Ja nu har i alla fall promenaden blivit av. Men den blev kort, bara en halvtimme. Så gick jag förbi vårt nya hus, och eftersom jag inte hade nycklarna med mig så ringde jag på. Inte så mycket för att jag trodde att någon skulle komma och släppa in mig (då hade jag dött) som för att höra hur ringklockan låter. Det är ju lite knäppt. Men den lät jättebra! Sofistikerad och fin, en enkel trudilutt. Ska ändra den till Dolly Partons "Working 9-5"!

Nu var det ju då meningen att jag skulle plugga. Men istället har jag läst gamla msn-konversationer (hej jag lever i det förflutna) vilket kan vara riktigt kul! Sen har jag mest legat här i sängen och tänkt ut fortsatt handling på den lilla bok jag skriver på. Jag hoppas verkligen jag blir klar någon gång under det här året, annars skulle jag bli besviken på mig själv.

Och jag har inga kvällsplaner. En människa ska se Rocky, den dära sista filmen. Jag vill också se den, annars är livet orättvist. Jag vill att någon bjuder med mig till Paris eller något. Sådär överraskning.
Sen är det lite sorgligt att den enda typ av alkoholhaltid dryck jag har hemma är någon slags champagne. Och inget ont om det, men det kan jag ju inte bara stjälpa i mig sådär. Jag blir helt utslagen då. Synd.


En konstig grej: en kille som jag gick i skolan med, har typ tolv syskon. Nu väntar han själv sitt andra barn (eller det är ju hans tjej som kånkar runt på ungen), samtidigt som hans mamma också väntar en unge till. Vad blir dom då? Det blir ju bara bror. Och hans unge blir brorson/dotter. Fast dom är lika gamla. Är inte det konstigt? Jag fattar ingenting.