Nej inte riktigt. En riktigt, riktigt B jävla hemmakväll. Allting går just nu åt skogen.
List it.

1. Jag har en nerv i kläm i nacken. Det gör inte bara ont, utan det får mig att vilja hänga mig. För att rätta till det, that is.
2. I mitt rum är tydligen TV-antennen åt helvete. Såklart. Varför inte liksom? Varför ska det funka att göra saker själv? Utan att behöva ringa in någon jäkla expert från Yttre Mongoliet.
3. 600 kronor har försvunnit från mitt konto. Jo, det är sant den här gången. De är spårlöst borta. Men deeeeet är okeeeeej!
4. Jag har dessutom begynnande magsår-feeling. Det är väl dags nu igen, kan jag tänka mig. Men what the hell, varför inte? Jag klagar inte!
5. Det. Går. Inte. Att. Plugga. Skit. Helvete. Jävla. Fan. Grammatik. DET GÅR INTE! När jag läser får jag ont i huvudet, jag vill riva i någonting. Hela kroppen, alla tecken säger: SKIT I DET! Du kommer ändå aldrig få användning av sån här ord-matte! Ingen bryr sig! Gör nåt kul, eller gör något o-kul, typ städa. Jag vill inte, varför läser jag den här kursen.

Men, trots allt är det punkt (1) som stör mig mest. Jag kan inte gå, för då rör ju ryggraden på sig lite, jag kan inte ligga, för då blir det spänt. Och, här har vi moment 22: Om jag tar en Voltaren (lycka i tablettform) för nacken (varför nu antiinflammatoriskt skulle hjälpa mot nerv och ben), resulterar det i galopperande magsår. Det blir inte pest eller kolera, det blir pest OCH kolera. Jag vill bara somna och vakna någon gång när jag är 36 och har man och jobb och en fin villa. Resten vill jag vara utan.


Och juste - Fanny är i Monaco och festar ikväll. Jag sitter i hålan som Gud glömde och vill bara någon annanstans. Jag hatar allt som har med det här B-landet att göra. Det kan bara erbjuda B-liv, B-väder, B-affärer (whooa i-land), B-fula människor.

Nu (nu är jag allvarlig) tar jag mitt och flyttar till Australien. Det är oundvikligt. Yah.

(Hej klagosånger är aldrig fel, dont ya think)