittar den inte någonstans! Jag är bara sugen på att köpa Ben & Jerrys och bädda ner mig i sängen och titta på fyra filmer i rad.
Det är sån lyx att kunna göra vad man vill vilken dag som helst i veckan, där har Stockholm en upp på Oslo. Här blåser typ såna där ökenbuskar över gatorna varje söndag.
Jag har städat och ordnat, och bäst av allt: MAMI har bokat biljetter till Oslo, den 25e anländer hon! Det är om bara ett par veckor. Jag är lycklig.
Egentligen borde jag göra någonting. Jag borde ha en söndagsdejt! Jag dejtar min spegelbild för tillfället...
Nej, nu får jag skärpa till mig och ta på mig joggingskorna och ta mig ut!
Fin helg med fina vänner
God eftermiddag! Solen skiner i Oslo och jag har lite städryck, ska börja alldeles strax! Idag ska jag ordna med kvitton och tider och sådant, typiska söndagssysslor.
Igår eftermiddag somnade jag som en stock här hemma, och vaknade vid halv sju eller någonting. Ganska välbehövligt då.
På kvällen mötte jag åter upp mitt glada gäng på en bar där de hade suttit sedan klockan 16 (!) och druckit öl. Jag tog ett par stycken själv. Vid tolv bröt vi upp och promenerade hem till Robin och Jesper. Vilket visade sig vara liiite längre än vad vi trott, så en timme vandrade vi i Oslonatten.
Jag och fina Robin
Vackra Iris och Robin (stolt som en tupp)
Jesper och Jesper
Idag har jag först åkt hem från killarnas, och väl hemma gjorde jag i ordning en schysst frukost med ägg och bacon, grönsaker och frukt. Och kaffe.
Inte mer än så.
Skönt.
Des nouveaux trucs
Cou cou mes chéries!
Jag har jobbat nu, sålt skor heeela dagen lång! Efter jobbet handlade jag hårtoning på H&M, där jag även fann en fantastiskt vacker hatt!
Inget hinner jag visa nu, för jag ska uuuuut!
-
Gymnastiska övningar... i matte.
Att träna på gym här i Norge är väl... egentligen lika dyrt som i Sverige kan jag tänka mig, jag har aldrig satt min fot på ett gym.
Ja, jag är faktiskt ganska stolt över det. Tänk vilka träningsmöjligheter ett stall ger. Man mockar (tränar sidmusklerna på magen?), man sopar, bär vatten, slänger ner höbalar, lassar tre ton hö när det levereras, man går går går och går, hoppar upp och rider. Allt detta på bara en stallvisit. Och säkert mycket mer ändå som jag inte kan tänka på. Bär bommar, lyfter konstiga harvgrejer och så vidare.
*
Men, gym i Norge. Robin jobbar på Elixia, ett trendigt gym som har värsta spaanläggningen att slappa i efter träningen (varför man nu skulle vilja vara kvar, vem har 5 timmar avsatt till träning liksom)(nu kom jag på att jag utan problem kan vara i stallet i fem timmar) och de erbjuder fantastisk service. Jättebra. Sju hundra norska kronor kostar det i månaden, vilket är 840 svenska kronor... För att... få gå in. Och sitta vid en maskin. 10 080 kr blir det på ett år. Eh.
Fast det går ju inte heller att jämföra med hästhållningen i alla fall. Det är knappt två månader av häst. Äsch. Jag tappar poängen här. Jäkla ridning!
Jag ville säga nåt om att gym är dyrt och att man lika gärna kan göra allting hemma. Övningar och löpturer och sådant.
Men det föll ju ganska platt.
Leve ridningen då!
VS
Eller hur, vilket är bäst?
Des souvenirs
När jag och syster var på operan fick jag en liten souvenir från... souvenirshopen, av fina syster!
Ett sudd med Mozart på! Undrar om man kan sudda ut finnar med det?
På jobbet tog jag ut värvningsvinsten:
Koselig kofta! Självklart håller jag för de fina knapparna uppe vid halsen... Jag funderar på att byta ut dem, för så fina är de inte. Vanliga grå plastknappar. Skulle vilja ha några mer rustika...
Home at last
Nu är jag hemma igen! Ibland har man världens flyt med bussar och hissar... Efter att ha suttit i Fritzlkällaren kom jag ju ut i friska luften igen, och som den var frisk! Vilket pangväder!
Så typiskt att det kom idag och inte för tre dagar sen.
