Hjälp, efter tre veckors snooozande så gick jag idag upp 06.10. Nollsextio. Lätt omtumlad cyklade jag de fem kilometerna till jobbet. Jag var Döden när jag kom fram, 7.30 när jag började. Det var det värsta hitills, vad fort Förfallet går! Från att bara hoja över så fick jag kämpa som värsta flås-Berra. Hemåt gick det lättare. Säkert för att jag inte hade motvind precis hela tiden.

Jag hade superfina naglar innan. Nu har jag inte det längre, trots att jag hade handskar på mig hela dagen. Dagen gick fort ändå idag, det tackar jag för.


Nu ligger jag platt på mage i sängen och drömmer om middag och sova, men någonting kul ska jag väl hitta på innan dess.



Typ vila.