Lördag

Nu är det redan lördag igen! Eller lördag natt. Jag har precis kommit hem från en fest jag var på, som var hos ett par fransoser som bor på gatan som löper parallellt med min. Det var trevligt, vi såg på när Frankrike förlorade med 4-1 till Holland. Jag ville inte vara elak och skratta, men jo. Det ville jag.

Sen spelade vi ett väldigt udda spel. Alla fick ett varsitt kort, och två fick "vargkortet" och sen fick resten kort som "häxa", "synsk", "cupido" och "la petite fille" (den lilla flickan), och så skulle man blunda och det var en som var "the master" som sa "nu ska cupido välja ut två som är kära i varann och så gjorde man det (men liksom i tystnad, medan alla andra blundade), och efter det sa the master att den synska skulle titta, sen häxan och sen vargarna som fick välja ut två som skulle "dö" och den lilla flickan kunde typ tjuvtitta. Hela spelet gick ut på att gissa vilka som var vargarna.

En kompis sa att jag borde översätta spelet till svenska och att jag då skulle bli "très riche". Jag tvivlar på det. Jag gjorde bara bort mig hela tiden, för jag var cupido två gånger och första gången så pratade jag typ: "men vadå, ska jag...?" och alla bara "meeen ååååååh" och jag typ: ehe. Förlåt? Och andra gången så rasslade mitt armband och alla fattade vem jag var och då suckade de. Sen var jag la petite fille och när the master kallade häxan så öppnade jag ögonen och ville vara med. De typ: men stäääng, blunda! Typ hehe. Ojdå. Nej, det gick inte så bra för mig. Men jag tror de andra hade roligt. Åt mig då, förstås men ja... det kan jag väl bjuda på! En gång var jag en simpel bonde och då gick det bra. Och när jag var la petite fille så dog jag med en gång och då kan man inte säga någonting, så jag antar att det gick bra den gången också haha. Jag tror inte att de uppskattade mitt speldeltagande. Jaja. Det var ändå ett konstigt spel. Typ surt sa räven om rönnbären.

Nu ska jag sova, jag är dödstrött! Imorgon kanske jag åker till Arcachon (havet, stranden) och hälsar på Laura och hennes pojkvän, eller så stannar jag i stan och tar i tu med de där jäkla muséerna. Någon gång måste det ju ske liksom.

Godnatt!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0