Nu har jag just ätit en apelsin och ett äpple, gott! Jag dricker Pepsi Raw också, smakar som smält Igloo-glass.
Om två timmar börjar jag jobba så nu ska jag duscha och göra mig fin!
Det jag inte saknar
Om man saknar Sverige, eller framför allt Stockholm, så är det bara att gå in på stureplan.se för att få sig en dos av allt det man... inte saknar. Jag tänker främst på bilderna. Från Laroy, White Room etc. Exakt allt som finns på bilderna där är det jag inte ville ha längre!
Inget ont, det kan vara superkul att slå klackarna i taket i Stockholm, men det är så mycket som ska spela in. Rätt sällskap är definitivt en avgörande faktor, för ställena i sig erbjuder tyvärr ingen uppassning på högre nivå. Jag tröttnade rejält på att man ska känna sig så jäkla tacksam för att man ens får ta ett kliv innanför tröskeln på alla ställen!
Det är ju också konstigt att det är det rådande klimatet, vilket egentligen är ganska unikt för Stockholm egentligen, i alla fall i Europa. Inte ens i Saint Tropez är det så. Där är man välkommen, alla tider på dygnet, det är inget inträde och man blir uppmärksammad. Såväl Victoria Silvstedt som jag.
Där vill jag visserligen avråda från Svenskmiddagen som hålls. Katastrof, säger jag bara. Pinsamt otrevliga människor, äcklig mat, intelligensbefriat. Om man går rekommenderas ett stort alkoholintag. Vilket är den enda fördelen också, så mycket dricka du vill.
Skönt. Min hemlängtan mer än halverades på fem minuter.
Inget ont, det kan vara superkul att slå klackarna i taket i Stockholm, men det är så mycket som ska spela in. Rätt sällskap är definitivt en avgörande faktor, för ställena i sig erbjuder tyvärr ingen uppassning på högre nivå. Jag tröttnade rejält på att man ska känna sig så jäkla tacksam för att man ens får ta ett kliv innanför tröskeln på alla ställen!
Det är ju också konstigt att det är det rådande klimatet, vilket egentligen är ganska unikt för Stockholm egentligen, i alla fall i Europa. Inte ens i Saint Tropez är det så. Där är man välkommen, alla tider på dygnet, det är inget inträde och man blir uppmärksammad. Såväl Victoria Silvstedt som jag.
Där vill jag visserligen avråda från Svenskmiddagen som hålls. Katastrof, säger jag bara. Pinsamt otrevliga människor, äcklig mat, intelligensbefriat. Om man går rekommenderas ett stort alkoholintag. Vilket är den enda fördelen också, så mycket dricka du vill.
Skönt. Min hemlängtan mer än halverades på fem minuter.
Gratulerar
Men suck. En av tjejerna som Robin och Jesper bor med fick tydligen en snilleblixt i morse när hon gick till jobbet. Hon låste överlåset också! Det är ju fantastiskt, verkligen. Särskilt som jag är här och inte har egna nycklar. Jesper har, men han sover fortfarande. Robin kommer hem om ungefär en halvtimme, 45 minuter.
Jag hade tänkt att åka hem och ta en lång dusch, måla naglarna, äta lunch, lägga in musik i min iPod. Det får vänta helt enkelt.
Jag får lite Fritzl-vibbar. Källaren kan ju bockas av i alla fall!
Jag hade tänkt att åka hem och ta en lång dusch, måla naglarna, äta lunch, lägga in musik i min iPod. Det får vänta helt enkelt.
Jag får lite Fritzl-vibbar. Källaren kan ju bockas av i alla fall!
Torsdagsmys
God morgon! Att sova på en soffa behöver inte vara komplett hopplöst. Det var stunder i natt där jag faktiskt låg... bra.
Sen att jag kände mig som en innekatt när Robin gick till jobbet, med orden "sov länge nu, sov för mig med", gjorde sitt till. Känslan är mer än fantastisk!
Och att titta i någon annans skafferi gör frukosten åtminstone dubbelt så rolig. Idag fick det bli havregrynsgröt med jordgubb- och rabarbersylt. Det har jag inte ätit på minst ett halvår, så gott! Det får bli det nya.
Nu ska jag spinna vidare här i soffan, läser Svenska dagbladet på Internet och tittar på en film på Canal +.
Sen att jag kände mig som en innekatt när Robin gick till jobbet, med orden "sov länge nu, sov för mig med", gjorde sitt till. Känslan är mer än fantastisk!
