Hej!

Det känns inte som fredag idag! Det känns typ som... ja egentligen, jag vet inte, vilken dag som helst egentligen. Vi var ju lediga igår igen (det här landet verkar älska jours férié). Jag har för mig att vi har någon ledig dag imorgon också. Såklart. Vem vill ha bara två fjuttiga dagar ledig per vecka?

Idag vaknade jag upp och kände mig väldigt konstig. Snoozade. Satte om klockan till 8.15. Satte om den igen till 8.30. Och sen bara: men hallå, vem försöker jag lura, jag kommer inte att gå upp. Så jag satte klockan på 10.30 för att gå till skolan till rasten istället. För jag har sjukkänsla i kroppen. Ont i huvudet, jättestel i nacken. Jag kan inte riktigt peka exakt vart jag har ont eller är sjuk, jag bara känner det. Men så tillbringade jag de två senaste dagarna med att frysa. I onsdags på den där baren vid floden, och sen igår.

Och igår var förövrigt en väldigt ovanlig dag. Jag, Anna och Daniel åkte till en kompis tills hans värdmamma. En dam på 78. Som tre 20åringar ville besöka, så vi satte oss på tåget och åkte en bra bit utanför staden. Och hamnade ute på landet. Det var så mysigt!!! Jag älskar landet och det här var så fiiiint! Jag glömde min riktiga kamera så det blev bara dåliga mobilbilder på stället. Men alltså mjauuu vilket ställe! Hon hade liksom ett hus som typ låg på vattnet. Det var ingen husbåt eller nåt annat skabbigt i den stilen utan det här var ett hus som i stenhus typ. Med en jättestor trädgård med massa träd och fina prästkragar i gräset, söta rabatter, en stor fin gunga och en typ parkbänk. För det var lite park över det hela. Jag var väldigt avundsjuk. Vattnet rann under huset i värsta forsen och överallt. Vi fick se hennes sovrumsutsikt och den var helt fantastiskt.
Enda minuset med att bo så är kanske att vattnet aldrig tystnar. Men jag vet inte, det kanske vägs upp av det vackra i det.

Men ändå hade hon ganska kallt i huset. Och jag hade bara en klänning på mig, så det var kyligt. Sen när vi skulle åka från henne fick vi hoppa av tåget i ingenstans för det gick inte längre, och istället ta en buss som vi fick vänta på i 45 minuter och sen när vi kom till stationen här i Bordeaux så fick vi vänta på att bli upphämtade i typ en timme. Väldigt oangenämnt och jag var i säng typ klockan ett.  Så imorse fick det bli en sovmorgon. Men jag känner mig ändå inte helt bra. Jag är inte riktigt up för att vara sjuk, men jag antar att det inte är jag som bestämmer det.

Tata!