Nää, det gick ju sådär med ridningen. Mitt självförtroende fick sig en rejäl törn när jag inte lyckades med det jag planerat. Då blev jag som en femåring, på pricken. Eftersom att det bara var mamma med i ridhuset började jag störtgråta.

Jag: Uäääääh inget funkar, jag orkar inte jag orkar inte jag ORKAR ta mig fan bara inte!!!!
Mamma: Sluta rida.
Jag: Så jävla dålig, jag orkar bara inte.
Mamma: Sofia, du är liksom 20 år. Så håller man bara inte på.
Jag: UUUUUUUUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄHHHHHHHHH!

Sen red jag ut lite och fixade till det jag inte orkade. Men jag mår fortfarande illa. Gulp. Men stövlarna var skönare idag, det blir bättre och bättre. Ska ringa imorgon och boka en lektion. Hos Brattarna.

Nu sitter jag i mitt antarktisrum och fryser sakta men särkert ihjäl. Har vridit upp elementet på eld, men inget händer. Är det här något utstuderat mot just mig?