Och att titta i någon annans skafferi gör frukosten åtminstone dubbelt så rolig. Idag fick det bli havregrynsgröt med jordgubb- och rabarbersylt. Det har jag inte ätit på minst ett halvår, så gott! Det får bli det nya.
Nu ska jag spinna vidare här i soffan, läser Svenska dagbladet på Internet och tittar på en film på Canal +.
Kvällen continues
Hej hej! Just nu ligger jag i horisontellt läge hemma hos Robin och Jesper. Det ösregnar ute och är allmänt segt här i Oslo ikväll. Onsdagar är inte någon lillördag här direkt, utan det är imorgon det sker. Men om det här vädret håller i sig så vet jag inte... Då lockar ju filmer och mys mycket mer!
Imorgon ska jag jobba mellan fyra och nio, skön tid. Jag tänkte plocka lite kläder för vinsten i värvningstävlingen, det ska bli kul! Jag har ställt in siktet på en tjock stickad tröja, det är precis vad som behövs just nu!
Jag vill också köpa lite ljus för att göra det mysigare i mitt sovrum! För alla dessa regniga kvällar där Skype och filmer är det optimala sällskapet! Ikväll såg vi The Joneses, den var bra! Att sälja in en hel livsstil är ju verkligen ett koncept som fungerar. Och vad folk drivs till för att uppnå det perfekta livet. Det är egentligen väldigt sorgligt.
Jag saknar alla hemma mycket idag, det är en sån typ av dag. Då man bara ska vara hemma och baka bullar med mamma och åka till stallet och frysa tills man kommer hem och tar en varm dusch och bara umgås med de finaste människorna man vet!
Men jag vet att dagar som den här kommer, det är faktiskt min första på sex veckor, så jag antar att jag klarar mig ganska bra! Jag har fina vänner.
Dum som jag var drack jag två koppar kaffe vid tiotiden. Gissa hur inte-trött jag är just nu?! Suck!
Godnatt!
Imorgon ska jag jobba mellan fyra och nio, skön tid. Jag tänkte plocka lite kläder för vinsten i värvningstävlingen, det ska bli kul! Jag har ställt in siktet på en tjock stickad tröja, det är precis vad som behövs just nu!
Jag vill också köpa lite ljus för att göra det mysigare i mitt sovrum! För alla dessa regniga kvällar där Skype och filmer är det optimala sällskapet! Ikväll såg vi The Joneses, den var bra! Att sälja in en hel livsstil är ju verkligen ett koncept som fungerar. Och vad folk drivs till för att uppnå det perfekta livet. Det är egentligen väldigt sorgligt.
Jag saknar alla hemma mycket idag, det är en sån typ av dag. Då man bara ska vara hemma och baka bullar med mamma och åka till stallet och frysa tills man kommer hem och tar en varm dusch och bara umgås med de finaste människorna man vet!
Men jag vet att dagar som den här kommer, det är faktiskt min första på sex veckor, så jag antar att jag klarar mig ganska bra! Jag har fina vänner.
Dum som jag var drack jag två koppar kaffe vid tiotiden. Gissa hur inte-trött jag är just nu?! Suck!
Godnatt!
Tråkkväll
Jag ligger här och är egentligen lite halvdeppig för att syster åkte idag. Så jag ska sova hemma hos Robin och Jesper ikväll, så slipper jag sitta ensam och sura!
Jag tittar på senaste Gossip girl också, som följs upp av det senaste How I met your mother sen! Det piggar i alla fall upp lite grann.
Friluftens land
Jag bor faktiskt i Norge. Skandinaviens friluftigaste land. Jag borde varje dag bestiga någon kolle eller löpa längs en fjord. Hittills har det varit dåligt med det! Jag skyller givetvis på avsaknaden av vettiga träningskläder. Jag har skorna men resten fattas!
Jag skulle behöva ett par såna där tighta byxor som alla har, med dragkedja vid vristerna. Och en bra vind- och vattentät jacka.
Jag vill såklart ha allting från Nike. Jag är däremot lite osäker på om de sponsrar privatpersoner, men det är väl värt ett försök, va?
Annars är ju Classifieds plagg fina!
Hur som helst, jag måste ut i Den Norska Naturen mer! Den erbjuder så mycket mer än den svenska, och trots att jag föredrar att uppleva den till häst borde jag ge den en chans till fots i alla fall!
På lördag ska vårt lilla gäng här ut på tur, hade vi tänkt. Komma bort lite från storstan (stundtals otroligt kvävande) och andas lite frisk luft.
