Hola!

Jag undrar varför jag är trött som en kamel varje eftermiddag. Det är som att eeeeiöööööuuuummm....så tog mina batterier slut. Så måste jag hem och stoppa in ett par nya i ryggen och så är jag up and running. Varje batteri tar en timme, därför måste jag sova minst en timme på dagen. Men jag undrar om det är normalt? För alla liksom skrattar till lite, "hah", när jag säger att jag bara ska ta en powernap (ja det följs av frågan: jaha, hur länge sover du? - Eh... två timmar? Vilket inte alls är en powernap), och sen ringer jag. Ingen annan verkar sova på dagen. De säger att de inte kan. Jag kan sova precis när som helst på dagen. Men den här vanan sitter i sen jag var en liten bebis, så efter 21 år är det rätt segt att sluta.


Jag lunch-flippade-ur idag, jag kokade sparrissoppa, men så tänkte jag att det skulle vara gott med lite bröd till, så jag köpte en halv baguette. Och en pain du chocolat (min tredje under två månader!) och så hade jag gårdagens godis hemma. Det har jag fortfarande, SÅ galen blev jag inte. Men jag åt så mycket! Jag rullade ett halvt varv till sängen och somnade.


Klockan sju ska jag möta Laura vid Gambetta och ta en fika, kul! Jag kanske festar till det med ett glas vin! Heh... Jag måste nog tyvärr ta med mig mina läxor också, för jag ska ut på en powerwalk nu (powernap, powerwalk - finns det inga svenska motsvarigheter? Ström-middags-lur och ström-promenad? Eller kraft/kraft? Töntigt). Sen dusch, sen socialitet.


Jag har ju tänkt att vara en duktig student och besöka stadens alla muséer innan jag drar härifrån fort som fan, men nu har jag kommit på ett bra sätt att skjuta upp mitt dåliga samvete över att jag aldrig går: jag går när syster kommer hit! Bra.

Tjoho