Packning och helg

Gaaah! Trots att jag helt kallhjärtat slänger allt som slängas kan, har jag för mycket grejer! Alltså jag har ju inte köpt så mycket... lite kläder och lite skor, ingen väska har det blivit, istället har jag slängt en. Men nu återstår bara alltför dyra väskor för att slängas, så det blir inget. Har slängt två par skor, ska slänga två till. Men jag har en jättetrenchcoat, två klänningar, hundra (ja, Anna, HUNDRA) tröjor som är Annas, hundra till som är mina och så. Vill slänga min mysiga velour-dress, men det kan jag bara inte. Vill slänga Lexington-pyjamasen, men egentligen vill jag verkligen inte det.

Ja, skitsamma, småproblem. Tänkte lite bilder från helgen jag:

 

Basile

Sliten jag i bilen


Musslor som blir typ avskalade från alger. Typ det äckligaste jag gjort i hela mitt liv. Jag rör hellre bajs än det där...

Sen lägger man upp dem....


... Så det ser ut såhär (enligt mig, jävligt vidrigt. blääaah)


...seeeen eldar man dem...


...så de ser ut såhääär (fortfarande äckligt, eller ännu värre. Jag kunde inte sluta tänka på Andra världskriget av någon anledning)...


...sen så var det PRECIS lika äckligt som det såg ut!

Vi var vid La Rochelle och firade Thomas som fyller 25 idag. Det ligger typ 2 timmar med bil från Bordeaux, skönt att komma från staden och se laaandet! Vi var hemma hos Basiles föräldrars slott också. Typ hej han får ALDRIG komma hem till mig. Jag vill också ha ett slott med en sjujävla många hektar. Fast å andra sidan har vi mycket mer städat hemma hos oss. Om jag bodde i ett slott skulle jag nog städa det lite. Hrm.






Typ pappa är det okej om jag gifter mig med en fransman? Han är tydligen prins också. Who knew?

JA Mein Fuhrer!

Hej!


Ska gå och handla lite, men måste bara berätta om min nya lärare. Hon är helt galen i skallen. Helt mental! Det är som om vi alla är fångar på ett boot camp våra föräldrar skickat oss på.


Om någon säger ett ord, en fras eller en mening fel så skriker hon "NEJ! såhär ska det vara! Säg om!" och så får man säga om, ända tills hon tycker att det blir rätt. Jag fick säga om en mening fyra gånger. För man ska inte bara säga ett ord, för att liksom förenkla saker och ting utan det ska vara såhär:


Annan student: Je crois que c'est vrai.


Så ska jag säga: Oui, je suis d'accord avec Annan student, c'est vrai.


Jag kan inte bara säga: ouais, vrai!


Kanske är det bättre, kanske så känner man sig bara som en komplett looser. Gången när jag fick säga om fyra gånger så lät jag väl inte som om jag hade den rätta Guantamo-basen-spiriten i mig, och då gormade hon: "Ja men URSÄKTA - pardonnez-moi, je suis désoleeeeeeee - för att jag försöker lära er någonting". Ja. Sen en till gång hade jag typ nåt i halsen så att det lät som om jag skrek när jag sa typ "jag vet inte" och då såg hon förnärmad ut och bara: "Men du behöver ju inte skrika!". Eh nä...


Behöver jag säga att jag är totalt överlycklig över att få lämna landet på torsdag?

6 dagar kvar!

Herregud, tiden går verkligen jättefort! Härligt! Fast sjävklart är det nu som det är varmt. Men jag längtar hem mer än till havet så det passar bra.

Jag kom precis upp från poolen, och nu har svenskar börjat komma hit. Och ursäkta, men varför är alla svenskar så jävla jobbiga?! Alla andra förutom svenskarna håller käft och solar. Men inte svenne, inte. Han ska prata och babbla och berätta om hur han träffade en sabla snubbe i Nice som berättade att "CAp FärrEtt" (ja, Cap Ferret) är den vackraste platsen på jorden. Då har man nog inte sett mycket... Inte för att det inte är fint där, men det finns ju självklart finare ställen.

Männen är feta och kvinnorna tysta. Usch för svenskar alltså. Tur att jag sluppit dem fram tills nu. Jag trodde verkligen att jag saknade att höra svenska pratas runt mig, men ack så fel jag hade. Gud vad jag gnäller, vill jag hem eller vad? Gnä gnä.

Nu har Fanny åkt och det känns lite tomt. Fast ganska skönt att komma in i min lilla vardag igen, jag var alldeles för trött för mitt eget bästa ett tag höhö.





Systrarna Blåbär i CAp FÄrrEtt.


I helgen åker jag ut till en kompis slott och firar en annan kompis 25årsdag. Det ska bli kul. Jag planerar i och för sig att bara ligga på stranden hela tiden. Så rolig är jag. Woow!

Mourir

Alla vet att man kan ha varmvattenflaskor i sängen för att få värme (men det är nog bara mormor som gör sånt, men ja)? Gissa hur omvänt det är här. 30 grader klockan tolv på natten. Alla svettas. Vi bara går runt och svettas som galningar. Det finns ingen luft, syret är slut och alla går omkring som guppys och gapar efter lite gammalt hederligt syre.

I lördags, när det var fête de la musique så var vi hemma hos en kompis. Och jag är helt allvarlig när jag säger att alla såg ut såhär:




Det här är ju inte mitt mest fördelaktiga jag, men värmen var helt absurd. Det var absolut långt över 40 grader i lägenheten vi var i. Alla höll på att dö, alla svettades och satt och klappade sig med toalettpapper och drack rosé i ett fåfängt försök att svalka sig. Och tyvärr blev det inte bättre när vi gick ut, det var ännu värre. Tills att det började åska och spöregna. Om det ändå kunde regna! Fast varje kväll eller natt så åskar det, bara för att det är runt 35 grader på dagarna.

Vi har annars haft det jättebra, varit i Cap Ferret (äntligen brun!!!), gått runt i staden, besökt Saint Emilion (vin...by...stad?), ätit lunch, solat och druckit vin. Idag firade vi Systers födelsedag med middag på braig restaurang och vin på en Bar à vin, sen ett par glas till med Basile och Thomas på Place du Parlement.

Men det är inte roligt nu när man vill sova. Jag kan bara inte. Att ha fönstret öppet gör det bara värre. Jag kan liksom inte göra någonting för att få det svalare. Men, jag älskar det! Tänk hur jag gnällde när det bara regnade och var risigt väder. Hundra gånger hellre det här än regn varje dag och kyla så man undrar om man är i Frankrike eller Sibirien.


Syster Yster och jag i St Emilion. Himlen är inte rosa men kameran är galen. Och ja, jag höll på att dö av värmeslag i skjortan.


Godnatt!!!!

Yay!

Imorgon kommer Ystra Syster hit! Jihu! Ystra Syster ska gå upp i ottan för att åka hit, det är bra! Ju tidigare desto bättre, för den som väntar på någonting gott väntar alltid för länge!

Det ska bli så roligt!!!


Kompiiiis!

Den där om slapphet

Ja. Det ska bli väldigt intressant att se hur jag klarar av att göra fler stora saker på en dag när jag kommer hem igen. Här har jag en stor sak (skolan) och sen är det Fritt Val resten av dagen. Mina fria val består mest av att ligga vid poolen och tycka att det är för varmt. Sen går jag upp, kanske sover en sväng, tittar till datorn, tittar på TV, jag kanske kan gå och handla också ibland. Sen kanske jag möter Laura för en fika eller så sitter vi hemma hos henne. Jag kan också plugga lite, duscha, laga mat och sova. Det är pretty much allt. Det är så skööönt!

Men samtidigt kryper det lite i mig. Förr i tiden var hela livet en jakt. Alltid på väg. Det är nog inte riktig jättemeningen att människan ska ligga vid en pool varje dag. Man får lite kli i kroppen.


