Förra veckan började ju seminarierna och allt, egentligen. Vi körde igång och allt ska hända på en gång, verkar det som. Jag hade inte hunnit gå på kursshoperna som hölls för att presentera de valfria kurserna som ska läsas in själva. Men jag hade valt en kurs ändå och jag frågade om det var någon annan som också valt den, vilket det var. En jättetrevlig kvinna kom fram och kunde tänka sig att jobba tillsammans med mig med det. Toppen.

Så efter seminariet gick jag in på toaletten, i vanlig ordning, och som vanligt pratade jag i telefon medan jag gjorde min grej typ. Jag pratade med Ystra Syster och berättade högt om denna trevliga kvinna och hur bra det var att ha någon att jobba med och så vidare.
När jag går ut ur toalettbåset går någon samtidigt ut ur det bredvid mitt. Kvinnan, såklart. Och jag hade sagt till Syster att jag inte visste kvinnans namn, så hon typ: ja jaha, *namn* heter jag!
Trots att jag bara hade sagt snälla saker så ville jag dö, för man pratar inte i telefon på toa in public. Hemma går bra, men vafan. Jaja. Sånt händer.

Idag gick jag på toaletten efter seminariet och pratade med mamma om sadlar till hästen medan jag gjorde det jag skulle. Jag trodde jag var ensam inne på hela toaletten, men nej. Samtidigt som jag går också samma kvinna ut ur ett annat bås. "Haha igen" sa jag. "Jaså du brukar tala i telefon medan du går på toa?" sa hon. "Ja, det är ju tidseffektivt".

Men klant jag är. Jag kan ju inte fortsätta göra så här.

Sadlarna passade inte SagaRar. Det är ju fan att det alltid ska knorva. Oh wello. Red sen och hon var superduktig. Nu duschen!