Jag är ensam hemma från och med igår, lördag, till tisdag. Känslan är underbar. Bortsett från när jag blir galet mörkrädd. Imorgon kommer hunden tillbaka hem och då kan jag känna mig trygg. 

 

Det är så härligt när saker och ting inte ändrar sig om det inte är jag som gör något. Smutsar jag inte ner, då blir det inte smutsigt! Är inte det världens underbaraste känsla? Igår var en sådan himla härlig dag. Jag ägnade flera timmar på morgonen åt att städa i köket och tvätta all min tvätt. Sen åkte jag till stallet och red på vallen, barbacka på min vita lilla springare. När jag kom hem tog jag ett bad och sedan åkte jag till stan och mötte Fanny och hennes vänner och vi gick till Soap och dansade. Jag hade bilen, så när vi skulle gå tog jag bara en taxi till där jag parkerat och körde hem. 

 

Vaknade upp pigg och glad idag, fick så mycket energi av att dansa i ett par timmar igår! Fortsatte städandet och åkte sen till stallet. Red och gjorde sedan fint åt hästen. När jag kom hem igen la jag mig i sängen och läste en stund innan jag somnade och sov till 15.30. Alltså, love it love it love it! 

 

Ikväll gjorde jag en god kyckling i ugnen och efter det proppade jag i mig glass, chips och ostbågar. Fräscht. Har tittat på Girls och älskar serien så himla mycket. Det är ju Lena Dunham som gjort serien, och hon spelar även huvudrollen Hannah. Tjejen är lika gammal som jag och har världens succéserie på HBO. Inspirerande! 

 

Nu är jag trött igen, så jag ska titta på några avsnitt av New Girl och sen sova :)

 

Idag gick det inte riktigt att förneka att jag faktiskt är förkyld... Men inte så katastrofalt som tur är! I morse drack jag en kopp med Lemsip "Cold and flu" som innehåller 1000 g paracetamol. Fick igång mig lite granna. Sedan dess har jag spelat the Sims, det går fasen inte att sluta! Måste spela igen nu snart känner jag. Skulle lägga mig i sängen tidigare, då hade katten varit otroligt vänlig nog att lämna något alldeles särkilt efter sig... Kan bara säga att det inte var en fräsch överraskning. 

 

Och: LILLA BLÅ ÄR SKADAD! :'( Jag körde till stallet när det plötsligt small till och jag tappade kontrollen över bilen. Det var verkligen läskigt. Började storgråta när jag tänkte att det lika gärna kunde ha hänt ute på landsvägen i 70-80 km/h istället för nu på lilla grusvägen och jag låg i 25 km/h. Så himla obehagligt. Nu måste Lilla Blå få en ny drivaxel. Det är verkligen tur att vi har en egen bilmeck som alltid är så hygglig och ställer upp, fast att han egentligen sysslar med Porschebilar. Lilla Blå är min Porsche.

 

 

Två inlägg på en dag!

 

Jag var iväg till allergimottagningen och det första som sker är att jag inte hittar parkering. Vad är det för något som är fel på alla parkeringar i Stockholm? Tog en som kändes riktigt skum och kände bara att: "Jaha jag får väl ta en p-bot om det är så. Nu. Då."

 

Sedan fick jag vänta och vänta, var i väldigt god tid men till slut fick jag komma in till en sjuksköterska där jag fick gör pricktest och lungkapacitetstest. Alles gut, förutom att jag reagerade på ALLT på pricktestet, och det är inte för att jag är allergisk mot allt i hela denna värld utan för att min hud är ju under nässelfebern så det blev bara en väldigt kraftig reaktion. 

 

Efter allergimottagningen fick jag gå över till S:t Görans huvudbyggnad för att ta blodprov, vilket inte bara var ett utan fyra (tror jag) rör med blod. Det tillsammans med astmamedicinen jag fick tidigare gjorde att jag var så skakis att jag knappt kunde köra hem. Läskigt.

 

 

När jag kom hem fick jag i mig lite mat och lade mig sedan för att vila lite och somnade som en stock. Skönt. Nu ska jag till stallet! Skakig...

 

Så har januari gått utan att någonting större har hänt. Vet i och för sig inte vad som kvalificerar sig som stort här, men i alla fall ingenting som jag kan dra ur min hatt... Dagarna rullar på, trivs bra just nu. Längtar ihjäl mig efter att få flytta, men inte på grund av att jag vantrivs utan mer för att jag vill ha något eget. Så kan det vara! 

 

Jag försöker rida när det går, men ofta är underlaget väldigt hårt och isigt så det blir mest skritt. Nu snöade det massor i morse så kanske går det att jogga lite grann på vallen. 

 

Alldeles strax ska jag iväg till S:t Görans allergimottagning, för att se om det går att hitta någon orsak till mina ständiga allergiska (jäkla) besvär. Förmodligen inte, det brukar ju vara ganska svårt.

 

Hellöu Kaaai!