Idag var jag på väg till affären för att handla lite men så bestämde jag mig för att köpa middag på ett kebabställe istället. Men de som jobbade där var så snälla, vi pratade lite om matchen igår (tydligen hade Frankrikes domare svarat på om han hade några kommentarer om matchen: jag älskar min fru. Okej. Kul för dig), och om Sverige och sådär. Och medan jag väntade fick jag dricka ett marockanskt grönt te, som var väldigt sött (men typiska svennegenen: "jaha vågar man dricka det här, de kanske har lagt knark i det?") men gott! Det var kul att de var så vänliga. Alla andra i den här staden är inte det. Japp, PRECIS alla! Nej men såklart inte.

Ja men juste, på väg till affären som sen blev kebabstället så gick jag på trottoaren och gjorde ingenting, gick. Då så saktar på allvar en bil in och de som körde typ: "hej! Hur mår du?". Men nej. Snälla, gör dig inte besväret att sakta in, jag är verkligen inte värd att sakta in för, för jag kommer inte att prata med dig eller hoppa in i bilen eller klä av mig alla kläderna eller vad du nu vill. Gah. Fous moi la paix. Lämna mig i freeed! Well well. Man kanske ska vara glad att de saktar in ändå, för en dag står man väl där, fet som en husvagn och kan bara gunga när man går.


Ja, ikväll är det duscha, plugga och titta på matchen. Ack, detta spännande liv tar kol på mig!

Perdu

Ja jag vet inte hur mycket Frankrike förlorade med, jag satt med ett gäng fransmän och då när de insåg att Frankrike kommer att förlora (vilket jag visste från början) så lät vi bli TV:n. Ingen fick titta på den. Seriöst alltså. Men Italien spelade så jävla mycket. Frankrike förlorade sin bästa spelare (jag vet inte namnet, men han som skadade knät) i början, och efte det gick det bara utför. Men à mon avis så spelade Frankrike precis på samma sätt som mot Holland, de passar ALLDELES för sent och de försvarar mer än de attackerar, så hela matchen gick åt att försvara. Jag tror att det var pressen som låg över dem, att de verkligen var tvugna att vinna den här matchen. Det gick ju inte så bra. Men deras tränare gör bestlut som ingen kan förstå sig på, han byter ut en spelare mot en annan, men bara för tio minuter, för att sedan byta ut honom igen. Inte logiskt. Men han själv ser ju ut som om han hade altzheimers. Så ja, vad väntar man sig. Dans ma coeur ville jag att Frankrike skulle vinna, men hjärnan sa att Italien skulle vinna. De jävla simulatorerna. "Buhu jag har så ont mickey mickey mouse club".

Nu: sova! Dödstrött, Laura var också svintrött så hon sa: finns det ett snällt sätt jag kan köra ut er på?  Nepp, men det är ok, vi känner på samma sätt!


Godnatt!

Och en till sak

Jag stör mig på mycket. Det ligger nog i min natur.

Men vi har en kille i klassen. Han är nog mycket stressad över hela situationen att lära sig franska, för han visar med hela sitt kroppsspråk att han vill få ut så mycket som möjligt av kursen. Och jag har verkligen ingenting emot ambitiösa personer, det är absolut sporrande.

Men så fort han får tillfälle gnäller han över hur dyrt det är med kursen, och han tar också eftermiddagslektioner och det minsann är inte billigt och jag tycker det är dåligt att vi är så många i klassen och vissa kan ju inte ens prata, det drar ju faktiskt ner min chans att lära mig någonting och det är ju så dyrt! Dyrt dyrt dyrt dyrt.

Idag råkade rasten bli en halvtimme lång - den ska vara en kvart - och för mig som jobbar som slö sjöko tyckte att det var hur skönt som helst, jag kunde sitta och dricka kaffe och titta lite i boken och läsa lite om sånt jag behöver läsa om. Men inte den här killen, han satt och liksom hoppade lite på stället och suckade och skakade på huvudet, och när jag frågade: vad står på? så liksom frustade han och tyckte att det "sucks man" att rasten är 30 minuter. Jaha, sa jag. "Do you mind?" frågade jag. "Hell yeah I do!!! Det är ju så dyyyyrt". Jaha. Sa jag igen.

Sen sitter han och liksom suckar för han tycker inte att lektionen ger honom någonting.



"Men stick då din förbannade nobody, det är verkligen ingen som vill ha dig här om du ska sitta här och sprida din dåliga jävla stämning!"
Det ville jag säga. Men jag kunde inte, för jag kom inte på vad "stämning" hette på varken engelska eller franska. Det enda jag kunde komma på med stämning var "law-suit" men på något sätt kände jag att det inte var ordet jag sökte. Så jag var tyst. Och såret i magen bara frätte sig större.


Och nu kan man verkligen undra varför jag har ägnat ett helt inlägg om honom. Det säger nog mer om mig än om honom eller hur? Haha! Fast jag gillar att stressa upp mig över saker i efterhand. Ibland har jag till och med bråk med någon alldeles för mig själv. Jag vinner alltid då.


Nu ska jag duscha, göra lite middag fast jag fick i mig all näring jag behövde av en burk Fanta. Efter det ska jag skutta hem till Laura och titta på Frankrikematchen. Jag håller på Italien i hemlighet. Men det ska inte yppas ikväll kan jag meddela. Heh.

Tata!

Rich bitch

Idag var det lika tråkigt i skolan som igår. Vi har en vikarie nu och hon är inte bra! Eller, det är faktiskt läraren vi hade innan vi bytte till vår nuvarande, underbara lärare. Allt är ju relativt. Verkligen sant.

Men jag stör mig på mina beiga klass"kamrater". Liksom KAN man vara mer tapetfärgad än dem? Vi hade en diskussion om pengar, typ "skulle du välja en man som var rik", "pengar gör en inte lycklig", liksom lite påståenden blandat med frågor och så skulle vi diskutera kring dem.


Men det vore väl alldeles för hemskt om man bara var liiiite politiskt inkorrekt. Det blir ju ingen diskussion för alla säger samma sak: nej jag skulle inte välja en man för pengarna, nej pengar gör en inte lycklig. Nej det är väl klart. Det vore väl för hemskt om man svarade det man faktiskt tycker, och inte bara det man bör svara.

Jag satt mest och pratade på svenska under diskussionen typ "men jävla nötter", "fan hur svårt kan det vara?". Ibland så slängde jag in att klart jag bara tittar på pengarna när jag väljer kille. Vad annars? Haha det är roligt att se hur upprörda vissa blir, för det är så fel, så fel, så fel! Och har jag ingen moral? Men det är väl klart att jag har, men det är ju döden dö att sitta där och titta på alla fredliga små "världsmedborgare" som sitter och nickar. Men sen att alla var superöverens om att pengar inte gör en lycklig var faktiskt irriterande. Jag försökte förklara för dem att om man har pengar har man ett medel att bli lycklig: typ om min högsta dröm är att bli läkare eller nåt annat, så kostar det att gå i skolan (ja den här teorin fungerar ju inte riktigt i Sverige, men det sa jag inte), och har jag råd att gå i skolan och utbilda mig till läkare och sen jobba med det - mitt drömyrke. Då är man "lycklig". Men nej, pengar var bara en källa till olycka. Säkert. Kom tillbaka och säg samma sak när du vunnit 14 miljoner eller nåt. Nötter.

Det sköna är att det var bara jag och Ieva från Lettland (är det Latvia?) som tyckte att pengar var bra. De andra skulle alltså hellre vara utan. Men okej, bra, då tycker jag att alla ger bort sina mobiltelefoner, sina iPhones, iPods, kreditkort och allt annat som är "normalt" att ha. För pengar är ju inte viktigt? Bort med alla märkeskläder och så kan man ju gå runt med ett par jeans och en t-shirt, för kläder är ju också bara ett medel för att uttrycka vad man har råd att köpa. GAAAHHH!!!! Taaapeeeet!!!

Nej, jag tappade tråden lite nu, jag sitter och pratar med Hanna om hennes lilla samojedvalp Emmet. Summan av allt är i alla fall att det inte är bra för mig att bli upprörd, mitt hjärta orkar inte med det. Och att folk är likadana överallt, lika rädda att ha fel åsikter för att sticka ut. Jag har tur som har bra familj och vänner, som är normala. Eller så är det vi som är onormala? Hahaha!


Jag spanar efter en riktigt jävla rik kille? Lär ju funka sådär med den looken...



