Animal planet
Det blev inte förra fredagen i repris, tack gode gud. Jag och Fanny skämdes som små pudelvalpar när vi gick förbi Sturehof. Nä det gjorde vi faktiskt inte, men lite skämmigt var det.
Jag premiärgick med min nya pälsmössa, som blev otroligt ledsen av regnet. Liksom varför regnar det just när jag ska gå ut?! Och inte nu? Blä blä. I alla fall gick vi till Candy först och Mille var snäll, sen gick jag och Isabel till Whiteroom där jag typ fick sömnpiller i mitt glas för jag var bara trött och ville hem. Så jag framför mina planer till Isabel som hojtar att hon bara måste vända upp och ner på sin väska för att hitta garderobsbiljetten. Jag suckade och gick och hämtade ut min jacka och när jag vänder mig om igen så är hon - borta! Precis alla vi var med var också borta. Fy fan. Varför tappar jag alltid bort mina vänner när jag är ute?
Jag skuttade ut i regnet och mötte Amalia som i sin tur mötte någon lång kille. I regnet klockan fyra på morgonen började jag få lite panik och ringde till Isabel 20584035 gånger utan svar. Spännande, eftersom att hon lovat att vi skulle åka hem tillsammans, eller åtminstone till hennes bror och sova. Men icke. Nu stegrades paniken några hundra pinnhål och jag funderar på att typ ringa pappa, men så såg jag någonting långt borta, en liten söt tjej som skutta fram - Kattis! Efter henne kom Malou löpandes så jag frågade lite försynt sådär om hur dom hade tänkt ta sig hem, och det visar sig att Patrik skulle köra hem dem - och även mig om jag ville! Ingen var lyckligare än jag och jag somnade mycket snabbt och sov sött.
Och så bara en annan grej: det måste vara så att djuren präglas av sina ägare, det är ju ganska självklart. Men varför är våra djur så knäppa? Till och med hästen var ju det! Jag skulle gå upp till affären med min hund, och katten insisterar på att få följa med. Jaha jaja okej så går vi. Det mesta gick bra på ditvägen förutom att min hund hela jävla tiden sätter naglarna i asfalten och vägrar att gå ett enda steg till om han inte får stanna och lukta på den där busken. Så låter man honom gå och då går han med korta korta snigelsteg och bestämmer sig för att det inte var något att lukta på i alla fall. Jag kan bli helt galen av det, helt galen.
Så på hem vägen ska katten hälsa på alla vi möter och helst lägga sig vid deras fötter och bli kliad under magen, fräscht. Sen löper han amok över vägen och springer till ena sidan, tvärstannar, springer till mitten av vägen, tvärstannar (här kommer en bil som också måste just tvärstanna) och upp i träd, in på tomter och så fastnade han innanför ett staket och blev ängslig. Men värst är det ändå på sommaren när han följer med ut på promenad, för då på kvällen är vägen fortfarande väldigt varm och det älskar Katten Fritz. Han lägger sig mitt i vägen och spinner och tycker att det här med asfalt är en skitbra idé. Hans nio liv går på minus just nu.
Och Katten Annabelle är inte bättre hon. Jag har liksom hittat henne mitt på min gardin hängandes i bara naglarna. Charmigt, thats all ive got to say.
Jag premiärgick med min nya pälsmössa, som blev otroligt ledsen av regnet. Liksom varför regnar det just när jag ska gå ut?! Och inte nu? Blä blä. I alla fall gick vi till Candy först och Mille var snäll, sen gick jag och Isabel till Whiteroom där jag typ fick sömnpiller i mitt glas för jag var bara trött och ville hem. Så jag framför mina planer till Isabel som hojtar att hon bara måste vända upp och ner på sin väska för att hitta garderobsbiljetten. Jag suckade och gick och hämtade ut min jacka och när jag vänder mig om igen så är hon - borta! Precis alla vi var med var också borta. Fy fan. Varför tappar jag alltid bort mina vänner när jag är ute?
Jag skuttade ut i regnet och mötte Amalia som i sin tur mötte någon lång kille. I regnet klockan fyra på morgonen började jag få lite panik och ringde till Isabel 20584035 gånger utan svar. Spännande, eftersom att hon lovat att vi skulle åka hem tillsammans, eller åtminstone till hennes bror och sova. Men icke. Nu stegrades paniken några hundra pinnhål och jag funderar på att typ ringa pappa, men så såg jag någonting långt borta, en liten söt tjej som skutta fram - Kattis! Efter henne kom Malou löpandes så jag frågade lite försynt sådär om hur dom hade tänkt ta sig hem, och det visar sig att Patrik skulle köra hem dem - och även mig om jag ville! Ingen var lyckligare än jag och jag somnade mycket snabbt och sov sött.
Och så bara en annan grej: det måste vara så att djuren präglas av sina ägare, det är ju ganska självklart. Men varför är våra djur så knäppa? Till och med hästen var ju det! Jag skulle gå upp till affären med min hund, och katten insisterar på att få följa med. Jaha jaja okej så går vi. Det mesta gick bra på ditvägen förutom att min hund hela jävla tiden sätter naglarna i asfalten och vägrar att gå ett enda steg till om han inte får stanna och lukta på den där busken. Så låter man honom gå och då går han med korta korta snigelsteg och bestämmer sig för att det inte var något att lukta på i alla fall. Jag kan bli helt galen av det, helt galen.