 

Idag har det givetvis känts som måndag hela dagen. I blame it on the... boogie? Nyårshelg. Jag fick leka slagpåse för att det krisade på jobbet. Inget jag hade gjort fel, bara the good ol' shooting the messenger som pågick. Det är jag van vid (åh, martyren!) så jag tog icke illa upp. Härlig timmespromenad på lunchen och sedan kilovis av choklad. Müms.

 

Snart kommer kära Hanna hem också. Tänker att man inte bara kan åka iväg till Sydamerika (litet/stort S?) sådär, när hon utgör typ 90 procent av mitt sociala liv? Hon måste väl ha ett ansvar också, jäntan. Välkommen hem Hannsipannsi! Du har varit saknad. 

 

Åh här och nu slutar detta vara en dag känner jag. Dags för middag, hetskolla Ally och sedan sooova! Adjökenfröken!

 

 

Så det blev jul i år igen. Trots det fruktade datumet 21/12. Man kan alltid spekulera i vad denna "julkänsla" betyder, men vad det än är har jag det inte. Inte på ett dåligt sätt - jag njuter i fulla drag av ledighet, tid i stallet, filmer (har redan sett alla Sagan om ringen-filmerna igen), men att detta innebär "jul" känner jag inte alls av. Jag har dålig aptit, alltså kan jag inte uppskatta maten, jag har sån fruktansvärd huvudvärk, plus att jag är stel i nacken. 

 

GNÄLL!! 

 

Annars bra, åker till Uppsala imorgon för julfirande. Det är alltid mysigt att vara fler ändå, med familjen blir det lätt bara vanligt hemmahäng, och det gör vi ju i alla fall 364 dagar om året. Lite piffigare.

 

Så, tillbaka till Netflix och beta av Ally McBeal. Min favoritserie när den kom. Jag var inte gammal, men älskade den ändå, och nu när jag ser den igen förstår jag inte hur jag kunde fatta alla vuxenämnen i den. Det kanske jag inte gjorde heller.

Det här är ju egentligen inte särskilt intressant, men jag måste bara uppmärksamma denna återkommande dröm jag har. Själva dramaturgin i drömmen är nästan alltid densamma, and it goes like this: jag befinner mig på resande fot med folk jag inte känner särskilt väl, typ kollegor. Vi är alltså på väg någonstans och av en slump hamnar vi utanför en fantastisk byggnad där ett väldigt lyxhotell ligger. Jag berättar för kollegorna/de bekanta att jag en gång tidigare bott en natt på detta hotell, när jag skulle vänta på ett anslutande flyg. 

 

Det är alltså ett galet fint lyxhotell och jag minns så väl att jag har bott här en natt, och i nattens dröm vet jag att jag tänkte: "undrar om jag verkligen har bott här, på riktigt?". Och så känns det som att jag vet att jag aldrig kommer att bo där igen. 

 

Aja, som sagt, helt oviktigt. Men hur som helst återkommer denna dröm och den har alltid samma utgång, att vi blir jagade i något slumområde. 

 

Nu blir det dusch, ansiktsmask (är det okej att ha det på sig VARJE DAG?!) och film. Toodels!

Så ja, det blev ju så att jag körde i lördags. Hade någon slags plan om att vara i säng klockan 1, absolut senast. Noll tre tjugo var klockan när jag lade mina bruna lockar mot kudden. Spiknykter med ett galopperande Red Bull-hjärta. Herregud, ska aldrig vara nykter igen. Nej, men jag hade trevligt. Blev bara väldigt trött till slut. Och mätt av all Coca cola. 

På söndagen var det lille A's födelsedagsparty. Han var så söt, så söt i ett par kostymbyxor, skjorta och fluga. Kommer att bli en stilig karl det där. När A kunde simma genom sina presenter och jag såg i syne av trötthet pga 4 timmars sömn natten innan, åkte vi hem. Då packade jag (grät lite av trötthet och av jag-vet-inte-vad-jag-tänkte-när-jag-köpte-alla-dessa-fula-kläder-sjukan) till konferensen i Köpenhamn som började i måndags.

 

Det har varit tre fullspäckade dagar, så jag var helt rubbad igår när jag kom hem. Somnade och kom inte upp ur sängen förrän klockan tolv. Då installerade jag en iPhone åt mors karl och sedan åkte jag och köpte en födelsedagspresent till honom, därefter fortsatte jag till stallet. Red Sagohästen en liten stund (hostade ett litet tag i början men därefter ingenting, hoppas det ger med sig!) på ängen och tog sen in alla hästarna. Kom hem och åt lite mat, mycket godis. Somnade. Tittade på American Horror Story (inne på säsong två - måste sluta titta!!!) (får allvarliga men av den serien). Nu måste jag duscha! Städa! Byta lakan! Bilder:

 

Jag sov ända till klockan tio i morse, vilket inte har hänt på väldigt länge. Inte hänt på väldigt länge utan dåligt samvete, i alla fall! Åkte till stallet nästan direkt, där Sagas Horse hage hade kommit. Det kändes riktigt bra att fodra med det istället för vanligt hö, det luktade riktigt gott (var så hungrig att jag hade kunnat börja tugga på det själv) och heeelt utan damm. Jag red Saga en liten stund i sommarhagen, hon gjorde några glädjesprång i början. Så sött. Däremot så hostade hon så mycket att jag bara skrittade och travade lite i tjugo minuter.

