Hå hå ja ja.

Veckan har inte inneburit någonting särskilt, men till helgen blir det desto roligare (hoppas jag!)! Nu har jag just packat om resväskan för en liten weekend till Genève! Packa lätt är VERKLIGEN inte min grej. Särskilt när jag inte vet riktigt vad som väntar. Party eller middagar med en viss norrman? Qui sais?

Men det är alltid trevligt att resa bort en sväng. På måndag är det jobb igen, yay! Sen måste jag ta tag i skoleriet.




Åter till packningen!

Nu har jag landat lite och är faktiskt lite glad att vara hemma igen. Jag har klappat hästen och umgåtts med vännerna i stallet. Packat upp. Kramat sanden i min strandväska (min lilla Longchamp, hur smart får man vara?), tvättat bort champagnen ur kläderna.

Men nu vet man ju vad som pågår på andra ställen. Och då får man ju fler referenspunkter vilket aldrig kan vara fel, non? Men till och med att spruta champagne kväll efter annan måste ju bli tråkigt. Om inte annat blir man spritfet och äcklig. Fast, sprutar man bara ut skumpan utan att dricka den blir det ju inte så, förstås.

Imorgon väntar the true reality - jobbet. Så nästa gång jag blir utskälld av en kund ska jag släppa ner en ridå för mina ögon och resa tillbaka till Nikki beach i solen, musiken. Höra havet och känna dofterna. Mitt nya happy place, typ.

Tack och godnatt!

Hoho jaja. Kära lilla Saint Tropez går ju inte att sammanfatta. Nikki beach, VIP room, Le cave du roy. Enorma yachter, enorma solglasögon, enorma bröst. Oerhörda mängder av snygga människor.
Eller jo, sammanfattningen lyder: glädje, lättja, sol, party, rosé. Höga klackar och vackra klänningar. Hermès Birkins överallt.

Bli stannad på gatan för att bli fotad. Möta och bli nerifrån-och-upp-tittad på av Roberto Cavalli. Modeller, artister. St Trop lämnar mig med så mycket att jag måste tillbaka för att nypa mig i armen.


Alltså, fullständig lättja är att: ligga i eftermiddagssolen på en vit bädd på Nikki beach och dricka iskall rosé ur enorma flaskor. Rätt och slätt i fem timmar. Släntra till poolen och doppa sig. Luta sig tillbaka mot de stora kuddarna och bara dåsa. I väldigt trevligt sällskap. Lite mer rosé. Extrembra musik. Champagnekrig (mon dieu så klyschigt, men jag älskar det). 

Haha, jag låter som om jag skulle gifta mig med stället. Men jag kan typ det. För det är oh la la så härligt.

Inatt sov jag en och en halv timme. Jag tror det är dags att somna om nu.

Det finns såklart väldigt mycket som är "jag", det gör det ju hos alla. Alltså inte typiskt Sofia i alla men, ja...

Nu är jag (förhoppningsvis) helt färdigpackat, men vissa undantag. Dessa undantag - som mobilladdare, saker som ska hämtas ur skåp och tandborste som ju ska användas en gång till innan den packas ner - måste jag skriva en påminnelse till mig själv om på en lapp som jag lägger precis bredvid huvudet på nattygsbordet. Så att jag verkligen inte glömmer det. Smycken måste jag också lägga fram, så att jag inte glömmer att ta på mig dem. Funderade på att lägga fram underkläder, innan jag fick säga åt mig själv att skärpa mig, jag har aldrig glömt underkläder en enda gång i mitt liv. Någon gång ska väl vara den första också, antar jag.

Jag fick också precis syn på mitt pass. Kan ju vara handy, antar jag. Liksom. Så jag la ner det i väskan också. Suck. Jag tycker att det är kul att packa, det innebär ju att man ska någonstans! Men jag gillar inte känslan av att tro mig ha glömt någonting.

Men nu får jag väl vara lite krejsy och gå och lägga mig, jag ska upp om tre och en halv timme. IH.

St tropeeez!