Så på hem vägen ska katten hälsa på alla vi möter och helst lägga sig vid deras fötter och bli kliad under magen, fräscht. Sen löper han amok över vägen och springer till ena sidan, tvärstannar, springer till mitten av vägen, tvärstannar (här kommer en bil som också måste just tvärstanna) och upp i träd, in på tomter och så fastnade han innanför ett staket och blev ängslig. Men värst är det ändå på sommaren när han följer med ut på promenad, för då på kvällen är vägen fortfarande väldigt varm och det älskar Katten Fritz. Han lägger sig mitt i vägen och spinner och tycker att det här med asfalt är en skitbra idé. Hans nio liv går på minus just nu.
Och Katten Annabelle är inte bättre hon. Jag har liksom hittat henne mitt på min gardin hängandes i bara naglarna. Charmigt, thats all ive got to say.
Här går det undan
Ja i alla fall, nu var det hundra år sen sist. Eller inte, men jag har inte gjort något annat kul än att jobba.
-Vadå, det är väl skoj? Inte om du frågar mig....
Middagen blev superlyckad och alla älskade den iranska maten som bestod av en förrätt som var en röra med kyckling, ägg, majonäs (?), potatis, saltgurka och ärtor. Det låter suspekt men det var sjukt gott! Jag ville ha mer, men man kan ju inte bjuda på en andra omgång av en förrätt. Synd.
Huvudrätten vad kyckling i en sås av granatäpplen, valnötter och sen har jag ingen aning. Det var helt galet gott. Så även efterrätten, jag hade beställt två tårtor från Olivers pappas konditori. Åh... Jag åt upp de sista bitarna härom dagen, jävligt synd!! Anywho.
Kvällen slutade i vanlig ordning med en superfylla. Vulgofylla. Jag drack typ trehundra fördrinkar (bubbel), och fyllde på med först vitt vin och sen rött. Gulp. Jag, Fanny, Johanna, Petter och Oliver åkte till Stuehof (eller säger man obaren i det här sammanhanget? jag har ingen aning). Där köpte jag mig mina älskade Apple Martinis, varav den ena spillde Fanny ut. Charmigt, med tanke på att det var i en "suits" knä. Well hon var lycklig ändå.
Under kvällens lopp kände jag att det var dags att jag besökte damernas (hur jag hittade dit är ännu en gåta), och i kön trängs svajande jag som håller i mig i väggen, och dekandenta damer. Men en tjej var på toaletten i fyra år, och jag tog mod till mig (som om jag inte hade något) och vrålade att hon för i helvete fick ringa någon annanstans. Toaletten försjönk i tysnad. Tills en av damerna sa: Bra sagt tjejen! Jag blinkade väl bara till i sann fylleanda och sprang in på toaletten.
Därefter tänkte jag leta rätt på Fanny och Oliver (johanna och petter var borta sen länge) och hittade dem på uteserveringen. Sen utspelade sig en scen värd en Oscar. För jag stod och gormade med skorna i handen. Usch jag vill inte tänka på det.
Och pappa som sa att det var nyktert som gällde. Inga utskämmningar nu. Och det var precis det jag och Fanny gjorde.... Nämnde jag förresten att jag trillade ut ur taxin när vi skulle gå in? Alltså det är något fel på mig.
Men kul hade jag i alla fall! Det jag minns...hua.
Ikväll är det en vecka sen så jag har kommit en bit på väg in i glömmandets land.
Gör väl om det ikväll kan jag tänka mig!
-Vadå, det är väl skoj? Inte om du frågar mig....
Middagen blev superlyckad och alla älskade den iranska maten som bestod av en förrätt som var en röra med kyckling, ägg, majonäs (?), potatis, saltgurka och ärtor. Det låter suspekt men det var sjukt gott! Jag ville ha mer, men man kan ju inte bjuda på en andra omgång av en förrätt. Synd.
Huvudrätten vad kyckling i en sås av granatäpplen, valnötter och sen har jag ingen aning. Det var helt galet gott. Så även efterrätten, jag hade beställt två tårtor från Olivers pappas konditori. Åh... Jag åt upp de sista bitarna härom dagen, jävligt synd!! Anywho.
Kvällen slutade i vanlig ordning med en superfylla. Vulgofylla. Jag drack typ trehundra fördrinkar (bubbel), och fyllde på med först vitt vin och sen rött. Gulp. Jag, Fanny, Johanna, Petter och Oliver åkte till Stuehof (eller säger man obaren i det här sammanhanget? jag har ingen aning). Där köpte jag mig mina älskade Apple Martinis, varav den ena spillde Fanny ut. Charmigt, med tanke på att det var i en "suits" knä. Well hon var lycklig ändå.
Under kvällens lopp kände jag att det var dags att jag besökte damernas (hur jag hittade dit är ännu en gåta), och i kön trängs svajande jag som håller i mig i väggen, och dekandenta damer. Men en tjej var på toaletten i fyra år, och jag tog mod till mig (som om jag inte hade något) och vrålade att hon för i helvete fick ringa någon annanstans. Toaletten försjönk i tysnad. Tills en av damerna sa: Bra sagt tjejen! Jag blinkade väl bara till i sann fylleanda och sprang in på toaletten.