 

Ensemble c'est tout

Jag ligger och tittar på "Ensemble c'est tout" som går just nu. Jag älskar den filmen, faktum är att jag tycker mer om den än boken, för boken är speciell, med dialoger som ibland enligt mig kan bli lite för långa. Filmen gör historien mer levande. Fast slutet inte är detsamma.

Nu kom jag bara för det inte ihåg vad filmen heter på svenska. Är det "Tillsammans är man mindre ensam"? Kanske det kanske.


Snart ska jag sova, och ännu en meningslös dag har gått till historien.

Close yet far

Jag satt precis och tittade på bilder från festen Hanna hade i helgen.

Och gud vad jag saknar mina fina, knäppa vänner!

Jag fick nästan tårar i ögonen när jag tittade på alla packade kompisar (hehe, oväntat?). Jag ville också vara med!



Jag undrar om de saknar mig som jag saknar dem.




Jag och Emelie & Hanna!!!

Men ååå!

Hallå det är ju helt stört att vara utan kort. Visakort alltså. Hej jag är 14, men allvarligt! Jag försöker bara leva ett normalt jävla liv och handla mig en låt (ja, laglig är jag OCKSÅ!) på iTunes, men NÄ! Eftersom att mitt kort nu för tillfället eller för alltid är ute och reser på egen hand i Frankrike, och är spärrat, så kan inte jag, kortets enda rätta ägare, handla mig en 9 kronorslåt på iTunes. Kontot finns ju kvar! Jag ville ha låten...


Gnäll gnäll gnägg.

Andas

Plötsligt tog syret slut i luften och en tryckande huvudvärk smög sig på. Det kommer att åska. Jag har aldrig känt det såhär tydligt tidigare, men det är fruktansvärt! Undrar om det ens kan gå en vecka utan att det åskar här?


Idag regnade det in i den nya byggnaden också. Som tur var satt jag inte där taket släppte igenom det påtryckande vattnet. Då hade jag fan blivit arg. Blixten KAN inte slå ner två gånger på samma ställe. Eller?

Lördag och söndag

Hej hej!

Givetvis så blev det ju utgång igår. Sån är jag. Inte, men ibland. Jag kände mig inte så trött trots allt, och så tänkte jag att kvällen kunde bli lång i mitt egna tråkiga sällskap, så jag stack till Place de la Victoire och mötte upp Spencer, Orfeo, snälla tjejen jag inte kan namnet på, Jamie och Pascal. Trevligt. Efter ett glas vin (för min och Jamies del) gick vi till en typ "klubb".

Jag gick till baren, och liksom väl framme där inser jag att jag inte bara kan gorma "ett glas vitt!!!!" hur som helst. Eller jo, det kunde jag väl, men det skulle då inte bli så mycket vin för min del. Om jag ropade på svenska, alltså. Lite krångligt men det gick bra.

Vi stod och dansade i kanske två timmar, det var jätteroligt och det var bra musik också! Ibland, om jag blundade och höll för näsan, kunde jag låtsas att jag var i Stockholm. Tyvärr avbröts det alltid av att en fransman dansade in i mig eller nåt. Haha och vilka brudar förresten! Kändes som om jag var på ett Bingo Rimér-party. Typ hej här kör vi på med solglasögon (fast de sprutade ut rök och kokosdoftande skum(?)) och kör en hemmasnickrad "sexig" koreografi till typ "We be burnin". Hjälp. Fast jag ska inte säga så mycket, jag såg ut som kusinen från landet, jag hade mysiga loafers, jeans och en vanlig topp. Men jag vill inte klä upp mig för mycket här, för den oönskade uppmärksamheten är på en ganska hög nivå redan (och tyvärr inte för att jag är vacker - vilket jag skulle vilja tro - utan bara för att jag råkade födas som tjej), så det gäller att se ut som om man är på väg hem till sina barn på sju och nio år. Det hjälper lite.

I alla fall var det trevligt och de andra bestämde sig för att gå till en nattklubb men det ville jag inte (liksom borta vid stationen, dohodgy) så jag åkte hem. Så var det med det.

Idag har jag varit och tittat på stenklumpar och mynt på ett museum. Men det var trevligt faktiskt, jag var på Musée d'Aquitaine som visar massa historiska saker, så det var ordnat så att man gick i tiden, eller det började med jättelångt tillbaka, och så gick man ända till 1700-talet. Och jag gillar ju historia, men massa plickaplocka som små mynt, små hartänder och annat är ju lite tradigt i längden. Men det var coolt. Det var lite synd att alla skyltar bara var på franska, för många ord var lite svåra så det var svårt att hänga med. I Sverige har museerna både och, alltså skyltar på både svenska och engelska? Ja jag vet inte.

Efter museet gick jag och åt lunch. Det var ju billigt. Fy fan, för lite sallad. Usch.

Nu är det dags att gå igenom lite skolpapper och sova.

Och även

...är det illa när man surar för att man inte har någonting att göra. Sen när man får förslag om att gå ut så blir man ännu mer sur för att det tar 6 minuter att gå till centre ville. Och väljer då att stanna hemma istället. För att sura.


Fast jag är faktiskt trött, och det är en sån jäkla process, jag ska sminka mig och klä på mig och det tar ju sån tid och sen gå i med all säkerhet väldigt obekväma skor hela kvällen och sen vara trött som ett solvarmt lejon imorgon istället för att vara kulturell. Om jag nu skulle vara på det humöret. Vilket jag aldrig är.

Le voyant

Omeh?! SA jag inte att det skulle bli 2-1 till Spanien? Va, va, va, va? Här skulle man ju ha satsat pengar. Jag sa det redan igår. Jag fick bara en känsla och så dök 2-1 upp i huvudet.

Det här ska utvecklas. Jag kommer att bli miljonär på mina synskheter. Jag ska ha hemligt namn och satsa allt jag har varje gång, och fyrdubbla det varje gång. Det här blir en bra framtid. Det bästa är att man kan göra det på Internet så jag skulle aldrig behöva gå ut om jag inte ville det.


Jag hade rääääähäääätt!

Hjälp

Man vet att man är sinnessjuk när man får tårar i ögonen när Sveriges nationalsång går på innan en fotbollsmatch. Liksom stå i en liten lägenhet i Frankrike och mumla "ja jag vill leva jag vill dö i Norden". Nej det vill jag ju inte. Eller kanske.



För övrigt kommer det bli 2-1 till Spanien. Jag bara vet det.

Inte idag

Hej hej!

Idag är det en tråååkig dag. Jag vaknade klockan 10.30 och kände mig inte alls frisk, näsan var igentäppt och jag var matt i kroppen, inte konstigt att jag inte var på topp igår! Dock var jag vaken sent...
Jag åt lite frukost och gick och lade mig igen, vaknade klockan två. Då gick jag och köpte oliver och en pizza som jag ska äta ikväll. I mataffären när jag tittade efter oliver så såg jag ett paket oliver som hade en spännande krydda i sig: en skruv. Jag visade det för mannen som jobbar i frukten. Det skulle - som jag misstänkte - inte vara skruvkryddor. Tur det.

På vägen hem såg jag ett gäng typ halvalkisar som satt och hängde på några bänkar. Män i fyrtioårsåldern, varav en hade en vad jag antar var en dotter med sig, hon var i tioårsåldern. Fatta att hänga med sin pappa i parken med hans "polare" medan de dricker öl. Det gjorde mig så himla deppig och jag är trött på att samhällets baksidor är så synliga. Jag vill vara naiv och inte se alkisarna och pundarna. Jag vill tro att alla har det bra och att ingen är fattig. Jag orkar inte riktigt med det. Väldigt fancy i France. Jag kanske skulle flytta till Monaco där inte ens McDonald's får ha sin originalskylt för att störa de rikas uppfattning typ. Att Donken ens går runt där.

Jag ska bara vara hemma och nysa och titta på fotbollen som vi kommer att förlora, och så ska jag sova. Äta pizza, ananas, chips och samla ihop mig lite.

 
Såhär ser jag inte ut idag.