På kvällen vill jag dricka vin! Min fina syster lämnade en flaska rött till mig här, eftersom alkohol i det här landet räknas som hårdvaluta typ.
Bild från här
Där ska man vara ute och hika i dessa byxor. Det hade varit något! Så länge får jag hålla till godo med mina velourbyxor. Bättre än ridbyxor eller jeans i alla fall!
Solo igen!
Nu har ystran åkt. Usch, det blev verkligen jättetomt efter henne! Jag hatar symbolismen i allt resande, det är så påtagliga avsked. Örebro ligger bara fem timmar bort, för bara ett par hundra, så jag ska nog tvinga mig på hemma hos henne också! Och Isabel har jag ju i Göteborg som bara ligger tre timmar bort. Man får påminna sig lite så, annars blir det väldigt ensamt.
Detta är verkligen nackdelen med att bo borta.
Men vi hann med mycket tycker jag! I måndags när hon kom så åkte vi bara hem till mig och låg på min säng och pratade och tittade på Internet, precis som vi brukar göra hemma. Igår gick vi upp tidigt och var ute på stan hela dagen! Vi var på mitt jobb, sen åkte vi till city och gick runt lite, vi såg slottet, var på Majorstuen, Aker brygge, Frogner och Grünerlökka. På kvällen gick vi till Tea Lounge och tog ett glas vin. Där mötte Robin och Iris upp.
Idag har vi inte gjort mer än att titta på Operahuset, som var fantastiskt vackert! Vilken arkitektur! Kändes väldigt oskandinaviskt.
Jag själv hade inte kameran med mig, men syster hade. Så jag får bilder sen. Här är några:
Det var mulet och regn i luften, med vad gör det när man kan gå till Grand hotels café och dricka eftermiddagskaffe? Det blir nog ett återbesök ganska snart eftersom efterrättsbuffén såg mer än lockande ut...
Vyn från Grands Étoile bar är också väldigt fin!
Yster
Idag är det sista dagen Fanny är här. Buuu! =( Vi får se om jag låter henne åka hem... Idag ska vi titta på Oslos operahus, och om vädret tillåter, Vigelandparken. Det är kul att turista runt, man får se så mycket annat än om jag bara... åker mellan hemmet och jobbet (men kul liv, måste börja göra mer roliga saker!).
Systrarna Bäver
There's nothing like family
Äntligen är hon här, min fina syster! Vi har idag sett oss omkring i Oslo. Det var typ första gången för mig också, eftersom jag mest har jobbat egentligen.
Ikväll ska vi till Tea Lounge för en drink!
Hörs sen!
Snart kommer hon!
Nu har syster äntrat landet! Jag kan inte vänta tills jag får se henne!
Under tiden har jag bara legat och dött, fick världens blodsockerfall efter min stora frossa på jobbet (men den goda tårtan fanns ju kvar!), så nu lagar jag en god middag. Sallad med stekt potatis och bacon. Syrran har med sig rödvin och nötter. Hehe. Svenskt billigt vin, kan inte bli bättre!
I'm excited!
Vi vann!
Under de här Club-dagarna hade vi även en liten intern tävling om att värva nya medlemmar! Det gick superbra för oss och vi vann högsta pris. Det innebär att alla i personalen får ett presentkort på 500 kronor i butiken. Det är verkligen toppen, det är ofta såna där små morötter som delas ut, så att man känner att det är kul att jobba hårt och faktiskt få lite utdelning för det. :)
Nu har jag just kommit hem från jobbet, jag promenerade som vanligt och det är så härligt. Luften är hög och klar, även om det är ganska molnigt. Men det regnar inte nu i alla fall!
Jag ska bara slappa lite nu innan jag ska ner till centralstationen och möta Ystra Syster som kommer med tåget vid halv nio-tiden. Det ska bli härligt att bara snacka skit och hänga med min bättre hälft!
Fel håll, igen. Jag känner mig stark i benen! Det är ganska många uppförsbackar på vägen hem, men de känns inte ens! Idag har jag träningsvärk i magen, på sidorna och i ryggen! Jag gjorde lite övningar igår kväll medan jag väntade på att se klart filmen. Effektivt!
Måndag 04.10.10
Gooood morgon! Jag hade riktigt svårt att vakna i morse. Jag hade en fantastisk utopi om att jag skulle gå upp klockan sju och gå även till jobbet. Eh. Jo. Jag vaknade och tittade ut och såg att samma regn och rusk härjade, så njäeh. Jag ställde om klockan en timme. Även då var det segt.