Därefter tänkte jag leta rätt på Fanny och Oliver (johanna och petter var borta sen länge) och hittade dem på uteserveringen. Sen utspelade sig en scen värd en Oscar. För jag stod och gormade med skorna i handen. Usch jag vill inte tänka på det.
Och pappa som sa att det var nyktert som gällde. Inga utskämmningar nu. Och det var precis det jag och Fanny gjorde.... Nämnde jag förresten att jag trillade ut ur taxin när vi skulle gå in? Alltså det är något fel på mig.
Men kul hade jag i alla fall! Det jag minns...hua.
Ikväll är det en vecka sen så jag har kommit en bit på väg in i glömmandets land.
Gör väl om det ikväll kan jag tänka mig!
Katastrof i sikte?
Ja ja, jättekul att fylla år och allt det där, och jag fick verkligen tokfina presenter! En jättefin varm jacka från peak och en helt fantastisk ring från Dry Lake, och jag kommer inte ihåg designern, men typ Lasse Anrell. Eller nej Lennse Andell typ. Låter mer sannolikt än att Lasse Anrell börjat designat smycken.
Sen fick jag massa små och glittriga saker, smink och hårgrejer. Me like.
Men en annan sak. Jag ska ju ha min middag ikväll och det är ett jävla jobb. Men liksom bara att städa. Jag brukar inte ha någonting emot att städa, för jag gillar resultatet, men nu känns det bara skitjobbigt. Och jag väntar fortfarande på gubbarna som ska komma med mitt bord, och jag vågar inte ens hoppa in i duschen för om jag gör det kommer de såklart precis DÅ! Jag har många dilemman:
1: Jag fick inte tag på såsen jag skulle ha, så hela förrätten fick planeras om. Vilket innebar att jag egentligen kan kasta de 4 abourginerna jag köpt.
2: Jag har 16 kycklingfileér på tining, hon som ska laga maten kommer klockan ett. Tror någon att de hinner tina? Nope. Hon kommer att bli galen.
3: Jag ska till frisören. Hur faaan kunde jag tro att det skulle lösa mina problem? Jag har för i helvete inte tid att sitta stilla i två timmar medan det finns en miljard saker att göra.
4: En kompis till mig vill ha med sig sin hund. Okej, det går jättebra! sa jag, utan att tänka på att denna hund är en tonårig rottweiler. Oh deer. Mina katter kan se sig besegrade.
Ne nu har jag verkligen inte tid med det här! So long!
(jag är inte 19 längre. wohooo)
Shoppingspree
Jag är inte så mycket för second hand. Enligt mig heter det inte second hand, inte ens vintage, det heter BEGAGNAT och jag kan inte komma på något som jag tycker är sluskigare.
Tills nu.
Jag har varit i småland, i Gamleby hos min kära mors fästmans familj. För övrigt hade de världens gulligaste hund som hette Ville. Jag kallade honom för Willy Wonka för han passade att heta det egentligen. Han är en tjock och glad labrador, och det var inte därför jag valde att kalla honom Willy. Varför vet jag inte. Men i alla fall. De har världens minsta och gulligaste torg, där det låg en pizzeria (jordens godaste pizzor, jag lovar), ett konstgalleri, en konstaffär, en restaurang till och en second hand affär. Vi gick in där utan några förhoppningar och jag kom ut med två par skor, en scarf, en klänning och en helt underbar pälsmössa. Fast det är inte så mycket en pälsmössa utan mer som en basker. Men basker låter så jävla fult så jag säger pälsmössa. Men den är i vit/grå päls med ett svart sidenband i kanten med en rosett på. Helt underbart. Allt fick jag för 160 kronor. Ganska bra tycker jag. Tralala.
Tills nu.
Jag har varit i småland, i Gamleby hos min kära mors fästmans familj. För övrigt hade de världens gulligaste hund som hette Ville. Jag kallade honom för Willy Wonka för han passade att heta det egentligen. Han är en tjock och glad labrador, och det var inte därför jag valde att kalla honom Willy. Varför vet jag inte. Men i alla fall. De har världens minsta och gulligaste torg, där det låg en pizzeria (jordens godaste pizzor, jag lovar), ett konstgalleri, en konstaffär, en restaurang till och en second hand affär. Vi gick in där utan några förhoppningar och jag kom ut med två par skor, en scarf, en klänning och en helt underbar pälsmössa. Fast det är inte så mycket en pälsmössa utan mer som en basker. Men basker låter så jävla fult så jag säger pälsmössa. Men den är i vit/grå päls med ett svart sidenband i kanten med en rosett på. Helt underbart. Allt fick jag för 160 kronor. Ganska bra tycker jag. Tralala.
Sofia goes Mark Baker
Aha! Jag kan nog tänka mig en karriär som festfixare. Allt handlar bara om vilka man känner. Hehe. Jag insåg att det skulle bli för mycket för mig att ordna med middagen, laga den själv och så. Redovisning:
Problem: Jag vet inte hur man lagar så mycket mat till så många.
Lösning: Be någon annan göra det! Eller rättare sagt: betala någon annan att göra det.