Hästar

Idag i skolan tittade vi på bilder av en fransk fotograf: Yann Arthus-Bertrand, och han är riktigt duktig. Han fotograferar det mesta, men det som självklart intresserade mig mest var hästbilderna. Han tar även bilder på hundar.





www.yannarthusbertrand.org

Lördag

Nu är det redan lördag igen! Eller lördag natt. Jag har precis kommit hem från en fest jag var på, som var hos ett par fransoser som bor på gatan som löper parallellt med min. Det var trevligt, vi såg på när Frankrike förlorade med 4-1 till Holland. Jag ville inte vara elak och skratta, men jo. Det ville jag.

Sen spelade vi ett väldigt udda spel. Alla fick ett varsitt kort, och två fick "vargkortet" och sen fick resten kort som "häxa", "synsk", "cupido" och "la petite fille" (den lilla flickan), och så skulle man blunda och det var en som var "the master" som sa "nu ska cupido välja ut två som är kära i varann och så gjorde man det (men liksom i tystnad, medan alla andra blundade), och efter det sa the master att den synska skulle titta, sen häxan och sen vargarna som fick välja ut två som skulle "dö" och den lilla flickan kunde typ tjuvtitta. Hela spelet gick ut på att gissa vilka som var vargarna.

En kompis sa att jag borde översätta spelet till svenska och att jag då skulle bli "très riche". Jag tvivlar på det. Jag gjorde bara bort mig hela tiden, för jag var cupido två gånger och första gången så pratade jag typ: "men vadå, ska jag...?" och alla bara "meeen ååååååh" och jag typ: ehe. Förlåt? Och andra gången så rasslade mitt armband och alla fattade vem jag var och då suckade de. Sen var jag la petite fille och när the master kallade häxan så öppnade jag ögonen och ville vara med. De typ: men stäääng, blunda! Typ hehe. Ojdå. Nej, det gick inte så bra för mig. Men jag tror de andra hade roligt. Åt mig då, förstås men ja... det kan jag väl bjuda på! En gång var jag en simpel bonde och då gick det bra. Och när jag var la petite fille så dog jag med en gång och då kan man inte säga någonting, så jag antar att det gick bra den gången också haha. Jag tror inte att de uppskattade mitt speldeltagande. Jaja. Det var ändå ett konstigt spel. Typ surt sa räven om rönnbären.

Nu ska jag sova, jag är dödstrött! Imorgon kanske jag åker till Arcachon (havet, stranden) och hälsar på Laura och hennes pojkvän, eller så stannar jag i stan och tar i tu med de där jäkla muséerna. Någon gång måste det ju ske liksom.

Godnatt!

Herr Gårman

Frenglish: It's fucking pluing!

Spontana utrop när soliga himlen plötsligt klär sig i svart och visar sitt förakt mot jorden. Eller bara Frankrike, jag vet inte. Nu är det fint igen i alla fall.

Jag gick hem idag, och jag använde mig av det socialt accepterade beteendet och brukade trottoaren. Men jag gissar att jag ska se mig som en bilist, eller fotist för rätt som det var kom det en bil framfarandes på trottoaren. Vi använde oss av vänstertrafik.
För så är det här, jag vet inte hur det är i resten av Frankrike men i Bordeaux förekommer detta ofta, bilar kör lite på trottoaren istället. Det är ju så köigt jämt!

Här görs allt för att jaga fotisterna från trottoarerna: först bygger man dem extremt små (trottoarerna), och det skulle kunna få plats två människor på bredden (om inte människorna i fråga är utvuxna på bredden) men för att förhindra detta hemska beteende så sätter man upp stolpar tjugo centimeter in på trottoarerna. Men de där jäkla människorna fortsätter ju bara att vistas på gator och torg, så då slänger man också ut alla soptunnor man har. Sen går någon med en väldigt bajsnödig hund fram och tillbaka på alla trottoarer och lägger på så sätt ut lite överraskande minor.

Som ett resultat av detta går alla mitt på gatorna. Jag talar visserligen nu om de små enkelriktade gatorna (som det finns några stycken av...), men trottoarerna finns bara där för syns skull, för det är ju så en normal "stad" ser ut, men på riktigt går alla på bilvägen. Och harmoniserar. Typ.

Samma typ

Hej!

Phew what a day... De senaste dagarna har jag gått och lagt mig så himla sent och idag var jag bara helt slut! Men misströsta icke! Jag tog igen ett par timmar nu på dagen och efter det tog jag en powerwalk och sen gjorde jag middag och nu mår jag bra! Pigg och glad!

Efter skolan gjorde vi det som vi alltid gör: jag, Laura och Rebecka satt i lilla parken på Gambetta och åt lunch. Men vad viktigare är: vi klagade. Det är så skönt att ha någon eller några som jag bara kan spill it out för, och de gör samma sak. De klagar som fan på sina pojkvänner och tråkiga liv och jag klagar enbart på mitt tråkiga liv. I tre timmar satt vi och gnällde. Riktigt skönt, innan har jag känt att jag liksom går runt och bär på klag som jag bara vill få ur mig men jag vet inte hur. Nu är jag tömd, det är som att gå och bikta sig, men utan syndernas förlåtelse-del. Eller syndernas förlåtelser i detta fall är motion och sallad. Så blir det.

Idag är det redan torsdag IGEN! Imorgon fredag, Lauras sista skoldag och på måndag har jag bara tre veckor kvar. Lycka! Men det går bra med franskan, det är ganska coolt att göra en skrivuppgift och jag skriver den lika snabbt som jag skriver en på svenska. Med en dyslektikers stavning visserligen, men ändå! Däremot så pratar jag nog mer engelska än franska, men det är ju faktiskt också bra, man tror ju att man är så himla bra på engelska, men ändå så sitter jag där ibland och försöker förklara ett ord jag inte kan namnet på. Så det är nog inte så himla dåligt i alla fall. Nåt lär man sig ju alltid.
Ikväll ska jag vara en God Student och plugga och sedan gå och lägga mig i tid, jag är redan lite trött igen.
I helgen väntar en fest, lite åka-till-havet-planer, och hopp om fint väder! Det ser visserligen inte så ljust ut nu. Kanske ger mig på de där jäkla muséerna igen, vem vet?

Ha det!

Tjolahopp!

Skön och underbar dag här idag! Jag låg vid poolen idag igen och simmade lite, med Laura! Egentligen får man inte ha vänner med sig till poolen, men vad fan? Jag vill ju det! Det var i alla fall ingen som sa någonting.

Efter det gick vi och tog en kopp choklad och mintte. Goodie! Jag kom hem för en halvtimme sen och har ätit middag och nu ska jag duscha och klä på mig och möta upp några från skolan för att titta på en fotbollsmatch, det är typ swissarna mot några andra. EM alltså.


Ha det bra!

Tack, det var nog så!

Japp, måttet är rågat, och inte nog med det: jag är fly förbannad. Godnatt!

Kanske inte så illa ändå...

Jag har kommit på att det ändå är ganska mycket här som betyder mycket för mig. Och att jag faktiskt är här under två av de månaderna man längtar efter mest av hela året är ganska bra. Och nästan allt det jag längtar efter när jag är i Sverige finns här: Sephora, massor av bra uteserveringar, sol, öppna människor (jag syftar tyvärr inte på fransmännen...) och absolut inga måsten, jag behöver ju inte ens gå upp på morgonen om jag inte vill.

Det är ganska onödigt att klaga när jag ser att det finns ju precis framför mig. Och snart är det slut! Snart är jag tillbaka till Sverige - visserligen till min underbara famlj och mina vänner - där jag ska jobba, plugga, ta hand om hästen (roligt måste, men ändå ett måste) och vara allmänt ansvartfull. Jag kommer inte kunna skita i allt och gå ner och lägga mig vid poolen och lyssna på min iPod i två timmar. Eller klart jag kan det, fast vi har ju ingen pool, men själva konceptet. Men det är ändå inte samma sak.

Det stämmer som man säger, att man måste åka bort för att verkligen koppla av, för är man hemma så finns det alltid någonting att göra. Och återigen, här behövs ingenting göras med en gång (okej jo när jag slarvade bort mitt Visakort).

