Mitt lille land

Åh, lilla lilla Norge. En sorg så stor ryms på en sån liten yta. Men även sån vansinnig sammanhållning och gemenskap! Det är helt imponerande. Vi var närmare 200 000 personer som samlades i stan idag klockan 18. TVÅ HUNDRA TUSEN! Det är ju helt bisarrt. När alla höjde rosorna de hade i handen mot himlen rös jag:
Ovanifrån måste det ha sett ännu häftigare ut...
Bilden är ju från Aftonbladet.
Det var så rörande. Stämningen var faktiskt ganska så uppsluppen, alla var hyggliga mot varandra och såg till att inte trängas för mycket och släppte fram varandra till ställen där det var extra stort tryck, som utanför domkyrkan:
Hej jag hade en dålig iPhonekamera med en ännu sämre zoom.
Det var blommor överallt. I varenda lite ficka hade någon stoppat in en ros. Finast var trikken som stod parkerad vid Stortorvet:
Jag är så ledsen för det som hänt, jag tycker så synd, så synd om de föräldrar som ville hämta sitt barn men istället bara fick en resväska. Jag tycker så vansinnigt synd om de tappra ungdomar som hjälpt sina vänner, men förgäves. Jag är så glad för de som klarade sig, och jag är så glad för att jag får uppleva den starka gemenskap som jag aldrig känt förut. Kärlek är faktiskt det starkaste som finns <3


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0