Vädret idag gör att jag ligger så bra här på min säng, med katten nära, nära. Malous Efter tio på tv. USB-minne med uppsatsen i datorn. Jäkligt många bloggar uppe. Läsa läsa läsa. Skammen över bloggberoendet har jag vänt till att kalla det allmänbildande. Men faktiskt. Jag tycker att det är intressant att se hur folk idag skriver, hur de stavar, hur de använder uttryck och ordspråk. Ofta är det inte en siffra rätt. Ganska underhållande. Som någon skrev, att hon numer hade "mera skinn på benen". Och kött på näsan eller?

I alla fall. Ett jäkla tjat om uppsatsen nu. Snart är det över. Och då går tempot upp till max. Två tentor, varav en är på en kurs jag ska läsa in helt själv. Blir till att stänga in mig i ett rum på universitetet i en vecka och bara läsa. Två muntliga tentor, där alla tveksamheter och osäkra ögonkast syns. Det känns ju bra. Särskilt när jag vet hur duktig jag är på att prata i osäkra situationer, och förmodligen inte kan sluta förrän jag har förolämpat läraren, hans fru och deras hund, typ. Ska gå en snabbkurs i kognitiv beteendeterapi för detta tror jag. Eller bara hålla käften.

Ja, nej men tänk om. Tänk om jag hade det där drivet. Jag har det nu för tiden i ridningen, strävan att komma längre, veta mer, rida bättre. Men i skolan är det ganska dött. Drivet är att bara bli godkänd. Skriva uppsats är så otroligt krävande. Och jag har kommit på varför, det är bara output, ingen input. Jag får bara prestera och ge hela tiden, utan att lära mig någonting nytt. Och det är så tråkigt. Lära genom att redovisa sina kunskaper är inte min favoritmetod. Jag älskar när folk "föreläser" om hur någonting är eller fungerar. Jag älskar att sitta och lyssna och gratis få massa kunskap om någonting. Att folk inte förstår det, att lyssna på någon som verkligen är insatt i något ämne är det bäsa man kan göra.

Och det handlar ju om att jag är så sjukt lat. Ingenting orkar jag göra själv, när det handlar om någonting utanför ridningen. Jag ska typ börja jobba på en ridskola istället. Eller ett tävlingsstall. Då skulle jag maximera outputen och vilja ge allting.
Men uppsatsen? Nä. Thank god för franskan nästa termin. Då kanske jag kan jobba samtidigt också. I ett stall. Men jag är seg på att söka jobb. Tänk, det stämmer verkligen att 80-talisterna är den lataste generationen, vi blev bortklemade som barn och fick allting serverat. Nu vill vi bli rika och berömda utan att lyfta ett finger. Skrämmande odds för framtiden.

Tjoflöjt