Jag tror också att det är bra att åka iväg och bo helt själv, för ganska mycket tid går ju ändå till att umgås med sig själv. Ett tag höll jag på att slå ihjäl mig själv för att jag är ett så jäkla tråkigt sällskap, hemma älskar jag att vara själv då och då, men att alltid vara den man själv ska förlita sig på är inte lika lätt och det längtar man inte till. Det är någonting som måste göras för att man ska kunna kalla sig "vuxen" (men lägg av, tillåt mig att skratta). Men även om jag vet att jag kan klara mig själv, är det väldigt skönt att ha mamma och pappa som fixar biffen när den håller på att brännas vid. Men jag har ändå kommit över mig själv och insett att jag är inte så dum ändå, det blir alltid som jag vill och ingen käftar emot.


Det är alkoholen som gör det!

Javisst! Just nu finns alkoholen i mitt liv på tre sätt:

1er: Kanske lite konstigt att skriva men: jag har hittat världens bästa deodorant. Innan har jag alltid kört på Rexona och Dove, men det är ju så jäkla mesigt i Sverige, "no alcohol" stoltserar de med på flaskorna. Ska jag bli glad av det? Jag VILL ha alkohol i mina deodoranter, det är ju för sjutton det som gör det! Nu har jag på mig min nya deodorant där det står på baksidan typ: Aqua, ALCOOL (alla vet ju att det är i rangordning som det står på innehållsförteckningen). Tack Gud! Jag har glidit omkring i den 30gradiga värmen med t-shirt och jeans, legat och solat vid poolen - men ingenting! Jag luktar dagsfärsk nyponros.

2eme: Av någon anledning så blir jag sugen på öl så fort det visas fotboll på TV. Det är som om jag har någon slappa-i-soffan-medan-frugan-gör-jobbet-gen. Manlig gen, alltså. Jag är annars en vitt vin- och rosétjej, men under EM (aah jag kan inte bli mer tönt-svensk än såhär) byts det ut mot öl. Väldigt märkligt. Men så får det vara. Gott är det (nja.. jo. Kanske).

3eme: Ja, alkoholen lever sannerligen i min hy. Nog för att jag får ta mig friheten att välja precis vilken typ av alkohol jag vill att förtära, men det betyder inte att min hy håller med. I alla fall inte den i ansiktet. Två horn i pannan och tre vulkaner på hakan. Undrar varför ingen visslar åt mig på stan?


Annars så har jag varit i skolan, föga förvånande. Efter mina nyförvärvade kunskaper i Det Franska Språket gick jag och köpte lite lunch med Rebecka och Orfeo (ny swiss), så satte vi oss på en bänk och åt. Efter det tog de en kaffe och jag tog toaletten på ett fik och sen var Rebecka tvungen att gå till sin eftermiddagslektion och jag och Orfeo satt kvar och pratade. Mest om prostituerade i Thailand, otrevligt nog.

Seeen gick jag hem, bytte om till bikini och gick ner till poolen och låg där och läste franska tidningar. Lilla Systeryster ringde och det var så kul! Jag hörde den underbara "Neutrala-damen"-rösten från tunnelbanan. Men jag saknade på nåt sätt ändå inte "Enskede gård" (vilket självklart resulterade i: Vad fa-an gör du där?!).


För övrigt borde jag öppna en restaurang. Mina kulinariska överraskningar till mig själv är helt sjuka! Jag skojar inte! Alla skulle vilja ha mina proppade sallader. Man blir dödsmätt, men inte fet. Det är riktig lycka det? Dagens sallad innehöll: sallad, tomat, gurka, majs, kikärter, haricots verts, champinjoner, chèvreost, camembertost, bacon och oliver. 11 grejer! Tyvärr skulle väl salladen ligga på typ 200 kronor för att jag skulle få min restaurang att gå runt, men vad fan. Det kan det vara värt!


Ikväll ska jag titta på Sverige-Grekland. Yay...

Kvällskvistar

En liten tanke såhär på kvällen: numer tycker jag inte alls att det är konstigt överhuvudtaget att utlänningar som kommer till Sverige säger "din" och "ditt" till fel saker. "Den" och "det" blandas också ihop. Och det är verkligen inte konstigt, för hör man inte det rätta, hur ska man veta (ja, generellt sett så vet man om ordet slutar på T respektive N i bestämd form singular så kan man se att det ska vara "det" eller "den", men problemet är ju att man kanske inte vet hur ändelsen är i alla fall. Så man är ju rökt ändå), när man inte har någon känsla alls?

Jag har lärt mig att det är bombsäkert att ord som slutar på -ion (typ passion) är feminina ord, således använder man une/la för dem. Men allt annat är för mig lite halvt osäkert.

Det måste ju låta som om jag säger "den äpplet" och "det cykeln" när jag pratar. Och jag blandar av någon konstig anledning ihop sin och din i franskan. Hur jag nu kan ens lyckas med det. Men jag skrev "le lion ouvre ta grande gueule" vilket är "lejonet öppnar din stora käft". Det finns ingen logik i det. Återigen måste läraren ha skrattat när hon rättade mina texter.

Jag brukar gardera mig i affärer och liknande genom att välja alla olika former som finns, typ jag rabblar upp allt: la/le/ca/ce/une/un, på samma gång. Så får affärsbiträdet välja. Eller typ nous vourdr(i)ons payer/payons? Eller? Det var payer. Men det är inte så jäkla lätt. Så ge utlänningarna en chans, svenskan är också helt sanslöst svår att lära sig. Språktest, visst, men om jag skulle behöva göra ett språktest nu efter två månader skulle det gå åt skogen. Fast jag kanske skulle göra lite bra ifrån mig, men ändå.


Nu ska den här slöa människan sova. Mjau

Jaha ni

Idag: ÄNTLIGEN värme och sol! Det hela var så härligt att jag firade med en helt förödande powerwalk! Hahaha! Men jag blir konstigt nog sugen på träning när det är kokhett ute. Det kan bero på alla somrar till häst, så det är naturligt att röra på sig när det är varmt ute.
Eller så är jag bara mentalt instabil, den biten känns troligare på något sätt.

Det var så varmt, så varmt, att till slut kände vädret att det liksom brakade samman under sin generositet, och vad händer då om inte åska? Tyvärr slog nog den eller blixten ner riktigt, riktigt nära mig, för det vrålade till öronbedövande och allting sken upp. Jag hoppas att det bara var i någon meningslös spik.

Idag slängdes tacknumret av ELLE till Monsieur Yves Saint Laurent ut. Jag köpte det och tänkte spara det. Det är en helt sjukt lång artikel om honom i.

Annars händer det inte så mycket. Som vanligt. Jag råkade somna här för ett tag sen och vaknade också för ett tag sen. I spöregn blir det inte så mycket gjort. Jag dricker vaniljte och ska försöka mig på att skriva en text om hur jag vill bo - på landet eller i stan?


Usch jag tycker att det är sorgligt. Före mig i kön till kassan var den en gammal, gammal kvinna som köpte numret. För hon har säkert "haft" honom i hela sitt liv. Han betydde nog ganska mycket för fransmännen.



Jag är en glad liten räka efter min powerwalk!



Japp, så ser det ut när det regnar.


Hejsvejs!

Orättvist

Ja, livet är bra orättvist ibland. Särskilt när man har svenska iTunes på sin dator. Hade jag haft amerikanska iTunes hade jag haft möjlighet att hyra filmer - för ungefär 3 dollar. Eller köpa en för kanske 15 dollar. Men nu går det icke! Istället får jag titta på franska tv-program som alltid är så tråkiga!!! Eller så kan jag lyssna på grannen som äckelhostar och röker in i mitt rum. Gud vad nöjd jag känner mig med alternativen!

Det blir nog till att gå och lägga sig, alldeles strax. Gäsp!

Första och sista: Inne/utelista!

