Jag tycker att det är så gulligt när två bussar möts ute på vägen och busschafförerna alltid vinkar till varandra. Jag vet inte varför, men det är något just med att de möts i hög hastighet på vägen men ändå vinkar. Undrar om de ser vem de vinkar till, eller om de bara gör det för att de jobbar inom samma bolag? Lite som att alla kändisar hälsar på varandra, just för att de är kändisar. För sen om busschafförerna inte hälsar på varandra, då undrar jag om de är ovänner, eller bara ogillar varandra, eller om de inte hann eller vad som ligger bakom. Japp, jag har för mycket fritid.

En annan sak som jag tycker är intressant är att vi männsikor alltid tänker i behållare. Så som att säga: "Jag är i extas just nu" eller: "Jag är inne i en depression". Som en behållare av känslor. Och det är tydligen det som är signifikant för människan, att vi saknar förmågan att tänka utanför "the box". Just därför kan vi inte föreställa oss att universum är oändligt, för frågan kommer alltid upp: "Jamen vadå oändligt, någonstans måste det ju ta slut, och var är det universum fyller ut?" Och i så fall, vad finns bakom oändlighetsgränsen? Det tycker jag och många fler är ganska tröttsamt att tänka på. Men det är verkligen en begränsning i människans hjärna. Vi kan inte på något sätt föreställa oss en oändlighet. Prova själv.

En tredje sak är att jag tycker att det är så fruktansvärt irriterande när folk säger: "Missförstå mig rätt". Vilken hagga ute i bushen kom på det uttrycket? Ett missförstånd är ett missförstånd oavsett om det görs på rätt sätt eller inte. Varför inte bara säga: "Förstå mig rätt i det här...", alternativt: "Det var ett missförstånd". "Missförstå mig rätt" låter så billigt och klyschigt att jag mår illa.


Sen ska jag träffa honom på imorgon. Yey. Om inte X dödar mig innan.