Problem: Hur ska så många komma in på samma ställe när vi går ut?
Lösning: En pappa med stort nätverk, plus en farbror som jobbat i dörren i typ 20 år.
Problem: Jag är värdelös på att fixa mitt hår, och ser oftast bara fet och gammal ut.
Lösning: Boka tid hos frisören samma dag, få en fin uppsättning på köpet.
Problem: Drinkfläcken går bara inte bort!!!
Lösning: Ta en annan outfit, alternativt vänta på att Fanny is bringing the sexy back med hjälp av en klänning i födelsedagspresent som jag önskat mig.
Problem: Hur i fan ska vi få plats?
Lösning: Låna bord, så får vi plats!
Jag have got it all figured out!
Ciao
Sofia goes Mark Baker
Aha! Jag kan nog tänka mig en karriär som festfixare. Allt handlar bara om vilka man känner. Hehe. Jag insåg att det skulle bli för mycket för mig att ordna med middagen, laga den själv och så. Redovisning:
Problem: Jag vet inte hur man lagar så mycket mat till så många.
Lösning: Be någon annan göra det! Eller rättare sagt: betala någon annan att göra det.
Problem: Hur ska så många komma in på samma ställe när vi går ut?
Lösning: En pappa med stort nätverk, plus en farbror som jobbat i dörren i typ 20 år.
Problem: Jag är värdelös på att fixa mitt hår, och ser oftast bara fet och gammal ut.
Lösning: Boka tid hos frisören samma dag, få en fin uppsättning på köpet.
Problem: Drinkfläcken går bara inte bort!!!
Lösning: Ta en annan outfit, alternativt vänta på att Fanny is bringing the sexy back med hjälp av en klänning i födelsedagspresent som jag önskat mig.
Problem: Hur i fan ska vi få plats?
Lösning: Låna bord, så får vi plats!
Jag have got it all figured out!
Ciao
Dilemma!
Ååå jävla fan. Jag som hade tänkt att åka till småland. Så måste dom visa en snowboardfilm på fredag. Vad ska jag göra nu? Eller så skiter jag i det, som Johan sa, för filmen kan jag se senare. Yeye.
Problematiken tätnar kring min närstående middag. Var ska vi vara? Hur många blir det? 14. Och kommer maten att vara ätlig? Varför försvinner inte drinkfläcken från min klänning, den har ju bara varit där typ ett år. Jag är en handlingarnas kvinna.
Hur förbereder man sig? Stämmer mina uträkningar att jag måste lägga ut typ 700 kronor på vin? Och lika mycket på maten, bara köttet. Sen tillkommer förrätt, efterrätt, och en jävla massa annat. Gode gud. Och jag skulle vilja bjuda ännu fler, jag vet massa som jag vill ska komma, men jag har ta mig fan inte råd! Guuud vad beige.
Nu har jag lagat min pyjamas, alltså sytt i två knappar jag slitit bort. Inget hett i det, jag har bara haft bråttom på morgonen. Och ja, jag sover i pyjamas. Fast den är rosa.
Tata
Problematiken tätnar kring min närstående middag. Var ska vi vara? Hur många blir det? 14. Och kommer maten att vara ätlig? Varför försvinner inte drinkfläcken från min klänning, den har ju bara varit där typ ett år. Jag är en handlingarnas kvinna.
Hur förbereder man sig? Stämmer mina uträkningar att jag måste lägga ut typ 700 kronor på vin? Och lika mycket på maten, bara köttet. Sen tillkommer förrätt, efterrätt, och en jävla massa annat. Gode gud. Och jag skulle vilja bjuda ännu fler, jag vet massa som jag vill ska komma, men jag har ta mig fan inte råd! Guuud vad beige.
Nu har jag lagat min pyjamas, alltså sytt i två knappar jag slitit bort. Inget hett i det, jag har bara haft bråttom på morgonen. Och ja, jag sover i pyjamas. Fast den är rosa.
Tata
För ett otränat öga kanske
Hm. Nu fick jag plötsligt en massa projekt på gång. Fanny är min bästa kritiker och hon har alltid objektiva synpunkter. Saker som jag inte tror på själv kan hon direkt hissa eller dissa. Nu hissade hon och jag fick blodad tand (typ bokstavligen eftersom att min tandställning is killing me). Får se om det går att slutföra.
Bordsplaceringen är klar. Nästan. Jag vet inte om Kattis eller Johanna kommer. Mer troligt att Johanna kommer. Men samtidigt tänker jag inte räkna med de som inte osat, vilket Kattis inte gjort. Fast alla andra kommer. Iiih jag börjar få lite stresspanik. Men jag har it all figured out!
Ciao
Bordsplaceringen är klar. Nästan. Jag vet inte om Kattis eller Johanna kommer. Mer troligt att Johanna kommer. Men samtidigt tänker jag inte räkna med de som inte osat, vilket Kattis inte gjort. Fast alla andra kommer. Iiih jag börjar få lite stresspanik. Men jag har it all figured out!
Ciao
Otränad, jag?!
Jamen här är den efterlängtade skon som jag inhandlade. Alla älskade dem, inte minst jag själv. Premiärgick dem igår och idag kan jag knappt gå. Fast det är det värt. Nu ska jag äta middag!