Inne

1. Solglasögon och kepsar. Ju mer man kan gömma sig, desto bättre
2. Värmen. Nu fattas bara solen...
3. Shorts - men inte i jeans
4. Kommande besök av Syster
5. Endast fyra veckor kvar på "semestern"

Ute

1. Moln - så sommaren 2007 liksom
2. Olika färger på händerna, snart får jag gå med en handske på höger hand så att vänster kan komma ikapp
3. Emmet - valp
4. Söndagsstängt
5. Fyra jäkla veckor kvar på "semestern"

Muséum? Näää

Återigen har Bordeaux vunnit över mig. Omeh. Jag letade och letade och letade efter muséumet med modern konst, men hittade jag det? Nä! Jag fattar verkligen inte hur jag inte kunde hitta det, men jag bestämde mig för att köra på med ett annat muséum: Naturhistoriska. Som ska ligga i Jardin Public. Hittar jag det? Nä!
Då tänkte jag att jag kunde gå till musée d'Aquitaine istället. Som ligger på en gata som jag precis vet var den är. Villar jag inte bort mig kanske? Jo. Hittar jag det? Nä! Herregud, och jag hade till och med karta! Jag var helt bortkopplad igår tror jag.

Men det var helt sjukt, jag hade på mig ett par vita shorts, min nya blus som är stooor och en kofta över det. På allée de Tourny mötte jag två män som sa till mig: "men ta på dig ett par byxor!". Jasså? Sen var det ett killgäng som bara: "wuuuhuuu spelar du tennis eller?". Men liksom? Ja! Hehe nej. Men ytterligare får man stå ut med massa visslingar, viskningar och annat skit. En man körde förbi mig men liksom stannar och kör bredvid mig, ända tills jag argt viftade bort honom. DET ÄR ETT PAR SHORTS! Det är inte en typ lack och läderoutfit. Vitt och grått. Bomull. Shorts. Ett par ben.

Men jag måste för ett ögonblick ha glömt att jag bor i Saudi-Arabien. Det är helt jäkla sanslöst det här. Och med alla turister ser jag ut som kusinen från landet, det går omkring brittiska kvinnor (som enligt mig inte är de mest stilsäkra) i korta kjolar och urringade toppar. Det är tröttsamt. Att vara het, menar jag höhö. Skoj skoj.

Fast en kul sak hände också, jag satt i parken på en trappa och solade mig, när en ganska sunkig man kommer lunkandes mot mig.
Han: Vill du adoptera mig?
Jag: Eh..nej..tack...hihi
Han: Nä jag bara skämta, men vad gör du här? Väntar du på någon?
Jag: (tackar gud för upplägget) jaa! Jag väntar på någon hähä!
Han: Ah, synd. Men jag är glad ändå! Om du ändrar dig angående adoptionen så hittar du mig därborta, bakom det tredje trädet till vänster.
Jag: Okej. Det ska jag komma ihåg! Tack! (?)

Jag verkar ha någonting som attraherar galningar. Det känns absolut inte bra! Men det är väl bara att skratta åt eländet antar jag.


Jag tar en paus från muséumletandet


Jag i Jardin Public



Fina byggnader i finafina parken



Den fina karusellen på Place de la comédie, vid teatern.


Nu ska jag duscha och sen ta en promenad (och typ köpa chips)!

Samedi

Javisst, vad är det idag om inte lördag! Även om jag tog mig en liten sovmorgon igår går ingenting upp mot att vakna och veta att OM jag vill, kan jag sova hela dagen. Som tur är ville jag inte det idag. Men jag hade kunnat. Det är strålande sol och iskallt här idag! Haha det är som att befinna sig uppe på ett berg (och ja, det vet jag, för man har väl åkt skidor) och solen skiner men ändå är det minus femhundra. Så, precis så är det här. Syster, ta med dig vinterjacka när du kommer hit. Nejdå, det blir nog bättre!

Igår var jag ju på middag med Rebecka, det var riktigt trevligt, vi satt på Place Camille Jullian och åt pizza och drack rödvin. Efteråt skulle jag ha gått ut med Swissarna, men jag orkade verkligen inte! Jag var så mätt att jag höll på att förvandlas till en pizza och jag var lite trött efter vinet. Så det blev till att traska hem i den franska natten.


Place Gambetta i mörker



Söta Rebecka!


De här bilderna sitter uppe på fönstrena på gymet som ligger bredvid mig. Alltså... De tilltalar mig inte att träna där.


Idag ska jag äntligen (?) få vara lite kulturell av mig, jag tänkte nämligen gå på ett par museum! Först musée d'art contemporain och sen musée d'Aquitaine. Aquitaine är nämligen typ det området som Bordeaux ligger i. Jag hörde från amerikanen Jim i min klass att det skulle vara riktigt bra. Det får man hoppas.


Sådärja! Ha en förträfflig dag!

Sanning

Jag pratade precis med Mor och Syster. Självklart inte samtidigt... Men med Syster pratade jag lite om det här med kläder. Plötsligt har jag inga problem med vad jag ska klä min arma lekamen i. För jag vet att vad jag än tar på mig så är det inte:

"ett par riktigt trendiga gladiatorsandaler" - Ja DET var ju trendigt! Ingen som har tänkt på att man ser ut som Jesus med nitar (för sandalerna ska ju vara från Balenciaga)?

"ett par söta mini-jeansshorts" - Nog för att jag tycker om shorts, väldigt ultimat när det är varmt, man slipper vara rädd varje gång det blåser - men, jeansshorts? Är vi tillbaka till 1993? Eller 1983? Eller var det bara Sveriges "modebloggare"s lilla fnatt 2008? Ja, kanske det.

"en blommig klänning" - Blommor är sååå inne i år. I år? Inte som precis alla andra år när det är sommar? En blommig klänning är inte det nyaste som uppfunnits 2008!

"en vintage jeansjacka" - att klä ner den där jävla klänningen med? Och vintage? Begagnad. Och nja... hur mycket jag än försöker ser jag verkligen inte skillnaden på jeansjacka 1998-2008. Det är lika fult. Det är fortfarande bara pundare som fastnat i tiden som har på sig det. Det ger fortfarande upphov till så många skärningar mellan jeans-på-benen och jeansjacka. Det kan aldrig vara snyggt. Jeans sitter på undre delen av kroppen. Som strumpor!


Vad trevlig jag låter. Men jag har ju rätt, det går ju inte att läsa en enda blogg där skribenten stolt visar upp dagens köp/outfit, och det slår aldrig fel: jämt är det något av ovanstående. Eller armband med BUDSKAP på. Eller så har man slängt på sig allt samtidigt, helst med en körsbärsbikini från Top shop under. "För guuuuuud vaaad vaaaarmt det ÄR just nu, phu jag kan knappt gå ut med hunden! Hihi" Nä men skit i det då.

Ja. Heh. Och det är så töntigt att jag ens orkar bry mig för överallt står det också att läsa "det här är ingen modeblogg" eller "alla modebloggare är så töntiga", men faktiskt. Som sagt: fem små brudar står och svingar modespöt över Sveriges små flickor som genast springer till Gina Tricot för att fynda.

Sailor-trenden är också het just nu! *fniss*

Ameh! Problääm!

Ja. Irriterande. Jag kanske är ganska ensam om detta, men jag kan ha riktiga favoritplagg. Såna som jag vill ha på mig jämtjämtjämt. Och det fungerar ju om man är med olika människor hela tiden. Tyvärr så blir det svårt här, när man har ett ganska begränsat umgänge. Då får jag vilja ha på mig mina nya kläder hur mycket jag vill, men tyvärr så går det inte. För i Min Lagbok, § 1, så kan man inte ha på sig samma kläder två gånger. Gissa hur mycket jag bryter mot lagen i skolan, varje vecka. Straffet är att äta godis möhöhö.

Men på allvar, jag tycker det är jobbigt. Men själv så tänker jag faktiskt inte: "mä guuu har han på sig samma tröja IGEN?!" (eller jo det gör jag, för jag hade en kille i min klass på SU som hade på sig samma kläder hela veckan. Men det är en annan sak)(han var snygg också så det var jobbigt). I alla fall, själv så kan jag inte med det. Snacka om att vara slav under sin egen regim.

Jag ska ut ikväll, först och äta med Rebecka, sen ut med Swissarna från skolan (jag har inte lärt mig att stava till Svejts än), plus kanske några till. Åh jag vill bara handla nya kläder. Det är lite konstigt, för hemma handlar jag inte nya kläder särskilt ofta. Nu är jag besatt. Inte smart, då budgeten faktiskt är begränsad, men i mitt sjuka sinne kan jag inte förstå det.