Jaha så här dagen innan Fränkrikä. Jag har nu slängt ner 200 toppar och massa klänningar i resväskan (fast det är helt fel, jag slänger väl för guds skull inte ner sakerna i resväskan, då skulle inget få plats). Och en del tunikor. Shorts, kjol. Skor. Underkläder. Väskor. Bikinis. Och då har vi inte glömt neccessären. Två små proppfulla påsar med smycken. Alla laddningsgrejer till alla prylar. Eller okej, till mobilen, iPoden och kameran. Men ändå.

Nu sitter jag hemma hos Hanna och väntar på att hon och Jerry gör sig klara, vi ska åka till Henke och äta lite, dricka lite. Fun fun, kul jul!

Ännu en dag i Sofiaville. Pas mal. Jag sitter i åka-till-stallet-kläder, alltså inte ridbyxor, fast det borde jag förresten ha på mig. Good idea. Det är ju ganska normal stallklädsel. Istället har jag på mig shorts och grejer. Men ridbyxor, det har man ju i stallet!

I alla fall. Har inte packat en pinal till Frankrike. Troppan. Men jag vet inte ens vilken väska jag ska ha! Borde ha en jättetrunk. Nu har jag bara minimala väskor att välja bland. Måste jag åka och köpa en väska nu? Hm, kan bli panik på den här, så slutar det med att jag kånkar runt på en massa konsumpåsar. Får tejpa ihop dem bara.

Ystra Syster ringde och funderade att åka från Helsingborg till Falsterbo. Och från Falsterbo bara hem och packa om till St Tropez liksom. Igår var hon i Båstad. Borde hon inte ta en sväng förbi Visby när hon redan är i brat-tagen? Nej, jag är bara grinig för att jag sitter hemma som en jäkla mupp.

Och min jacka vill ju aldrig hitta hem till mig, fast jag vet vem som har den. Uh.

Och idag är det fredag! Wei. Hahahaha inte. Har inte en plan överhuvudtaget. Fast det skulle jag ändå inte orka. Puh. Trött.

Adjöken adjö.

Jag kom precis ihåg att jag var hemma förra nyårsafton. Gosh how sad. Jag var förkyld och fick migrän mitt över den gratinerade hummern. Efter middagen ville jag mysa lite och kanske titta på tv, trots huvudvärken. Men så kunde jag inte titta på tv:n. Ljuset stack så hårt i ögonen att jag fick stänga av den. Och släcka lampan. Så, innan elva låg jag i ett släckt rum med persiennen nere och blundade. Jag sov innan tolvslaget, och vaknade inte ens av fyrverkerierna.

Oh my. Så sorgligt.

Oh maj gaad. Jag har blivit en sån som tittar i tv-tablån, noterar, och sedan sätter mig framför tv:n- på klockslaget - när ett program börjar och tittar på det. Tills det tar slut. Då reser jag på mig, går fram till tv:n och stänger av den. Inget slökollande, inget zappande. No nothing. Intressant att inse att man börjar bli gammal tant.

Idag har jag blött ner mitt nattygsbord två gånger. Första gången rev jag ner ett vattenglas med fötterna - så blir det när man ligger med fötterna vid huvudändan. Och viftar med fötterna? Andra gången så blåste blomkrukan på fönsterbrädet ner. Jord, vatten, blomblad var överallt.

Nu ska jag titta på Sex and the cityfilmen. För hundrade gången.

Det "dumma" med att ha en alldeles ny iPod är att alla låtar är borta. Eller de finns ju kvar på min gamla, men man kan ju inte lägga över de låtarna i biblioteket. Eller? Nej, har provat. Hur störigt är inte det? Flera tusen låtar, alltså mååånga skivor. Och det var länge sedan jag satt och la in skivor i poddsie. Gjorde det för några veckor sen, och det tar sån tid! Irriterande.

Jag vill ha bra låtar i den. Massor. Och bara bra låtar, inga som jag inte vill lyssna på. Inget sorgligt (där rök ju alla Kents skivor). Bara happy happy. Eller jag vet inte. Många låtar i alla fall. Inte typ 50 stycken, som jag har nu. Visserligen lyssnar jag väl på runt 20 stycken av dem. Oj så värdsligt.

Okej, plans for the day. Åka till stallet och tvätta rent hästens alla sår. Alla hästarna som gick på sommarbete blev förgiftade av en viss sorts klöver som växer där, vilket har resulterat i mugg, som sprider sig fort som attan. Men det har blivit bättre på frambenen nu, och jag är nyfiken på att se om gårdagens supergrundliga rengöring givit resultat och det har minskat på bakbenen också. Stackars lilla häst, hon är inte halt av det som några av de andra hästarna är, men det kan inte vara skönt.