Tata
Nostalgi
Ååå vad jag önskar att jag gick i gymnasiet igen! Jag gick i Hässelbygymnasiet, samhällsprogrammet med inriktning media. Jag tycker att det var en väldigt bra skola, med många bra lärare. Jag kan bli så jävla arg på mig själv att jag inte förstod att uppskatta den tiden mer. Jag minns att jag sa att jag aldrig kommer att tycka om den där skolan, att det här var den värsta tiden i mitt liv och att jag aldrig kommer att glömma hur det var.
Har jag glömt nu eller bara sett det i ett annat ljus? Usch jag känner mig gammal.
Ibland får jag hybris och googlar mig själv. Det blir inte så många träffar, mestadels en massa människor som jag delar efternamn med. Men den här länken fanns där, och det var så länge sen jag läste min klass olika uppsatser. Vad dåligt jag skrev. Men ändå, det var dåligt, men det var inte helt innehållslöst, som nu. Vad trött jag blir.
Hypokondriker var det ja...
It's officiellt. Jag har issues. Allmäna problem att hålla engelskan utanför mitt skrivande och synnerliga problem att vara frisk. Nu har jag lyckligtvis inget virus eller någon bakterie, men däremot en jävla muskelbristning i ryggen. Fine. Och jag tänker inte tala om hur jag fick det. Eller jo förresten. Min pappa skrattade typ så att han grät när han fick höra det och mamma vägrade tro på mig. Jag snöt mig. Jag skulle fucking snyta mig så brast en muskel i ryggen. MEN COME OOOON! Vad händer med mig?! Hur vek får man bli, hur otränad KAN man egentligen bli utan att det blir en synd. Jag har nog med råge passerat den gränsen. Geez. Jag vågar knappt visa mig på stan. Och (här kommer en till hypokondri-sak) jag kan inte äta Voltaren (människans bästa vän) för att jag även har en fantastisk begynnde magkatarr. Så antingen ryggont eller magont. Välj själv. Får man säga pass? Ooh mitt stackars liv. Jag jobbade idag i alla fall. Alla frågade vad dealen var när jag såg ut som en 68årig soldat som aldrig fått pinnen ur arslet.
På tal om arslen (ursäkta språket), så råkade min kära syster ut för en otrevlig grej på tunnelbanan häromdagen. På T-centralen. Hon skulle gå på tåget när hon plötsligt känner en hand på sin rumpa. Hon fick akut-tourettes och började gorma. Ingen tillkännagav sig och alla tyckte att hon helt plötsligt var obehaglig. Idag när vi åt middag sammanfattade hon det fint. Hon sa: "Ingen förutom min pojkvän får ta på min rumpa!" Jag var tyst ett tag innan jag funderade: "men du har ju varken rumpa eller pojkvän?"
Jag ska ta min fantastiskt hållbara kropp och gå och lägga mig nu eller något. Jag har i alla fall fixat en häst att rida, så snart kommer min kropp vara tillbaka på topp!
Tata
På tal om arslen (ursäkta språket), så råkade min kära syster ut för en otrevlig grej på tunnelbanan häromdagen. På T-centralen. Hon skulle gå på tåget när hon plötsligt känner en hand på sin rumpa. Hon fick akut-tourettes och började gorma. Ingen tillkännagav sig och alla tyckte att hon helt plötsligt var obehaglig. Idag när vi åt middag sammanfattade hon det fint. Hon sa: "Ingen förutom min pojkvän får ta på min rumpa!" Jag var tyst ett tag innan jag funderade: "men du har ju varken rumpa eller pojkvän?"
Jag ska ta min fantastiskt hållbara kropp och gå och lägga mig nu eller något. Jag har i alla fall fixat en häst att rida, så snart kommer min kropp vara tillbaka på topp!
Tata
Jag är inte ensam!
Läste just på www.shopping.blogg.se att det är fler som har problem med försenade leveranser från Asos. Även om det inte hjälper så känns det bra att veta att man inte är ensam. Eller? Som om jag verkligen trodde att Asos särbehandlade mig negativt.
Anywho. Jag har precis druckit upp min jordgubbs milkshake och känner mig väldigt nöjd. Henrik, min granne ville ge mig dåligt samvete för att han skulle ut och gå medan jag satt hemma och gav mig själv sockerchockar. Det fungerade inte! Jag känner mig väldigt lyckad över att jag inte är ute i regnet, och det är såna här dagar jag känner mig lite tillfreds över att inte ha häst. Annars fick jag ett sakna-ryck imorse när jag tittade på hästannonser i Ridsport. Även om det finns jättemånga fina hästar som jag skulle vilja ha, känns alla oersättliga. Paulisen är oersättlig.
Ikväll ska jag fortsätta med körkortsteoripluggandet, sjukt trist men man måste väl ha det där kortet. När Fanny var i Thailand kunde man köpa körkort. Jag övervägde men avböjde. Ibland är den lagliga vägen ändå bäst... Övrigt ikväll ska jag titta på SVT2 klockan 19.30 för då är det ett program om svenskarnas shoppingvanor! Jätteroligt, mer såna program tack!