Nu kollar jag på French Open, han killen....som ser lite ut som en apa...ganska söt...långt hår? Ja, han i alla fall, vann den här matchen. Duktigt. De filmade Björn Borg hela tiden. Fast han inte spelade. Såklart.
Det är dags att sova lite så att Agda, 85 orkar med kvällen. Tata!

Natti natti

Hej hej!

Kom hem för ett tag sen efter att ha träffat Laura, vi gick till Place du Parlement och satte oss på en servering. Vi tog ett par glas vin och jag tog en Dame Blanche och efter det delade vi på en skål pommes frites. Jag är inte hysterisk på något sätt, men ändå, idag har jag ätit pain du chocolat, godis, Dame Blanche och pommes frites. Märk då väl att jag inte har varit sugen på godis och sånt på väldigt länge. Förrän nu. Bäst att lyssna på kroppen. Om kroppen vill ha glass och pommes frites till middag, ja då blir det så. Man lever nog längre om man ger sig själv det man vill ha. Eller så kanske man lever längst om man ger sig själv det som är bäst. Men, ibland vill man ha det man vill ha, inte det man behöver. För att citera Love Actually.

Det var trevligt att sitta ute och prata med snälla Laura och titta på den söta servitören. Efteråt följde jag henne till le tram och jag traskade hem till mig. Idag är en tycka-om-Bordeaux-dag. De börjar bli ganska många nu, garanterat roligare än avsky-dagarna!

Nu: sova. Imorgon: skola. Köpte en söt topp idag, så det är skönt att veta vad jag ska ha på mig imorgon, nu behöver jag bara stirra ner garderoben i kanske sju minuter efter ett par byxor/kjol/shorts innan jag kan bestämma mig. För det är det mina morgonar består av: stirrtävlingar med garderoben. Förvånande ofta förlorar jag.


Godnatt!

Trött som skam

Hola!

Jag undrar varför jag är trött som en kamel varje eftermiddag. Det är som att eeeeiöööööuuuummm....så tog mina batterier slut. Så måste jag hem och stoppa in ett par nya i ryggen och så är jag up and running. Varje batteri tar en timme, därför måste jag sova minst en timme på dagen. Men jag undrar om det är normalt? För alla liksom skrattar till lite, "hah", när jag säger att jag bara ska ta en powernap (ja det följs av frågan: jaha, hur länge sover du? - Eh... två timmar? Vilket inte alls är en powernap), och sen ringer jag. Ingen annan verkar sova på dagen. De säger att de inte kan. Jag kan sova precis när som helst på dagen. Men den här vanan sitter i sen jag var en liten bebis, så efter 21 år är det rätt segt att sluta.


Jag lunch-flippade-ur idag, jag kokade sparrissoppa, men så tänkte jag att det skulle vara gott med lite bröd till, så jag köpte en halv baguette. Och en pain du chocolat (min tredje under två månader!) och så hade jag gårdagens godis hemma. Det har jag fortfarande, SÅ galen blev jag inte. Men jag åt så mycket! Jag rullade ett halvt varv till sängen och somnade.


Klockan sju ska jag möta Laura vid Gambetta och ta en fika, kul! Jag kanske festar till det med ett glas vin! Heh... Jag måste nog tyvärr ta med mig mina läxor också, för jag ska ut på en powerwalk nu (powernap, powerwalk - finns det inga svenska motsvarigheter? Ström-middags-lur och ström-promenad? Eller kraft/kraft? Töntigt). Sen dusch, sen socialitet.


Jag har ju tänkt att vara en duktig student och besöka stadens alla muséer innan jag drar härifrån fort som fan, men nu har jag kommit på ett bra sätt att skjuta upp mitt dåliga samvete över att jag aldrig går: jag går när syster kommer hit! Bra.

Tjoho

En sista grej sen släcker jag

Jag spelade in massor från Maroon 5 konserten igår.


Men NOTE TO SELF: sjung för i helvete inte med när du spelar in!!! När jag håller käft kan man höra den riktiga sångarens röst, men när jag bestämmer mig för att sjunga eller babbla är det allt man hör.



"She wiiiiIIIIIIiiill be loved, she wiiihiiiiill be lööhöööhöved". Aj dont majnd spending everi dej, out in de mhm in de pååring rejn.... Typ håll tyst dumma svenska flicka du kan inte.


Men jag skrattade riktigt mycket när jag lyssnade igenom inspelningarna igår, det är så komiskt. Jag tror mig ha en någorlunda schysst sångröst, men. Nä. Det har jag inte.


Godnatt!

Tröttement

Härligt härligt! Filmen jag såg var helt galet bra (fast om jag hade fattat allt kanske jag hade avskytt den), jättefina bilder på vackra, vackra hästar! "Danse avec lui" heter den. Nu har jag bytt ut filmen mot en talkshow om anorexia. Filmen var bättre kan jag säga.

Jag är så sugen på att åka ut till stallet, rida och träna, rida ut, bada hästen, sola och ha det bra! Jag längtar så himla mycket! Det ska bli så roligt!



Jag och FinFin-Saga 2007

Gaah! Ooo!

Jag sitter och oo-ar och aaa-ar här, med fönstret öppet. Mina grannar tror väl att jag är mentalt instabil. Men jag tittar på hästfilmen och faa-aan vad jag vill!!!! Jag vill också rida nu! Muuhuuu!!

Godissugen

Jag skulle aldrig ha köpt godiset... Nu är jag godissugen igen, och det stör mig att Auchan har öppet till 22. När den timmen är slagen kan jag andas ut, tills dess kan jag inte lita på mig själv!

Soligt och varmt idag igen, och det bara fortsätter! I nästa vecka blir det 30 grader, det ska bli skönt, är trött på mes-värmen. Även om det steker på i solen... Nu är det superblått på himlen och jag kan tänka mig att det är fullt på den irländska puben. Men om tio minuter börjar en hästfilm på TV, och inte för att jag föredrar TV:n framför solen, men det är en del i mitt pluggande idag (äh tror fan jag går ner till Auchan å handlar cändy, det här lät ju deppigt), istället för att läsa i min bok så kan jag titta på film, som handlar om mina favoriter: hästar. Så får det bli.

Vi pratade om handikappade idag i skolan. Och jag sa att det finns en massa lösningar för handikappade i Sverige, alltså så att rullstolsbundna kan gå på bio, konserter, upp för trappor osv. Det stämmer väl? Jag sa också att Sverige var super-politiskt-korrekta och känner sig tvugna att fixa sånt. Om man jämför med här. Hehe lycka till säger jag bara. Visserligen på konserten igår såg jag både rullstolsbundna och en blind man. Det är häftigt. Att vara blind kan absolut inte vara det lättaste. Hemma finns det ju det där ta-ta-ta-ta-ta-ta-ljudet när det är grönt respektive rött ljus för gående på övergångsställen, men här finns det inte. Och här blir även seende halvt överkörda. Jag hade grönt igår när jag gick över gatan, men en man svänger i typ 60 in mitt på gatan där jag går. Och jag fick kasta mig över för att inte bli överkörd! Galning...

Jag är inne på min nionde vecka här! Her-re-guuhuud vad fort det går! Och thank you God, vill jag också säga. Nio veckor, fyra veckor kvar. Om två veckor kommer Fääänny pääänny och när hon har gjort sig ökänd i Bordeaux är det bara en vecka kvar till hemgång. Det är skönt att tänka i veckor. Helst dagar. 30 dagar. Typ. Inte det att jag inte gillar det, men jag vill heeeem till mina kompisar och min familj och mina djuuuhuuur! Jag är så barnslig. Jag kommer att flytta hemifrån när jag är runt 30 och börjar bli flintis (om jag hade varit kille, vill säga). Jag kommer att vara barnlös och endast prata med mamma om dagarna och klappa mina långhåriga katter. Så kommer katterna och jag att äta middag ihop, fois gras blir det varje kväll, för det är en rätt som passar både mig och mina katter. Jag kommer att klä mig i fotsida kjolar och kalla mig för madame.

Ja, godis var det! Up up and away!!!

