Så även detta höstlov, som varat i nästan två veckor. Två hela veckor har jag haft på mig att plugga och ligga före. Jag har istället legat i sängen. Jag har en enormt välfylld tvättkasse där säkert många skatt-plagg ligger gömda och smutsiga, men orka tvätta gör jag inte. Det är ju så tråkigt. Det är ju så tråkigt att plugga också. Det är desto mer vällustigt att ligga och typ lösa korsord i sängen. Eller vara i stallet. Eller gå på bio. Eller dricka lite drinkar. Lite sånt. Städa, plugga och tvätta hör inte till vällustigheter. Tycker jag då, men jag är ju bara en person. Typ.

Imorgon är det dags för skola och jag vet vad jag ska ha på mig, alltid en trygghet. När krig drar fram över världen väljer jag ut morgondagens kläder. Det blir krig i mitt huvud när jag inte vet vad jag ska ta på mig. Full av viktiga tankar, det är jag.

Men. Liksom. Jag pluggar för MIN skull så att JAG ska kunna göra det JAG tycker är roligt. Jag tänkte, kanske man borde göra någonting för liksom resten av världen. Men...nä. Jag tycker inte att det är roligt och om jag inte tycker att någonting är roligt  vill jag heller inte göra det. Den tanken är ju ganska förminskande. Enkel människa full fart framåt i livet som enbart uppfyller ett krav: det är roligt. Liksom är man inte en ganska enkel människa då? De absolut allra flesta jag känner vill ju såklart hellre vara lediga än jobba, ha många miljoner på banken för att göra saker de tycker är skoj. Men också de allra flesta fogar sig med tanken på att livet inte alltid är så jävla roligt, man måste jobba, man måste plugga. Och jag går runt som ett barn och gör stora ögon över att man inte alltid är ledig på sin födelsedag.

Jag tror inte att jag någonsin kommer att kunna ha ett jobb där jag måste infinna mig på en viss tid och sluta på en annan. Jag vill jobba när jag känner att jag kan det, när jag har någonting att ge, och någon slags kreativitet infinner sig ju inte på klockslag. I alla fall har inte jag lärt mig det.

Men! Jag tycker att det är roligt med uppnådda mål, därför vill jag ju plugga, få bekräftat av den lilla klick som utsetts för att bedöma riktigheten i ens kunskaper att det man lärt sig, kommit ihåg, är rätt. Även om jag tycker att principen är fel (jag avgör vad som är rätt och fel, eller hur?) så har jag faktiskt fogat mig i att det är den vägen man ska gå. För lättja är ju givetvis ännu en av mina egenskaper, och att välja den enklaste vägen är en självklarhet. Man kan byngla och värja sig och stå i, men då blir det ju bara så mycket mera jobb. Och mindre tid till att ligga och lösa korsord i sängen.


Idag har jag: Flyttat hästens alla accessoarer och givit lite kärlek till hästen. Jag har även tagit en 80 minuters körlektion som gick bra. Jag var så nervös. Helt löjligt. Det blir nog bättre till nästa gång.

Imorgon ska jag: Ju till skolan. SU en tisdagseftermiddag är ingenting man vill missa.

I veckan ska jag: Plugga till den kommande resttentan som skall avnjutas kall (en hel del tid har ju gått) i Uppsala. På fredag avgörs det.