Frengish

Eller Franglaise som fransmännen skulle säga.

Det är min sista kväll här. Och hur ska den tillbringas? Helt själv, i tell you. Orkar inte med någon idag. Gick hem från skolan och sov i två timmar, sen har jag packat och städat och fixat.

Helt själv. Så skönt men ändå så sorgligt på något sätt. Jag skulle ju ändå haft vin. Men jag orkar inte gå och köpa det så det får vara. Har precis överträffat mig själv ännu en gång med en hysteriskt god (90-talet ringde och ville ha sitt uttryck tillbaka. Gärna för mig) pastasås.

Nu är nästan allt fixat inför imorgon. Allt som legat utspritt i lägenheten och gjort den överbelamrad ligger nu i två resväskor. Okej, lite på skrivbordet fortfarande. Ingenting är rent, allt måste tvättas på fredag. Så gärna. Okynnestvätta som en galning. Massa sköljmedel. Buhu sa miljön. Det luktar gott, sa jag. Och det kan jag väl få uppleva? För en gångs (jävla) skull.


På tal om frenglish - jag smsade Basile och skrev: noone. Kanske det ska vara särskrivet men man fattar ju ändå. Nej, det gör man inte, inte om man är fransk, för då fattar man inte ord som "saw" (see, to SEE, VOIR!!!), eller "ate" (to eat, MANGER for the love of god). Så jag fick ett samtal: "I don't understand your message. What's noooone? I call you - you explain me". Men hallå, stop ett tag, det där må vara engelska ord, men det är verkligen inte engelska. Det är franska. Med engelska ord.
Jag fick liksom vifta jättemycket med armen med telefonen, långt bort från ansiktet så att jag inte gormade: men ditt jävla franska pucko, du är 25 och kan inte ens engelska, vad FAN är ditt problem?

Så jag gjorde anger-dansen ett tag och återgick till samtalet. Tyvärr var det fortfarande samma fransman i luren. Å, Gud, varför når dina mirakel aldrig mig?


Duscha, plugga, packa, diska, städa, sova.
Vakna, skola, lunch, packa, åka till flygplatsen, flyga hem, träffa Fanny och kanske mamma, åka hem, gå och lägga mig i min egna osköna säng. Sova som bara fan med avstängd telefon. Och den som ens vågar ringa på hemtelefonen letar jag upp och släcker livet på.

Så mysigt!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0