Jag ska åka till Nice. Jag skulle ha åkt i februari, men vissa störningsmoment hindrade mig, typ tentor och så. Sen skulle jag åkt nu i mars. Vissa störningsmoment hindrade mig nu också, typ tentor och flytt. Men i april! Jag har nog inte ens en riktig tenta, utan det är sk. löpande eximination (aoou stavning?). Sen fyller lilla Kattis 18 den 20:e och då ska vi gå ut, har jag sagt! Det ska bli jättekul! Men! Veckan efter, den 26:e kan jag åka! Och jag har hittat bästa biljetterna också, alltså inte typ 7000 kr, utan snarare 2500. I'm good! Det är bra.

Nu har jag i alla fall firat av tentan i (skit)grammatik ordentligt, jag har druckit, och handlat. Ett par otroligt jättefina braiga jeans från J & company och ett väldigt fint och väldigt ännu braigare armband från Dyrberg Kern eller hur det stavas. Så nu är min kemiska balans i kroppen helt återställd.

Men nu är det såhär. Mamma är på väg hem, vi ska ju flytta imorgon. Har jag rört något i mitt rum ännu? Nej. Har jag planer på det? Aou...njeaaueh. Jo. Men jag väntar fortfarande på killen som ska ringa och hjälpa mig. Någon med pigga ben och starka armar. Och som inte tycker att krypa in under täcket och titta på film räknas som flyttarbete. Men nu ska jag i alla fall packa ner resten av mina kläder (roligast) och sen städa ur mina skrivbordslådor och det här nattduksbordet. Nåt måste jag ju faktiskt göra. Och alla mina böcker. Jag älskar böcker. Jag har kanske fyratusen böcker. Eller inte. Men typ fyra hundra, om man räknar allt som allt. Som är mina, vill säga. De är strategist utplacerade exakt fucking everywhere. Det är så tråkigt att jag hellre skulle jobba på ett fängelsetvätteri.

Dags att dra upp ärmarna och sätta igång.