Nu ska jag maila till alla jag känner typ och berätta att den 20 december ska jag äntligen få ta bort min tandställning! Ingen är gladare än jag! Datumet gör också att jag hinner få bort den innan jul, eftersom att vi åker till Finland den 21 december, sju på morgonen. Uh jag kan inte gå upp typ fyra, då jag har inte ens gått och lagt mig! Outfit planerandet inför mormors födelsedag, julafton och övriga festkvällar pågår för fullt. Jag har insett att jag behöver minst två resväskor. Uppskattas inte av övriga familjen kan jag tänka mig eftersom att resväskoutbudet är begränsat. Men det gäller ju att roffa åt sig medan man kan...
Jag vill ha jul! Nu!
Anywho. Jag har precis druckit upp min jordgubbs milkshake och känner mig väldigt nöjd. Henrik, min granne ville ge mig dåligt samvete för att han skulle ut och gå medan jag satt hemma och gav mig själv sockerchockar. Det fungerade inte! Jag känner mig väldigt lyckad över att jag inte är ute i regnet, och det är såna här dagar jag känner mig lite tillfreds över att inte ha häst. Annars fick jag ett sakna-ryck imorse när jag tittade på hästannonser i Ridsport. Även om det finns jättemånga fina hästar som jag skulle vilja ha, känns alla oersättliga. Paulisen är oersättlig.
Ikväll ska jag fortsätta med körkortsteoripluggandet, sjukt trist men man måste väl ha det där kortet. När Fanny var i Thailand kunde man köpa körkort. Jag övervägde men avböjde. Ibland är den lagliga vägen ändå bäst... Övrigt ikväll ska jag titta på SVT2 klockan 19.30 för då är det ett program om svenskarnas shoppingvanor! Jätteroligt, mer såna program tack!
Nu ska jag maila till alla jag känner typ och berätta att den 20 december ska jag äntligen få ta bort min tandställning! Ingen är gladare än jag! Datumet gör också att jag hinner få bort den innan jul, eftersom att vi åker till Finland den 21 december, sju på morgonen. Uh jag kan inte gå upp typ fyra, då jag har inte ens gått och lagt mig! Outfit planerandet inför mormors födelsedag, julafton och övriga festkvällar pågår för fullt. Jag har insett att jag behöver minst två resväskor. Uppskattas inte av övriga familjen kan jag tänka mig eftersom att resväskoutbudet är begränsat. Men det gäller ju att roffa åt sig medan man kan...
Jag vill ha jul! Nu!
Den som väntar på någonting gott...
...väntar alltid alldeles för länge! I en månad har jag väntat på mina skor, men idag kom de äntligen! Och de är så snygga! Helt perfekta för mina fötter och ben. Ganska höga, 10 eller 11 centimeters klack. Jag hade en gång ett par underbara shoes med 12 centimetersklackar. De gick sönder. Fast det var inte mitt fel. Jag kom precis på att de jag köpt nu är en nästan exakt kopia av de jag hade då. Undermedvetet kanske...Fast det är bara en detalj som skiljer. Lägger kanske upp en bild. Om jag orkar. Nu är jag så dödstrött att jag ska rasta vovven sen gå och lägga mig. Imorgon väntar tandläkaren.
En känsla bara...
Vad kan det vara för känsla? Hm... Jag tror jag stött på den någon gång förut, i samband med någonting annat, en annan tidpunkt. Den är egentligen inte så svår att identifiera, men samtidigt inte så påtaglig. Den har stegrats nu under dagen, och jag har äntligen kommit på vad det är: hunger! Ta daaa! Men shit vad tråkig jag är. Kill me now please. Here.
I alla fall ska jag börja laga mat nu, och ja det är tidigt med tanke på att vi i vår familj äter middag typ tio. Ibland. Oftast åtta någon gång. Väldigt ofta senare än åtta. Jag tänkte bryta den trenden som jag egentligen inte har någonting emot. Jag ska laga en helt vanlig, högst ordinär flamberad rådjurssadel med hemmagjord svartvinbärsgelé. Nej jag ska göra en kycklingwok. Men gott blir det!
(Jag läser körkortsteori nu, och det är den mest svårtydda boken jag någonsin laid my eyes on. "En svart plastsäck över en plogpinne signalerar rådjur i området." Men what!? Är det en riktigt skylt eller? Ikväll ska jag vara ute och sätta svarta plastsäckar på precis allt jag ser. Jag kan tydligen också göra min alldeles egna vägskylt. Jag hatar den där boken! Eller så är det jag som är dum... Men hur kunde alla puckade människor och invandrare lära sig allt typ utantill och sen göra provet? Och gosh jag är verkligen stupid, jag vet, jag vet!)
Mat var det ja.
I alla fall ska jag börja laga mat nu, och ja det är tidigt med tanke på att vi i vår familj äter middag typ tio. Ibland. Oftast åtta någon gång. Väldigt ofta senare än åtta. Jag tänkte bryta den trenden som jag egentligen inte har någonting emot. Jag ska laga en helt vanlig, högst ordinär flamberad rådjurssadel med hemmagjord svartvinbärsgelé. Nej jag ska göra en kycklingwok. Men gott blir det!
