Det är kul att gå ut, jag tycker det. När man väl hittat det man ska ha på sig och sedan gör sig i ordning samtidigt som man sippar på en drink och lyssnar på bra musik, för att sedan ta en taxi och möta upp sina kompisar, det är riktigt roligt!

Tyvärr finns det de som gör nöjet lite mindre...kul. Jag förstår inte riktigt attityden vissa människor har när de går ut. De tror att de är king of the world och beter sig på ett sätt som verkligen inte är trevligt. Jag har massor av blåmärken på axlar och höfter för att folk inte kan stå själva utan slänger sig in i den som är närmast. Det är ju knäppt!
Därefter finns det även de som verbalt uppför sig som frågetecken. Vi träffade ju som sagt Lovisas arbetskamrater och de var trevliga, men det fanns en kille som var väldigt märklig. Vi hade inte ens hälsat när klockan var närmare två, så Lovisa presenterade oss för varandra och det var väl inget märkvärdigt. Vi sa hej och sedan vände jag mig om för att lyssna på vad Lovisa och hennes pojkvän pratade om. Då ropar plötligt den här killen i mitt öra någonting i stil med: "Alltså om du ska prata med mig bara för att jag är singel så är du ju lite fel ute, alltså bara så det inte blir några missförstånd". Eh, que? Come again? Jag förstår ingenting och ber honom ta det där igen och då sa han: "Äää det orkar jag inte, det verkar omständligt". Jaha. Um. Okej. Så han utgick från att jag tyckte att han var hur het som helst (nja... benrangel är ju inte riktigt min stil), eller att jag bara tände på allt som inte hade en flickvän (som han tydligen har!)? Så oemotståndlig är du inte riktigt lilla vän. Hur konstigt som helst.

Sedan, i garderoben när jag ska hämta ut min jacka och väska, står det en vakt där och hjälper garderobskillarna, så han tar hand om min "beställning" och jag ropar lite vänligt att min väska var där nere, för han såg lite rådvill ut, men då fräste han bara: "Men jaja lugna dig!!!". Men jaha missförstånd igen. Jag ville vara snäll men det hade jag inte så mycket för. Och slutligen efter det går jag och Linda ut på gatan för att ta en taxi, och precis utanför entrén står det en kille och en tjej och dansar något slags pardans (men fråga mig inte varför, palla), varpå tjejen snurrar ut i en liten piruett som olyckligt nog landar precis på mig. Då hade jag fått lite nog av det hela och vrålade: "men för i helvete se dig för!!!", vilket följdes av ett: "men luuuugna dig tjejen höhöhö". Mmm jättekul.

Till slut var jag i alla fall hemma och genomförde som sagt en mindre operation på mig själv. Spännande värre.
Men trots allt är det ju kul att gå ut. Det är bara väldigt lätt att glömma det ibland i Stockholm.

Imorgon väntar ett besök på Stockhoms stadsbibliotek för hämtning och kopiering av en artikel ur Språk och stil (inte den där jävla tidskriften igen) plus inköp av den senaste Harry Potterboken. Med mig på dagsutflykten är min nya plisserade flickskole-kjol i grå- och vitrutigt. Helt underbar.

Tata.