Maroon 5

Hoppla!

Jag är just hemkommen och avsminkad från konserten. Jag trodde att det skulle vara lite som de där NRJ och de andra radiokanalernas gratiskonserter, men det här var så mycket bättre! Eller om man tycker om Maroon 5 så var det bättre. För jag trodde att de skulle köra typ två låtar eller så, men det var som en riktig konsert! De körde på i typ en och en halv timme och de var riktigt, riktigt bra live! Mycket bättre än vad jag föreställt mig. I och för sig så hade jag inte föreställt mig någonting, men bra var det i alla fall! Det var trevligt innan också hos Laura, vi drack en öl och sen gick vi ut i den varma kvällen.
Skönt också var det att gå hem ikväll, jättemycket folk och massor av poliser. Sånt gillar jag. Men det var inget bråk över huvud taget, det enda jag såg var en kille som somnat på gatan, haha, men han gör nog ingen förnär...

Annars så såg jag Elie, killen som jag träffade förut, men sen bestämde jag mig för att inte göra det något mer och så körde jag på fejka-sin-egen-död-stilen, alltså inte svara eller höra av mig. Så ikväll fick jag täcka ansiktet och springa. I en folksamling. Men jag hoppas att han inte såg mig. Men av typ tusen personer, VARFÖR ska man träffa på den man absolut inte vill träffa? Det är alltid så, typ tack ödet.

En sista note to self: gå för fan inte på en konsert utan öronproppar (ja hej tant, men jag har biiiip i mitt ena öra)!
En absolut sista note to self: och kom ihåg kameran!!!


Nu är det dags att sova, skola imorgon! Godnatt!

Härligt!

Hej!

Idag har det varit en väldigt fin dag, varmt och skönt! Tyvärr sov jag två av de "bästa" soltimmarna av dagen, för jag var helt dödstrött (uppenbarligen...)! Men jag gick ut och satte mig i Hôtel de Villes trädgård, som ligger mellan byggnaderna för Beaux-arts muséet, otroligt vacker plats! Jag satt där på en bänk och tittade på folk som passerade, på trädgården. Jag gjorde mina läxor tills imorgon och sen läste jag i min franska bok. I två timmar blev jag sittandes och det var så skönt (förutom träsmaken i mitt beniga assss)! Fick lite färg vilket jag behöver...
Nästan precis innan jag skulle gå så satt jag ju som sagt och läste i min bok, och plötsligt så kände jag att jag fick någonting på låret, så jag sänkte boken och tittade efter. Ingen mindre än en liten fågel hade utsett mig till sin alldeles egna toalett! Härligt! En man gick förbi och skrattade åt mig, men jag bjöd på den. Men det var första gången en fågel tyckte att jag var bajsvänlig. Hoppas vid gud att ingen annan tycker det.


Anna och jag i Jardin Public när det begav sig, nu är hon i Cannes och vilar upp sig från de krävande studierna!


Ikväll - denna härliga kväll - är det en gratiskonsert på Place de la Victoire och jag och två tjejer från min klass ska gå. Jag ska hem till den ena om ett litet tag, har egentligen bråttom. Jag vet bara att Maroon 5 ska spela ikväll, jag har inte hört vilka de andra banden är. Typ inhemska indie-pop-svår-emo-fransk-musik. Det får gå. Tänk om det fanns fler gratiskonserter i Stockholm! Lite random sådär, inte bara typ NRJ och The voice eller vad den heter. Där är det mest små starstruck 14-15åringar och jag vill inte riktigt slåss med dem.
Men vi får se, Place de la Victoire är mindre än Kungsträdgården så jag hoppas att jag inte blir ihjälklämd!


Ha det så bra!

Klä ut sig?

Vad töntig jag var när jag klädde mig fint för att gå till banken. Fint, liksom. Som om jag skulle på en konfirmation. Rosa skjorta, kavaj, svarta byxor och slutligen klämde jag ner mina skadade tår (ytterligare en historia som kanske inte bör berättas...) i mina spetsiga små pjuck. Swarovski i öronen, klocka på armen och seriös väska. Nu var jag redo att gå till banken. Men liksom töhönt.

Fast faktiskt så tror jag att det gav dem ett seriöst intryck, med legitimationsproblemen och allt. Synd bara att jag svettades som en gris. De har säkert ingen AC på banker med flit så att man ska svettas extra mycket medan man står där och undrar om det blir några pengar eller inte den här gången .


Nu är det dags för sovning. I mitt tropiska klimat. Jag drog igång elementet för att kanske värma ut fukten. Nu är jag både varm och fuktig. Jätteskönt. Godnatt på den.

Carte bleue

Idag har allting löst sig igen! Det är en ganska stor lättnad kan jag meddela. Jag är även stolt över att jag kunde göra ett bankärende på franska. Och dessutom gick jag och frågade i min mataffär om kortet har upphittats. Icke. Men det är bara min egen fåfänga som gör att jag vill hitta kortet igen. Det spelar ingen roll nu.

En lustig grej på banken hände när jag skulle visa min legitimation, bankmannen mumlade och grubblade, och sen frågade han om någonting jag inte hörde. Då viftade han bara bort mig och sa till sin kollega: "Ja dom verkar inte vara så noga med legen i Sverige". Typ här saknas det mycket. Då undrar jag: är Sverige inte noga? Man får ju inte ens gå till banken typ om man inte viftar med sitt leg innan. Man får heller inte ens närma sig kassan med ett 6-pack öl om man är under 18. Här köper varenda 13-åring sprit. Men men, perspektiv.

Efter det köpte jag mig ett fint armband. Jag kunde faktiskt tycka att det kunde jag faktiskt få. Sådeså. Liksom springa runt halva stan för att få reda på vad jag tar mig till i ett U-land när pengarna sitter fast på kontot som saknar kort.

Dessutom tvättade jag idag! Det blev ingen tvättning hos Anna, för torktumlare saknades och jag ville ha tvätten torr på en gång. Med den önskan kom jag inte så långt. Jag tog med mig nästan alla kläder jag har och kånkade dem till Den Allmänna Tvättomaten (aka Snuskstället - laverier skrämmer mig) och väl där insåg jag att jag hade pengar till precis två maskiner. Plus tio minuters torktumling. Jöbbigt! Dessutom fick jag ställa mig utanför tvättstugan för att tigga växel av förbipasserande som roande nog tog mig för en uteliggare. I J&Company jeans, Moschino t-shirt och Tiger-velourjacka. Hahaha! Men i alla fall, tio minuters torktid räcker inte alls. Inte alls. Men åtta euro är också ganska saftigt för lite (asmycket) tvätt. Så nu har jag allt på tork i min enorma våååning. Luftfuktigheten här inne överstiger 150 procent och snart blir väl kondensen så hög att det börjar regna inomhus. 


Jag åt precis värsta rå-salladen, innehållandes sallad, tomat, gurka, haricots verts, majs, paprika, lök, kikärter och oliver. Magen står åt alla håll.

Nu ska jag försöka få plats i duschen med alla mina kläder och göra mig lite ren innan jag pluggar loss!

Utan huvud

Nu har jag gjort det som jag absolut inte får göra. Jag har tappat mitt kort. Inte kort som i fotografi utan som i den andra, värre sorten: Visa. Jag skulle vilja tacka mig själv, som föddes utan hjärna och även mig själv för att jag är så jävla klantig, och sist så vill jag tacka mig själv som inte upptäcker det förrän två dagar efter. FA-AN!

Jaha. Jag har fem euro i plånboken nu. Och mitt leg är kvar. Jag själv hånskrattar från fotot med min löjliga lugg som jag hade då. Jag har ganska lite mat hemma för jag tänkte handla imorgon. Dessutom hade jag ju tänkt att ha en trevlig dag på stan. Gissa hur långt man kommer med typ 50 spänn och några cent... All känsla för att göra någonting är helt borta. Idag vill jag bara ligga i sängen och helst självdö.

För det går inte att skicka kortet med DHL till Bordeaux. Närmaste stad är Lyon. Jah... Jag orkar inte riktigt med det här just nu, det går bara dåligt för mig här! Jävla stad.
RSS 2.0