Men nu har jag fått i mig kaffe och lite frukost, så då är jag up and running igen!
Jag hade inte tänkt att ha den här tunikan från Marimekko för H&M, men det fick bli den. För den andra see-trough-tunika/toppen var ju... Ja, gjord i polyester, om man säger så. Inte ens det mest välvilliga tvättmedel kan få lukter att dunsta därifrån, och särskilt inte Neutral (jag hatar verkligen att ha ett tvättmedel som Neutral, det ska ju lukta GOTT när man tvättar, det är ju det som är poängen, jag behöver ju liksom inte tvätta bort stora lerfläckar)!
Åååh ikväll kommer Fanny, jag dör av excitement! Men först ska jag jobba några timmar!
Hörs sen!
Skön böna
Jag har sett fram emot imorgon i en hel vecka! Då kommer den här sköna bönan hit:
Världens coolaste, snällaste, roligaste och sötaste YSTRASTE Syster!
WE HO!
Fungera då!
Ah vilken skön dag! Jag har verkligen inte gjort en enda rörelse i onödan! Jag har: ätit, tvättat lite, dammsugit, pratat med alla i min familj, duschat, sovit, ätit, tittat på tv, varit ute den enda gången för dagen för att köpa godis, ätit godiset och tittat på film.
Men!
Jag skulle ju se hela Good luck Chuck! Så hittar jag ingen bättre streamingsida än den som man bara kan titta i 57 minuter åt gången. Störigt! Så jag har sett en timme av en så himla bra film (den är verkligen hur kul som helst) och vill se mer! Men jag vet inte vart jag kan hitta den. Min vanliga streamsida har den inte. Bu!
Deppig.
Men jag ska försöka lite till, i annat fall får jag titta klart på True Blood som jag började titta på. Det säkraste sättet för att få mig intresserad av någonting är att ge mig boken om det!
Söndagarnas Söndagar
Jag gjorde helt rätt i att inte stiga upp:
Säg mig, skulle inte ens den tappraste människa låta bli att gå ut idag? Juste. Så jag har tvättat lite, för hand. Det går inte att tvätta i den här tvättstugan på söndagar (ingenting går att göra på söndagar i Norge) för söndagarna är "heeeliga".
En del av min stora garderob fick agera torkställning:
Ikväll ska jag på sleep over hos Robin! Jag ska ta med mig kläder att ha på jobbet imorgon. Det finns någonting väldigt gulligt över det här tycker jag. Som om vi var 16 och inte 24. Förutom att vi numer tänker på framtiden, jobb, lån, lägenheter och skatter typ. Eller ja. Egentligen tänker vi väl inte på det nu heller, det är bara att vi borde tänka på det!
Life is too short.
Men det här, det är Söndagen. Det har aldrig varit mer Söndag än just idag. Skönt.
Sunday morning
God morgon!
Det börjar bli en vana det här, att vakna utvilad och pigg på söndagarna. Helt okej, men jag känner ändå att jag missar lite. Bara yttepyttelite. Jag tänkte på det igår, att varför jag inte ville gå ut och göra stan. Det är för att jag har gjort det. Många gånger. Och den trehundrade gången around när man tittar på klockan och den är 06.35 är det inte lika roligt längre. För man vet. Man vet att man inte kommer att vara pigg på hela dagen efter, och allting kommer gå i bakishetens tecken.
Som att äta McDonald's till frukost. Och dricka mängder av coca cola. Pizza till lunch. Sen mår man plötsligt så illa att allting kommer upp igen (I'm just sayin'!). Och så börjar det om. Värktabletter och vätska är ens bästa vän. Man tycker inte att det gör någonting att gå med mössa, mjukisbyxor och stilettklackar offentligt. Man ser ut som en panda; helt kritvit i ansiktet med kolsvart runt ögonen.
Det är även okej att sluta sina ögon för en liten powernap på första ställe man stannar till på.
*
Så jag måste säga att vara pigg och göra förnuftiga saker på veckans enda lediga dag känns bra. Nu vet jag inte om det i förnuftigt innebär att stanna i sängen hela dagen, för det är vad jag har lust att göra nu! Jag får se, har lite att göra idag.
Kram!
Nighty night!
