Men tänk, tänk om jag bodde i ett stooort hus på ett berg i Schweiz, med egen kock, tänare, make-up-människa, läkare och rubbet. Då skulle jag kunna ligga kvar i min stora underbara säng med TV i kuddarna och små fina hundar och katter överallt, någon som masserar mina fötter och målar mina naglar. Där skulle jag ligga och beställa hem fettfri pizza och bli frisk.

Reality check: Oslo, 4 grader - minus detsamma i blåsten, regn, tvätt i torktumlare, mjölken snart slut. Ont i magen, avskavt nagellack, ringar under ögonen. Inte ens råttorna vill vara ute. Jag vet inte om de någonsin vill det, de brukar ju bo i väggar och så. Har jag hört. Jag vet inte.

Jag vill bara att mamma ska vara här och handla baguette, salami, ost och blåbärssoppa. Min sjukmat sen barnsben. Jag har fortfarande barnsben! Låt mig stanna i tredje klass för alltid!

Så... Nej, egentligen har jag det ju väldigt bra. Det skulle jag ju komma ihåg. Jag tycker ju om det här. Jag gillar att jobba. Men det är tungt när man får släpa runt på ett huvud som väger 20 kilo.