Så. Det är for today. Sen hittar jag på en massa. Ska väl packa lite också. 20 kilo får man ha med sig. Ehum. Det ska väl gå. Väl.

Tata!

Idag är jag huslig och tar itu med mitt fina tvättberg som byggts under de senaste tre veckorna. Tvättar som fan, med andra ord. Någonting med tvätt som gör mig irriterad. Kanske för att det blir så varmt, på nåt sätt. Jag vet inte.

Stör mig mycket på att nu är det många plagg som har blivit använda max två gånger, andra inga gånger alls. Varför? Eller I know why, jag är ju bara på jobbet. Hur mycket man än försöker går det inte att göra det till en modevisning.

Men nu är jag ledig. Då blir det modevisning varje dag, eller? Eller inte. Då byts en uniform ut mot en annan: plyschdräkten. Det funkar för mig.

Dåså. St Tropez. Om en vecka är vi där. Weya! Tills dess har jag faktiskt ett litet schema, ikväll kanske det blir middag i Uppsala, onsdag ska jag träffa Josefina från franskan, torsdag kanske segla mig lite. Helgen vete tusan. Utgång, Fanny, are you in? Vifåvälse.

Första dagen på semestern. Kunde väl ha börjat bättre. Istället: så ont i bihålorna att varje steg gör extremont. Att vara helt stilla hjälper. Tanken på flygresa om en vecka hjälper inte alls. Fick vänta på att bilen skulle bli klar, i två timmar. Hann bli svimfärdig av hunger på den tiden. Kom hem vid halv fyra, somnade väl vid fyra och sov till kvart över sju. Whopi! Inget sällskap ikväll. Varmt. Full med finnar i hela fejan. Ont i bihålorna. Hästen förgiftad i hagen. Av klöver. Yay. Svullna ben, sår i karleder. Världens tvättberg att ta hand om imorgon. Absolut inget sällskap ikväll. Ont i bihålorna.

Soooo... Det kan bara bli bättre, non? For all I know kan det bli sämre, det finns grader i helvetet.

Butiken har byggts om. Detta har skett i tre faser:

Fas 1 - Förvirring

När väggar börjar slås ner och det höga päronträdet sågades ner blev förvirringen total. "Vad ska ni göra?" Bygga om. "När blir det här klart då?" Innan midsommar (ah tjena på den förresten). Helt okej och relevanta frågor. Men efter att ha svarat på dem 20 gånger per timme (gångra med 8) så börjar man bli ganska mörksinnad. Sådär att när den 101 som frågar får ett: SKITIDERU, liksom.

Fas 2 - Irritation

I och med att butik blir större måste varorna hänga med. Det innebär förflyttning. Förflyttning är stamkundens värsta fiende. "Allting bara byter plats, från dag till dag!" "Jag hittar inte längre här!". Känsla: snart hjärtattack.

Fas 3 - Förvirring

Allt är på plats och nu får man hela tiden visa alla vart allting står. Inget fel i det, men folk smyger upp på en och plötsligt hör man: "Blöjor!" Ursäkta? "Blöjor! Vart har ni blöjor?" (Hejsan! Vad kan jag hjälpa dig med?) De är nere i hörnet där.
Det är faktiskt inte lika illa som gamla gubbar som: "Å var har ni gömt kattmaten då"(Men förfan! förFAN! Jag JOBBAR här! Mitt mål är inte - faktiskt - att gömma varor och jävlas med kunderna. Jag GÖMMER ingenting!) Den finns i gången därborta. "Jaha nu hittar man ingenting här längre, ni har ju flyttat på allting". Inga kommentarer.

Gosh, lite semester blir bra. Så jag orkar en ny vända i augusti!

Två jobbpass, that is. Trött som en galen person. Känns som om jag sprungit runt, runt, runt hela dagen för att jaga klockan. Aldrig hann jag ikapp. Vissa perioder är slöare än andra under dagen. Vissa personer är slöare än andra under hela dagen.