(Jag läser körkortsteori nu, och det är den mest svårtydda boken jag någonsin laid my eyes on. "En svart plastsäck över en plogpinne signalerar rådjur i området." Men what!? Är det en riktigt skylt eller? Ikväll ska jag vara ute och sätta svarta plastsäckar på precis allt jag ser. Jag kan tydligen också göra min alldeles egna vägskylt. Jag hatar den där boken! Eller så är det jag som är dum... Men hur kunde alla puckade människor och invandrare lära sig allt typ utantill och sen göra provet? Och gosh jag är verkligen stupid, jag vet, jag vet!)
Mat var det ja.
Inbillning?
Men ursäkta. Varför är jag en hypokondriker? Inte för att jag inte har ont i halsen, och inte för att det värsta redan läkt ut av sig själv, men den ena saken avlöser hela tiden den andra! Nu är jag förkyld istället, och - det här är det äckligaste och värsta - min vänstra armbåge är typ torr! Eeew! (hehe fjortis) Men faktiskt. Vems armbågar blir torra när man inte ens fyllt 20 (snart, snart)? Jag mår riktigt psykiskt dåligt (se där, en till åkomma) av att se det.
Men jag var till läkaren i alla fall, och det var ingen fara, sa han, utan att det skulle läka ut av sig själv. Vad fint. Halsen gör fortfarande ont. Suck. Sen när jag kom hem gick mamma till jobbet och Fanny åkte iväg för att plugga och klippa sig. Antiklimax. Jag då? Och jag vet vad jag gör när jag är hemma själv på förmiddagar: jag sover. Otroligt sorgligt.
Ikväll är det House! Missa inte!
Ciao
Men jag var till läkaren i alla fall, och det var ingen fara, sa han, utan att det skulle läka ut av sig själv. Vad fint. Halsen gör fortfarande ont. Suck. Sen när jag kom hem gick mamma till jobbet och Fanny åkte iväg för att plugga och klippa sig. Antiklimax. Jag då? Och jag vet vad jag gör när jag är hemma själv på förmiddagar: jag sover. Otroligt sorgligt.
Ikväll är det House! Missa inte!
Ciao
Hals + fluss
Denna lista har jag med kurage hämtat ifrån Nicole
1. Är jag nöjd med min ålder? Ja
2. Är jag nöjd med mitt utseende? Halvt
3. Är jag nöjd med min vikt? Nej
4. Är jag nöjd med min kropp? Halvt
5. Är jag nöjd med min utbildning? Ja
6. Är jag nöjd med min arbetssituation? Ja
7. Är jag nöjd med min lön? Den kan alltid vara högre, men eftersom att det bara är ett extrajobb är den toppen.
8. Är jag nöjd med mitt civilstånd? Ja
9. Är jag nöjd med mitt sexliv? Ja
10. Är jag nöjd med mitt boende? Vill kanske flytta hemifrån...
11. Är jag nöjd med mina kompisar? Absolut!
12. Är jag nöjd med min bilsituation? The non-existing...Körkort nästa!
13. Är jag nöjd över mina föräldrar? Men självklart!
14. Är jag nöjd med mig själv? Mostly, ja.
15 Har jag ett liv? Ja, fast mindre nu sen min pålla dogade.
16. Har jag haft modet att svara ärligt på dessa frågor? Absolut självklart, whats the point of lying?
Fast man kan ju undra om jag verkligen har ett liv eftersom att jag svarar på allas listor och frågor...Um. Men nåt måste jag ju göra.
Det har för övrigt kommit fram att jag har halsplus (fluss, jag veeet)! Väldigt spännande! Imorgon ska jag träffa farbror doktorn så kan han titta mig långt ner i halsen (ha ha gubbskratt). Det jobbiga i situationen är ju att jag jobbade idag. Och eftersom att halsfluss inte alls smittar över huvud taget så var det ju bara skoj för mina medarbetare! De ville typ stena mig... Men jag hade blivit ännu mer dödad om jag hade ringt på morgonen typ 5 minuter innan jag skulle börja och säga att jag inte kunde komma. Vilket vill de helst vaaa haaa?
Men bara en annan sak snabbt, halsFLUSS. Vad är fluss för någonting? Samma sak som att jag kan bli galen på ordet korvstroganoff. NOFF?! Jag hatar det ordet. Vem är noff egentligen? Svar till undrat i hela livet.
Jobbig grej igen: jag har nu avbokat två möten med Aloe Vera-Annelie, hon har säkert tröttnat på min jobbiga och förvirrade hjärna. Men jag ska ju till The Doctor imorgon, han står ju faktiskt högre i kurs... Fast det gör i och för sig min hudvård också om jag tänker efter. Dessutom har inte mina skor från Asos kommit ännu, och jag har inte hämtat ut mitt velour-set. Ett rosa.
Nuuu ska jag duscha (för det gör jag ju aldrig typ bara 3 gånger om dagen), walka min dog och sen sovaaaa! Weeehaaa!
Ciao
1. Är jag nöjd med min ålder? Ja
2. Är jag nöjd med mitt utseende? Halvt
3. Är jag nöjd med min vikt? Nej
4. Är jag nöjd med min kropp? Halvt
5. Är jag nöjd med min utbildning? Ja
6. Är jag nöjd med min arbetssituation? Ja
7. Är jag nöjd med min lön? Den kan alltid vara högre, men eftersom att det bara är ett extrajobb är den toppen.
