Jag vaknade av att min telefons förra ägare hade ställt in alarm på en väns födelsedag idag. Klockan nio. På. Den. Enda. Dag. Jag. Får. Sova. Är det inte typiskt? Jag har så många såna här historier att det skulle räcka till en hel bok. På 600 sidor. Nej, men alltid, alltid är det så. Jag brukar inte ha min telefon på ljudlös särskilt ofta när jag sover, för det är inte så många som ringer mig mitt i natten. Det är just därför jag har telefonen på, för om någon ringer mig så är det sannolikt på grund av att någonting har hänt. Då vill jag ju svara. Men bara för att jag har sovmorgon någon dag, då passar någon tidning eller så att ringa just mig och försöka övertala mig om något.

Nu ligger jag och ser ut över det stora fantastiskt vackra kaos jag skapat i mitt sovrum. Jag orkade aldrig packa upp efter Sverigeresan och har bara fyllt på högen som väskan ligger under. Har en hel kasse med tandkräm, schampo, balsam, deodoranter och duschkräm som bara är där. Jag typ tar av den. Igår la jag till och med dit saker jag redan hade, trots att de har en given plats i ett skåp. Bara för att det är så mycket lättare att bara släppa något på golvet än att göra någonting aktivt, som att ställa in på en plats. Herregud. Hihihi.

Imorgon ska jag tillbaka till jobbet! Sen ska jag på fest på kvällen. Jag har inte den blekaste aning om vad jag ska ha på mig? Den grå med puffärmar. Och jeans. Inget barbent här inte (skrev barnbent först, sjukt), brrr. Måste flytta till varmare breddgrader.

So long!