Idag började jag klockan åtta. Åtta. Det är katastrofalt tidigt. Det är paniskt tidigt. Jaja, klockan sex fick jag gå upp. Det var väl inte så farligt. Så träffade jag ju Magnus på bussen också, det är alltid lika trevligt! Varje gång jag träffar honom (vilket oftast är på bussen) så har han en ny historia att berätta, som den där gången när han blev avslängd från Finlandsbåten, på Åland, utan pass, pengar eller telefon. Eller när han var i Aiya Napa och slogs, så nu har han ett riktigt ärr med prickar runt, som en riktig buse. Eller att han struntat i sina studier och nu jobbar på en lunchrestaurang. Ja, Magnus vägar äro outgrundliga. I alla fall. Vi höll på att missa tunnelbanan så vi tog trapporna upp, och båda två höll på att svimma när vi väl var inne i tunnelbanan. "Oj, luften steg för högt för mitt huvud", som Magnus uttryckte det så precist.

Jag var sen när jag kom till skolan, sen, och varm. Väldigt varm. Och den där latten jag drack gjorde mig inte svalare. Plötsligt kändes det som om rummet blev mindre och mindre, jag fick lite halvsvårt att andas och Lokan jag köpt kändes bara ljummen. Och inte blev det bättre när vi skulle redogöra för våra analytiska undersökningar av olika språkliga problem. Jag var i samma grupp som Thomas och Tony. Som tydligen hade upphört att existera, för det var bara jag där. Som inte skrivit vår undersökning. Som suttit hemma och tittat på typ Vänner istället. Som nu skulle djupare beskriva vår analys. Heh. Läraren började grilla mig (som om det behövdes, jag var redan rena pizzaugnen!), och ställa jobbiga frågor om hur vår analys skilde sig från några andras, som gjort en perfekt undersökning av samma sak. "Ja, på typ alla sätt!!" hade jag lust att skrika, men istället tog jag på mig mina låtsasglasögon och lade mig till med en fejk-säker röst och började förklara och förklara och svävade iväg och fan och hans moster. "Förstår du vad jag menar?" frågade jag läraren. "Nej....." svarade hon. Och en frän lukt började smått sprida sig i rummet. Usch vad äckligt tänkte jag och såg mig omkring för att undra vad grejen var. Tills jag liksom kände att det var jag. Jag som aldrig luktar svett. Aldrig! Ja, förutom när jag är sjuk eller någonting och drar omkring hemma i en vecka i pyjamas, eller om jag ridit ett hårt pass med hästen. Men inte bara sådär! I vanliga kläder, jag ska ju lukta min nya Guessparfym! Så jag svepte min pashminasjal om mig och dog lite. Efter lektionen smet jag in på toaletten och tänkte tvätta av mig, så jag drog av mig mardrömmen i polyester (dålig stil, Zara i Bryssel) och stod i linne och tvättade mig så diskret under armarna som jag kunde, och sköljde av tröjan, och skulle bara ta lite tvål som pricken över i:et. Så fanns det självklart ingen tvål. Inte i någon behållare. Säkert inte någonstans på hela universitetet. Så jag stod där blöt under armarna, blöt äckeltröja som fortfarande luktade och ingenstans att ta vägen. Då beslöt jag mig för att gå hem. Vi var ändå klara. Min förnedring var fulländad. 

Trodde jag. När jag gick till tunnelbanan igen kände jag att det gjorde riktigt ont i fötterna. Eller i ringfingertårna för att vara exakt. Jaha, suck. Vid Brommaplan blev det en sväng till Apoteket, och där köpte jag skavsårsplåster till knäet och till nämnda tår. Som inte bara gör ont, de hade blivit helt skinflådda, en centimeter. Och mina tår ÄR typ en centimeter! För att ytterligare få lite plåster på såren köpte jag nya ELLE, och man fick med Diors nya parfym, Midnight Poison. "Aha!" tänkte jag, lite lukta-gott! Jo... På bussen är det rena helvetet, temperaturmässigt alltså, och parfymens ångor stiger upp i hjärnan och inte bara håller jag på att bli medvetslös utan riktigt, riktigt illamående.  

Så den här dagen, som började så bra, jag var riktigt höstfin med snygg kappa, min härliga sjal, kläder som var jättefina, som jag undrade varför jag inte använt oftare (nu vet jag, fast byxorna svek mig aldrig!), slutade i kaos. När jag kom hem åt jag, duschade och gick och sov middag. Imorgon är en ny dag. 

Tack för att du läste ända hit. Jag behövde få ur mig allt.