Så roligare än såhär blir det inte:

... Kan man sitta inne på! Mucho skönt. Jag har ett nästintill omättligt behov av att vara hemma och göra lite det jag vill. Fast det brukar innebära att jag också är utomhus en del, och det går ju inte nu. Men det gör inget.

Jag har tillbringat denna dag med att äta frukost (så banbrytande, så nytt!) och sedan läst och målat naglarna. Läst lite till och insett att det var dags för lunch. Ätit lunch. Rastat hunden lite (det var inte så kallt utomhus som jag trodde). Gjort rent skor.
Mina spring/gå-skor var en gång vita, sedan blev de bruna, nu är de vita igen. Fäntästic. Smorde dem med lite sånt där lädersmörj och impregnerade dem. De ser faktiskt helt nya ut. Så då antog jag mig en svårare uppgift: göra rent mockainnersulorna på mina LV:s. Rosa mocka, vem bestämde det? I brist på mockaborste tog jag en ny, torr och sträv svamp och ruggade upp sulan med. Hela tiden satt jag och tänkte på vad en riktig skomakare skulle säga om det jag höll på med. Men det blev faktiskt bättre. Smorde in sulorna också, som fint nog är i skinn. Impregnerade dem. Känner mig lite nöjd. Lite till fixat inför Fränkrikä.

Ska nog återgå till läsandet. Vill ha en hög med godis bredvid mig. Måste måla om naglarna igen (färgen skavdes av när jag använde nageln för att rispa på mockasulorna. Smarta drag, I keep them coming).

Känns bra nu. Stabilt. Inte som att jag vill rusa in i närmaste tegelvägg eller hoppa ner i första svarta hål jag får syn på (inte för att det vimlar av svarta hål häromkring). Mysigt. Regn ute (vid närmare eftertanke kanske det är det som gör mig glad. Nä, solen hade gjort mig lika glad).

Blev glad när jag kollade upp hur uttalet av Moschino ska vara: Moskino. Ha! Jag visste väl det. Och att Hermès uttalas: Ärmäs. Och det är sant, frågade till och med min lärare i Frankrike.

Och dit ska jag om två veckor! Jippie! Förhoppningsvis lite Cannes också? Kom på att jag ju har en vän i Nice/Monaco: Mehran. Alltid kul med vänner dit man åker. Måste till Bordeaux en sväng, kanske i september? Och Paris på jullovet hade jag tänkt. Not bad, not bad at all. Det är trevligt med planer, hoppas allt går vägen nu!

Igår välkomnade vi en ny medlem i familjen: Miss Bayswater, mörkbrun. Underbar varelse, Fanny var överlycklig. Vi satte oss på Lisa på torget med ett varsitt glas vin för att fira lite. Jag köpte en liten Bayswater-clutch i svart. Till St Tropez. Hon är också väldigt välkommen. Trevligt tillskott i min lilla samling. Inte för att den är så stor, men större ska den bli.
Vi tog en liten sväng in på Nathalie Schuterman och spanade in rean. Ballerinaskor från Lanvin för 5000 kronor. Hervé Légerklänning för 10 000. Vi gick ut igen. Kollade lite reor. Ville köpa skorna på Top shop som jag har tittat på. Men fortfarande orangutangtår i dem. Inget vidare hett.

Sååå.... Läser nyaste Marian Keyesboken: This charming man. Verkar bra! Nästan 900 sidor ligger den på, så den kanske räcker längre än en dag this time?

Inflammation i armen igen, fick sjukskriva mig igår, kan inte lyfta den speciellt högt. Det gör jävligt ont. Tuggar Ipren och Alvedon. Hatar inflammationen!!!

Jag jobbar och står i! Snart lär det växa ut antenner i min panna (eller de är halvvägs där med tanke på alla jobbrelaterade finnar som ploppar upp) för jag är en första klassens (eller tredje?) arbetsmyra! Jobb jobb jobb!

Men föffan det måste man, annars blir det inga euros i den här bakfickan!

Hästen går på bete och roar sig med att på nåt sätt bygga muskler, mycket protein i gräset?

Jag tror hon blir glad nu, hästis, när det regnar ute. Men det behöver inte slå ner några blixtar, Gud, för hon har fyra järnskor på sig. Ger inte de bästa oddsen.


Off till jobbä!