Jag tar tillbaka allt
Hej.
Jag lider av dagen-efter-ångest. I denna sekund lovar och svär jag på att aldrig mer dricka. Men det är ju så det är, med dagen-efter-ångest, jag förstorar upp allt jag sagt eller gjort till någonting gigantiskt, och jag vill bara stänga in mig i ett vadderat rum, som han den där DJ:n i filmen. Men jag kan verkligen inte komma på vad den heter.
Det är hemskt att lida av denna åkomma, I tell ya. Helt fruktansvärt. Under hela dagen kommer jag på fler och fler saker att ångra och hata mig själv för. Vilket i sig är helt onödigt, med tanke på att jag imorgon kommer att må lika bra som någonsin. Visserligen har jag gjort riktiga dundertabbar under mina Alkohol År, och fortfarande, om jag kommer att tänka på något av det, måste jag blunda jättehårt och liksom skaka lite på huvudet för att tänka på någonting annat. Det är en ren reflex, och det fungerar faktiskt.
Idag på väg till skolan (30 minuter sen, åt frukost med pappa), såg jag inte mindre än tre stora råttor utanför universitetsbyggnaden. Om jag inte mådde illa innan (kommer inte ihåg) så gjorde jag det definitivt efteråt. Råttor! Med såna där kabelsvansar! UAaahauuuhhh. I alla fall hade jag inte ett enda papper med mig på var vi skulle vara, och jag orkade bara inte ta mig upp till sjätte våningen för att se efter, så jag kikade in lite random i varje föreläsningssal, och hittade faktiskt min klass! Ganska förvånande. Och jag antar att de blev ganska förvånade av att se mig ragla upp för trappan. Men hey, alla gör misstag och jag hade ganska trevligt under den första halvtimmen med mig själv, när jag helt maniskt försökte hålla ögonen öppna. Sen köpte jag coca cola och tuggummi som smakade gräs och piggnade till. När jag skulle till bussen hade jag cirka en minut på mig att hinna med den så jag sprang som Susanna Kallur och kände när hjärtat sprängdes i mig.
Somnade och sov i tre timmar och åkte sen på jobbmöte mellan sju och halv nio. Fantastiskt. Kom hem och åt en andra middag och nu sitter jag och tittar på Scrubs och vill bara sova. Godnatt, jag är överlycklig (i största möjliga mån) att den här förbannade skitdagshelvetet är över. Tack för mig.
Jag lider av dagen-efter-ångest. I denna sekund lovar och svär jag på att aldrig mer dricka. Men det är ju så det är, med dagen-efter-ångest, jag förstorar upp allt jag sagt eller gjort till någonting gigantiskt, och jag vill bara stänga in mig i ett vadderat rum, som han den där DJ:n i filmen. Men jag kan verkligen inte komma på vad den heter.
Det är hemskt att lida av denna åkomma, I tell ya. Helt fruktansvärt. Under hela dagen kommer jag på fler och fler saker att ångra och hata mig själv för. Vilket i sig är helt onödigt, med tanke på att jag imorgon kommer att må lika bra som någonsin. Visserligen har jag gjort riktiga dundertabbar under mina Alkohol År, och fortfarande, om jag kommer att tänka på något av det, måste jag blunda jättehårt och liksom skaka lite på huvudet för att tänka på någonting annat. Det är en ren reflex, och det fungerar faktiskt.
Idag på väg till skolan (30 minuter sen, åt frukost med pappa), såg jag inte mindre än tre stora råttor utanför universitetsbyggnaden. Om jag inte mådde illa innan (kommer inte ihåg) så gjorde jag det definitivt efteråt. Råttor! Med såna där kabelsvansar! UAaahauuuhhh. I alla fall hade jag inte ett enda papper med mig på var vi skulle vara, och jag orkade bara inte ta mig upp till sjätte våningen för att se efter, så jag kikade in lite random i varje föreläsningssal, och hittade faktiskt min klass! Ganska förvånande. Och jag antar att de blev ganska förvånade av att se mig ragla upp för trappan. Men hey, alla gör misstag och jag hade ganska trevligt under den första halvtimmen med mig själv, när jag helt maniskt försökte hålla ögonen öppna. Sen köpte jag coca cola och tuggummi som smakade gräs och piggnade till. När jag skulle till bussen hade jag cirka en minut på mig att hinna med den så jag sprang som Susanna Kallur och kände när hjärtat sprängdes i mig.
Somnade och sov i tre timmar och åkte sen på jobbmöte mellan sju och halv nio. Fantastiskt. Kom hem och åt en andra middag och nu sitter jag och tittar på Scrubs och vill bara sova. Godnatt, jag är överlycklig (i största möjliga mån) att den här förbannade skitdagshelvetet är över. Tack för mig.
Kommentarer
fanny
Jaooo! Hemskt att se rattorna...Scary. Ska hem till mig och en kille iklassen, inte tysken, ska hjalpa mig att byta glodlampor i spotlightsen i badrummet. Kanns som om jag inte vill typ do av en stot i ett badrum i Nice. Zaaappp liksom!
Trackback