Jag är så trött efter veckan, det här är min fredag liksom, så ikväll blir jag bara hemma. Jag har ju myst med mina kakor och tittat på olika roliga klipp. Jag hade totalt glömt bort Björn Gustavsson, när jag snubblade över det klipp där han är hos Robin's. Så jäkla kul när Robin säger: "Men du blev ju av med oskulden när du var tjugo". Och Björn säger: "Amen vad kul att det kom upp!" Hehehe. Hehe.
Nu är det verkligen oktober, och jag kommer ihåg att vi i somras sa: haha tänk, om tre månader är det oktober liksom! Och alla bara "nej vad fan säger du, varför förstör du våra liv?". Nu ÄR det oktober, och jaa. Jag gillar det! Luften är skön, löven är vackra, ljuset är härligt. Jag ser inte mörkret som faller och känner inte de kalla vindarna (förutom när valet står mellan bussen och att gå...)!
Jag ser däremot fram emot att ha en Halloweenfest! Det MÅSTE vi ha! Det skall styras, må ni tro.
Här är random bilder:
Jag på Josefina för vad som känns som hundra år sedan! I augusti.
Båstad en julikväll.
Uppe på Grand Hotels takterass i Oslo i juli!
Finaste, gladaste hunden i stan. Med en av sina nallar. Jag saknar ihjäl mig! :)
Buella de Ville. Bella är söt när hon sover... Nej, det här är världens bästa katt! Den personligheten alltså. Katten kan ju prata, inga tvivel. Hon blir nio år nästa år. Lilla kärringjäkel. Bella har lika många poäng hos Mensa som hon har hårstrån.
Nu ska jag sova! Har lite huvudvärk och är dödstrött. Så bra att jag passade på att måla naglarna precis nu. Jaja.
Återkommer!
Lördagsgodis
Hola!
Här sitter jag och äter. Ovanligt va? Jag slutade jobbet klockan 18, och åkte direkt hem efter. Det var lite sega kommunikationer nu på kvällen, så det tog ett tag. Till jobbet gick jag, men jag ville inte riktigt gå nu, det blåser så mycket och är lite kallt. Till slut kom jag hem i alla fall!
Jag lagade världens godaste mat, eller ja. Gott, då. En pastasås. Wo. Alla gör vågen. Nu sitter jag och äter kakor. Ovanligt, igen!
Och jag åt mer av tårtan. Och några KappAhl-godisar.
Här sitter en gräddbakelse!
Euroshoppers Chocolate chip cookies är helt bäst! De är så goda att det inte är klokt, de smälter i munnen!
Stratos Dobbel är en ny favorit. Ser inte mycket ut för världen i sin linda, men alltså. Det må vara kärringgodis, men vit choklad omlindad av mjökdito är en oslagbar hit!
Så då.
Lördag
God morgon! Undrar hur det kan bli så att man måste sätta alarmet på 9, och ändå vill snooza när klockan ringer? Någonstans gick någonting fel. Ja.
Igår var mina tjejor i Sverige ute, och jag såg en bild på Facebook, inte utan en klump i magen! Killkompisar i all ära, men ibland behöver man sina flickor :)
Känner mig alltid lite sorgsen när jag går upp på lördagen och ska jobba, tills jag kommer fram till jobbet och det redan är en miljard människor där! Då känns det bättre igen.
Mina ben kliade i natt, väldigt tråkigt. De kliar inte nu så jag förstår inte vad grejen var.
Nu måste jag gå upp!
Bråttom i säng
Haha! Med mig själv, that is. Hade varit roligt annars. Men icke. Själv skall man sova! Jag har precis avnjutit en middag i världsklass. Fryst fiskgratäng (jag tillagade den såklart) och en liten påse ostbågar. Eh. Ja. Kulinariska upplevelser.
Men det var gott.
Men det var gott.
Hela dagen har varit god. Jag har spist så mye gotteri att jag egentligen borde heta Grädde. Kolla:
Det finns seriöst inga ord för hur förjävla god den här tårtan var. Jag DÖR bara jag ser på den. Och det finns kvar på jobbet. Nästan en halv tårta. Gissa vem som äter upp den? Sen är det ju Clubdagar och då bjuder vi på kolor i olika smaker. Jag måste väl ha ätit en 20-30 stycken. Det är inget fingodis, för man blir helt uppblåst i magen, men gott är det.
Så ja. Imorgon blir det nya tag igen, sallad och promenader. Man får ha en svullardag i veckan, faktiskt.
Synd att mina infaller fler dagar i veckan....
Blev raggad på två gånger idag, varav en av gångerna av Igor i mataffären. Jag avböjde. Men mer om det sen. Nu somnar jag snart!
