Mitt liv i ljug

Jaha så nu är tandställningen borta. Fan vad fult det blev. Uh. Jag som skulle tagit bild på mig själv och skickat till pappa. Nu får inte ens hunden se mig.

Näää så illa är det inte. Men på nåt jävla vänster har min vänster (höhö)tand hoppat fram som en liten tomtenisse på julafton. Och det var ju inte meningen. Meningen var ju inte att det skulle bli bättre än vad det var förut det skulle bli PERFEKT. Jävla skitfan. Nej men på allvar, det är inte så illa, alla tänder är raka och fina, det tar bara lite tid att vänja sig vid att inte ha tandställningen. Men återigen: uh jag (pappa) betalade inte 14000 för att det skulle bli "OK". Phew jag måste lugna mig.

Så jag fick min hund att ta ett bad. När jag var liten kunde jag låta honom simma lite i badkaret. Gud vad sjukt. Men han simmade och jag tog upp honom efter max 10 sekunder ändå, men hur fan kom jag på idén? Jag kan inte vara frisk. I alla fall, jag badade honom och fönade och klippte luggen. Han blev så vit och fin och mamma och jag enades om att vi tyckte om honom ändå. Eller vadå ändå? Jag tycker alltid om Ollisen. Mamma hatar när man säger "Ollisen" för det har liksom blivit så. Först: Går du ut med Ollie sen? Nu: gårduutmedolliesen? Jösses.

Jag måste tvätta mig själv också, packa inför inatt, göra om naglarna eftersom att en bit tejp snodde med sig lite nagellack (hur fan går det till?) när jag slog in paket. Sen måste jag gå upp till affären och lämna nycklarna. Och åka till Isabel med Ollie. Och sova kanske. Om jag hinner (mitt life är sååå busy)

Tjingeling


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0