 

Sedan höll jag på och fixade i stallet och är nu hemma och tvättar maskin efter maskin. Det är väl ett verkligt i-landsproblem att man har så mycket kläder och lakan att man aldrig behöver tvätta - så när man väl gör det blir det alldeles för mycket tvätt... Det känns bra att få allting rent och fräscht igen. 

 

Ikväll ska jag möta H för att gå på marinan, tänkte jag. Men tänkte köra bil eftersom jag ska upp tidigt imorgon och först åka till stallet och sedan gå på barnkalas!

 

Det var en gång en liten flicka i södra Finland. När hon blev stor flyttade hon till grannlandet Sverige och träffade... En liten pojke från södra Europa som flyttat till denna avlägsna del av världen. De möttes i en stad nära Stockholm och bestämde sig för att flytta till ihop. Dessa två unga människor fickså småningom två små barn. Barnen växte upp och gick i skolan och alla var glada. Barnen lärde sig prata, gå, cykla, simma, rida, åka skidor och köra bil. Det yngsta barnet hade till slut en egen bil som hon var så glad, så glad över. 

 

Tyvärr bodde de i norra Europa istället för i södra, så när det yngsta barnet en dag skulle ta bilen till en läkarmottagning en kall dag i december (ungefär den 7e) så ville inte det yngsta barnets bil starta. Det yngsta barnet hade en väldigt gammal bil, vars batteri sjöng på sista versen. Så när hon vred om nyckeln i tändningslåset sa bilen bara: Let me sing you a song of my people...

 

Så mellan halsont och hysteriska nysattacker (ÅH KLAGET!) har jag hunnit vara i Uppsala och Dublin, börja nytt jobb, bråkat med Dublinhotellet och haft födelsedag och födelsedagsmiddag.

 

Mycket kan hända på en liten stund.

 

Uppsala var trevligt. Det var lite nervigt att själv åka på motorvägen, men allting gick väldigt bra. Min fina Lilla Blå sprang så fort, så fort. Det var även väldigt mysigt att träffa Ystra Syster igen. Hennes lägenhet är väldigt fin (väldigt Yster) och hennes mat var god. Vi åkte till IKEA som är min favoritplats på hela jorden och sedan hängde vi hemma hos henne. Jag tvingade till mig filmkväll och det fick jag! Sedan bytte vi saker, jag fick skor och hon fick routrar. Jag var tvungen att sova kvar för det blev ett himla snöoväder (inte som det igår men mycket nog). På torsdagen förra veckan åkte jag alltså tillbaka till Stockholm för att packa om väskan och åka till Dublin.

 

Jag och mor anlände vid niotiden på kvällen i Dublin och vårt hotell. Vi köpte lite chips och gick och lade oss ganska tidigt. På fredagen var det min födelsedag som vi tillbringade med shopping (New look! Forever 21!) och en riktigt god middag på Brasserie 66. Köttet var så mört! Efter det ville jag gå och lägga mig, men min dubbelt så gamla mor sa att jag får för fasen skärpa till mig och gå ut och ta en drink. Så det gjorde vi. Hamnade på någon pub som spelade irlänska folkvisor och vuxna män grät. Vi började som två piggelin tryckta mot väggen, och lämnade stället som stjärnor (OBS! Endast i våra ögon). Jag dansade styrdans med någon irländsk gubbe. Så kan det gå! 

 

Vi vaknade ganska tidigt på lördagen och promenerade först iväg mot en frisör där jag kunde få håret tvättat och fönat, för duschen på hotellet bjöd på cirka tre vattendroppar i minuten. Efter att jag fått mer än en dreadlock till hår promenerade vi till Guinness factory och såg hur man tillverkar Guinness. Utanför byggnaden stod ett gäng hästar som drog vagn och hängde. Inne i huset fanns det en Guinnesshop, om man ville köpa en öl-sparbössa och högst upp i huset fanns en bar som hade utsikt runt hela Dublin. Vi åkte ner en trapp och åt Guinnessgryta med potatismos, och drack Guinness till. 

 

På söndagen strosade vi runt en stund innan det var dags att åka hem igen. På måndagen började jag mitt nya jobb, som jag känner att jag älskar! 

 

I tisdags hade jag födelsedagsmiddag för the girls och Alexander. Risotton som jag tillbringat lång tid med att laga blev inte alls så lyckad som jag skulle önskat, men äppelkakan var god. Presenterna jag fick var underbara!

 

Nu är det helg, som bjuder på stall, 1-årskalas och ompackning inför Köpenhamn nästa vecka! Tjo! Bilder: