Förresten! Det är ju fredagen den 13e idag! Oh my goooood! Hehe... jag kommer att få 26 höbalar i huvudet och bryta det. Det ser jag fram emot!

Idag ska jag lassa hö. 4 ton, som sagt. De som kommer med höet är en man och en kvinna. Kvinnan är faster till några vänner i Sala. Hästvärlden är liten, ack så sant. Jag tackade ja till detta mission utan att för en sekund tänka på mina svaga armmuskler. Eller snarare obefintliga armmuskler. Jag kanske börjar gråta efter tre balar? Lite oroväckande det där.

En annan sak som är oroväckande är att jag hade en påse med Dumleklubbor (ja jag vet, hej trejde klass), men nu när jag skulle ha en klubba, låg det bara en ensam stackare kvar i skafferiet. Seg, dessutom. Vilket mysterium (det märks verkligen att jag inte har något jobb)! Jag måste utreda saken närmare. Lite uteslutningsmetoden: Mamma: äter inte godis, har inte gjort det på 2 ½ år. Per: skulle nog inte våga utan att fråga först. Sofie: samma sak här, hon är väl livrädd för mig. Fanny: Ahaaa...Tveksamt här alltså. Jag vet att hon är en samvetslös godisälskare, kan det vara hon? Slutsats: Mycket möjligt. Att det är Fanny, vill säga.

Helgplaner? Nästan obefintliga. Oliver ska bjuda mig på en kulinarisk överraskning, och det ser jag fram emot. Men sen då? Typ titta på Idol...Charming. Men med tanke på att jag ska upp sju på lördag och jobba till halv fem så bör jag vara hemma. Eller åtminstone ta det lugnt. Och bara dricka lite vin (såhär kan jag hålla på tills jag tycker att det är okej om jag bara dricker en tequilaflaska).
Men lördagen ser något ljusare ut, ska väl typ ut. Kanske La Camera (känner mig alltid så jävla ung och liten där) med Fanny och kanske Emelie och...äh jag har inte planerat något mer ingående. Yeye.

Den 3e november ska jag åka med/på/i en räkbåt. Det ska jag göra med Fanny, Patrick (heaven sent haha), och resten av det förträffliga gänget jag inte umgåtts med på sååå länge. Jag hoppas att typ Johan och Lövet och Jon och Fredrik ska med. Men jag vet inte... Kongosarna också! The Kongo brothers...Och om man spånade vidare skulle det ju vara great om Johan Lilja var med. Med titeln Världens Sötaste Kille.
ÅH! På tal om det....Jag är jättekär. I Kaj Zachrisson ....Hoppas ingen missade programmet om honom (och Sverre lite) halv tio på tvåan. Men, ett stort men, han har någon norsk brud med dreads (men som om jag hade haft nån chans i alla fall!! Hahaha). Usch nu svamlar jag bara.

Nu är det dags att iklä mig stallkläder och studsa ut i dimman!
Ciao!

Nu sitter jag här som en nörd med min handsfree i öronen. Jag lyssnar inte ens på musik. Och det blir svårt överhuvudtaget (nu fick jag fundera på om det var ett sammansatt ord, puckat), eftersom att Fanny har lånat min Poddsie för att hennes kajka. Och faktum är att den trasade sig forever. Den dödde.

Jag har en blåsa på baksidan av min underläpp. Charming.
Dessutom har jag rethosta. Charming x 2.

Kvällen bjuder tyvärr inte på någonting mer spännande än att intaga middag med min härliga familj, och sen titta på Love my way halv elva. Om jag håller mig vaken så länge. På nåt sätt har jag speedat mig igenom mitt liv och hamnat över 80-årsgränsen. När klockan närmar sig halv tio närmar sig mina ögonlock neråt. Skämmigt, aint it?! Men, jag är i alla fall utsövd typ klockan åtta på morgonen, och det är skönt att ha hela dagen framför sig!

Nä usch pappiljott. Jag ringde efter mamma och krävde att hon skulle komma hem från jobbet. Hon har inte dykt upp än. Och det finns inte ens några övergånsställen. Jag kommer att hungra ihjäl.

Ciaaaaao!

Det är inte mycket, men det är mycket, mycket litet...Ett frö av hopp, kanske till och med stolthet har börjat gro i mig. Jag är förmodligen störtlöjlig, men efter att ha jobbat lite ser jag hur mycket grönsaker och frukt folk faktiskt köper. Kålrötter, morötter, rotselleri (vad fan gör man med det), savoykål och palsternackor. Ja jag är väl ganska knäpp, men faktiskt, någonstans tänker jag på hur bra det egentligen är. Vad duktiga alla är.

Dagens outfit: You dont wanna know...
Dagens fundering: Vad fanken ska jag vara på maskeraden??! Prinsessa, sjuksköterska (lite tacky) eller tennisspelar(inna)e? Vem vet?
Dagens feeling: Tristess, oändlig tristess.

Well well. På fredag ska jag hjälpa till att lassa hö. 4 ton. Och vi är typ tre stycken. Lär ju gå undan i och för sig. ("8 hours later......")

Ciao!

