Haha! Vilket hån! Jag ska skriva så mycket jag kan (jag har kunnat de senaste två timmarna, men inte gjort det) och se när jag lämnar in skiten, eller nej jag menar uppsatsen. Den är inget rolig. Jag vill slå klackarna i taket istället. Men än är det bara tisdag och då får man fortsätta leka lydig medborgare och stanna hemma. Typ.
Mamman är i Uppsala och jag vill också! Funderade en sväng på om jag skulle börna upp dit, men insåg att det krockar med min image som god skribent. Annars är Uppsala en jäkla bra stad. Finns faktiskt ingenting som hindrar att jag flyttar dit. Jag gillar som sagt Uppsala.

Imorgon ska jag göra ett nytt försök att få tag i fokalisationsteoretiska boken, misslyckas det ska jag välta bokhyllorna i bibblan över mig. Och hoppas på en hård pärm i tinningen. Jag kan ju alltid använda mig av andrahandskällor, men med tanke på hur B min uppsats är så vill jag inte att den ska bli ännu mer B. Vi får se med det där.

Idag skrittade jag ut en sväng med stallägarinnan, mycket angenämt. Solen sken och hästen var rädd. Nej hon var inte så rädd, men jag fattar inte, alla hästar ska vara så rädda och skrämda hela tiden? VAD är det de är rädda för? Eller vill de bara ha en anledning att fly? Det hoppas till höger och till vänster, framåt och bakåt, men aldrig får man veta varför. Ska ta ut en hästpratare och kolla om hästen snackar. Det skulle väl vara typ (min häst är en hungrig ponny just nu, med listiga knep för att få mat): "Öööööööh....kolla.....grönt................................................gräs. Hungrig. Mat. Vill." Så jag antar att det är överflödigt.
Åaauoouuuu det finns kycklingar i stallet! De är alldeles... alldeles underbara! Jag ska röva bort dem.

Ja nej men skriva ju. Någon gång måste eländet ta slut?