Saker förblir vad de är
Okej. Pluggande. Som jag har längtat! Det är så typiskt mig att alltid, alltid, ALLJÄKLATID vilja ha det jag inte får. Så nu ska jag läsa in en kurs jag missat. Samtidigt som jag jobbar. Fick mail av professorn: Det kan vara bra att närvara vid lektionerna eftersom många studenter upplever kursen som något svår.
...
Jag vet. Jag vet det för att jag insåg det när jag failade stenhårt på tentan. Vänder blad och ser 16-poängsfrågan. Som. Jag. Inte. Har. En. Susning. Om. Hepp, vända blad igen och fortsätta. Ååå det kommer bli kul detta!
........
För övrigt är jag precis likadan nu, nästan två år efter att jag pluggade sist. Det går några dagar. Jag tänker att jag måste börja läsa. Jag tänker att jag gör det sen, jag ska bara... Och så tänker jag på hur många timmar dygnet faktiskt har, och hur mycket man kan lära sig på bara fyra timmar. Eller två. Eller en? Så nu har jag, eftersom jag är sjukling, lite tid när jag är hemma från jobbet. Då börjas exakt samma visa: måla naglarna, läsa sjuttioelva bloggar, smsa, FIXA HÅRET (fast att jag sitter i världens fulaste mjukisdress och helt osminkad och jäklig)! Jag ska börja läsa.
Ska bara fila de nymålade naglarna.
Jag vill vara suddig i London igen!
Kommentarer
Trackback