Nämen! Så trevligt. Efter mycket letande, eller snarare sparsamt sökande dök det upp igen. Namnet. Andy. Stockholms Fältrittklubb. Hihi jag är verkligen en stalker. En galning utan hämningar. Haaha nej jag tycker bara att det är lite kul. Det var ett tag sen jag såg honom. Falsterbo senast tror jag. Eller nej nu ljög jag, jag såg ju honom på Cafét för ett par veckor sen. Han var med Jonte (still största idioten) och nån till. Lilla Aaandy.

I helgen förresten så gjorde jag precis det jag kände för. Och det blev till att titta på Idol med Fanny på fredagen och på lördagen så åkte jag hem till Emelie och lagade middag till oss, sen väntade utgång. Vi fixade oss, och jag drack en hel massa vin. Sen... såg vi på varann och typ dog. Ingen ville ut egentligen. Snacka om spel för galleriet. Vi struntade i att gå ut, istället gick vi och hyrde en film där jag fick världens hicka för allt vin jag hade druckit. Ganska pinsamt. Vi båda var partyklädda- och sminkade. Hot.

Haha en kul kommentar: Alla som är något var där - Maria S Edström om Milles födelsedagsfirande på Mera. Ehh jag var bjuden men jag är väl inte något? Eller ska jag känna mig sjukt hedrad över att jag faktiskt är något som blev bjuden? Dont think so. Inget ont!!! Men löjligt att skriva så...
En annan sak hon skriver är att hon är så trött på alla 18-19åringar på alla uteställen. Då hade någon vänligt nog kommenterat det inlägget och frågat om inte hon faktiskt var en av alla de 18-19 åringarna? Eller om hon rentav kanske var lite bättre än de? Haha kul tycker jag.

Nä nu ska jag gå och jobba lite.
Ciao

Ja... Nu minns jag. Det var en kall höstdag i kanske...oktober? Eller var det november (minnet sviker på ålderns höst)? I alla fall så var jag och en kompis inne i Den Stora Staden och det var mörkt och kallt ute. Den smälta snön trängde sig igenom mina skor och blötte ner fötterna. Kinderna var röda och hade helt tappat känseln. En plötslig ingivelse sa åt mig att gå in i Sturegallerian, och där var den. I sammetslen vit ull (hur kan ull vara sammetslen? jaja, inte ägna sig åt detaljer nu) hängde den där i all sin prakt. Kragen var perfekt, dubbelknäppningen likaså och att den var kort gjorde mig bara mer förälskad. En perfekt kappa, som användes mycket sparsamt till en början, men sen fick den hänga med på det mesta. Den fungerar lika bra när det är plus tio och sol, som när det är minus femton och isvindar.

Nu har vi gått skilda vägar. En djup avgrund emellan oss gjorde att jag inte ville ha någonting med kappan att göra. "Den är sååå skitig, jag har ju andra jackor", tänkte jag. Fast det blev aldrig riktigt samma känsla. Länge hängde kappan på en galge i hallen (ja, jag plockade inte undan den fast det blev världens varmaste sommar), men så idag. Idag! Idag tog jag ner den från galgen, lade varsamt den i baksätet och körde till kemtvätten.

Kemtvättsgubben lovade inte att den skulle bli helt kritvit igen, men näst intill. Jag sa: Gör vad du kan, jag vill bara se min baby ren igen. Han skakade på huvudet och gick in på lagret igen.

På torsdag är kappis färdig. En djup avgrund på två dagar, och jag skäms verkligen för att jag inte kan skriva om någonting annat.

Ciao

Idag har jag kajkat runt och halkat. I en bil. Oliver sa att han inte fattade varför alla sa att det var så kul hela tiden. Fast jag hade asroligt. Särskilt roligt eftersom att jag var bäst av de som satt i bilen. Det var jag och två killar. Ganska kul. Läraren sa "jaha, nu är det din tur, och dags för killarna att skämmas!" Det tyckte jag var roligt. Inte för att jag måste hävda att tjejer faktiskt visst kan, utan för att det är ju alltid roligt att vara bäst på någonting.
Hähä.

Ååååå jag har inga kvällsaktiviteter inplanerade. Men suck. Som vanligt. Eller nej så ska jag ju inte säga, men jag vet inte om jag är sugen på att göra nåt, och det som erbjuds är typ att åka till Emelie och titta på Idol. Och nej igen inget ont om det, men jag vill göra något mer konstruktivt. Hehe konstruktivt. Men fan, kan inte någon bara ringa och typ hej vill du gå ut med mig ikväll. Helst en snygg, charmig, rolig, socialt begåvad och snyggt klädd kille... Det är väl inte att kräva för mycket?! Fast om jag ska vara helt ärlig låter det lite som Oliver. Måste ringa.

Nu ska jag ut med en annan Oliver. The Dog. Å vad det bär emot.

Ja det blir ju som det blir och inget blir som man vill. Eller stämmer det? Kanske inte helt och hållet rikigt.
Och ja, jag tog Fannys färg och allt. Men den var så fin. Och så är allt på svenska. Ganska skönt, huh? Skönt att slippa gamla tråkiga och jävliga inlägg.

Det regnar ute.