Det jag inte saknar

Om man saknar Sverige, eller framför allt Stockholm, så är det bara att gå in på stureplan.se för att få sig en dos av allt det man... inte saknar. Jag tänker främst på bilderna. Från Laroy, White Room etc. Exakt allt som finns på bilderna där är det jag inte ville ha längre!

Inget ont, det kan vara superkul att slå klackarna i taket i Stockholm, men det är så mycket som ska spela in. Rätt sällskap är definitivt en avgörande faktor, för ställena i sig erbjuder tyvärr ingen uppassning på högre nivå. Jag tröttnade rejält på att man ska känna sig så jäkla tacksam för att man ens får ta ett kliv innanför tröskeln på alla ställen!

Det är ju också konstigt att det är det rådande klimatet, vilket egentligen är ganska unikt för Stockholm egentligen, i alla fall i Europa. Inte ens i Saint Tropez är det så. Där är man välkommen, alla tider på dygnet, det är inget inträde och man blir uppmärksammad. Såväl Victoria Silvstedt som jag.

Där vill jag visserligen avråda från Svenskmiddagen som hålls. Katastrof, säger jag bara. Pinsamt otrevliga människor, äcklig mat, intelligensbefriat. Om man går rekommenderas ett stort alkoholintag. Vilket är den enda fördelen också, så mycket dricka du vill.

Skönt. Min hemlängtan mer än halverades på fem minuter.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0