8. Är jag nöjd med mitt civilstånd? Ja
9. Är jag nöjd med mitt sexliv? Ja
10. Är jag nöjd med mitt boende? Vill kanske flytta hemifrån...
11. Är jag nöjd med mina kompisar? Absolut!
12. Är jag nöjd med min bilsituation? The non-existing...Körkort nästa!
13. Är jag nöjd över mina föräldrar? Men självklart!
14. Är jag nöjd med mig själv? Mostly, ja.
15 Har jag ett liv? Ja, fast mindre nu sen min pålla dogade.
16. Har jag haft modet att svara ärligt på dessa frågor? Absolut självklart, whats the point of lying?
Fast man kan ju undra om jag verkligen har ett liv eftersom att jag svarar på allas listor och frågor...Um. Men nåt måste jag ju göra.
Det har för övrigt kommit fram att jag har halsplus (fluss, jag veeet)! Väldigt spännande! Imorgon ska jag träffa farbror doktorn så kan han titta mig långt ner i halsen (ha ha gubbskratt). Det jobbiga i situationen är ju att jag jobbade idag. Och eftersom att halsfluss inte alls smittar över huvud taget så var det ju bara skoj för mina medarbetare! De ville typ stena mig... Men jag hade blivit ännu mer dödad om jag hade ringt på morgonen typ 5 minuter innan jag skulle börja och säga att jag inte kunde komma. Vilket vill de helst vaaa haaa?
Men bara en annan sak snabbt, halsFLUSS. Vad är fluss för någonting? Samma sak som att jag kan bli galen på ordet korvstroganoff. NOFF?! Jag hatar det ordet. Vem är noff egentligen? Svar till undrat i hela livet.
Jobbig grej igen: jag har nu avbokat två möten med Aloe Vera-Annelie, hon har säkert tröttnat på min jobbiga och förvirrade hjärna. Men jag ska ju till The Doctor imorgon, han står ju faktiskt högre i kurs... Fast det gör i och för sig min hudvård också om jag tänker efter. Dessutom har inte mina skor från Asos kommit ännu, och jag har inte hämtat ut mitt velour-set. Ett rosa.
Nuuu ska jag duscha (för det gör jag ju aldrig typ bara 3 gånger om dagen), walka min dog och sen sovaaaa! Weeehaaa!
Ciao
It aint over til the fat lady sings
Jag vet. Jag ska sluta med mina engelska rubriker. Men jag har så dålig fantasi (nöjd nu Oliver?!), så för tillfället får det räcka.
Varför tror jag att jag är så anti-reality? Varför kunde jag inte inse igår att jag inte var frisk trots allt? Men jag ringde faktiskt mamma och frågade om jag kunde gå ut (kändes jätteskumt, har inte gjort det på flera år, utan det har mest varit "jag drar nu!"), och hon blev väl lika förvånad som jag kände mig. Hon sa dock att halsontet som jag fortfarande hade kunde göra allt värre, men jag som tyckte att jag mådde så bra, tänkte att det blir nog bara bättre from now on.
Tjena, vad rätt jag hade. Inte. Fast i början av kvällen mådde jag superbra och var pigg och glad, sugen på utgång. Men ju längre kvällen fortskred, desto mer vissnade jag. Jag, Isabel, Fanny (inte syrran igen), Petra och en till tjej jag inte kommer ihåg namnet på, satt och småpratade med gästerna på klubben vi var på. Det var väldigt trevligt, några killar från Skåne satte sig vid oss och vi hade kul. Men sen liksom kände jag hur jag blev varmare och varmare (kan ha något att göra med att jag hade på mig linne, skjorta och lammullströja), och halsen blev bara mer och mer ilsken. Jag kollade på klockan. Tjugo över tolv. Men gud vad skämmigt, jag har blivit så jävla gammal och grå. Eller sjuk bara, who knows?
I alla fall åkte jag till Scandic Angalis (stavning iih) och mötte upp Fanny (systern) som var där på någon snowboardefterfest, tydligen BARA snygga killar precis överallt. Jag fick lite ångest att jag inte varit där istället. Eftersom att både hon och jag var nyktra (fast i mitt fall spelar det ju ingen roll), så hade hon tagit bilen till Stora Mossen och vi kunde lätt åka hem. Såååå skönt! Vid två var vi hemma och jag tog en dusch och en macka-to-go (till sängen vill säga).
Idag har jag legat i sängen till halv fyra, sen tog jag en dusch till och nu måste jag gå ut med min underbara hund (hans prefix skiftar beroende på mitt humör). Fanny är och rider...Jag vill också, men mitt nöje idag består av reorganisation i garderoben och körkortsteoripluggande. Det är bara typ två veckor kvar! Aaahh panik!
Ciao
Varför tror jag att jag är så anti-reality? Varför kunde jag inte inse igår att jag inte var frisk trots allt? Men jag ringde faktiskt mamma och frågade om jag kunde gå ut (kändes jätteskumt, har inte gjort det på flera år, utan det har mest varit "jag drar nu!"), och hon blev väl lika förvånad som jag kände mig. Hon sa dock att halsontet som jag fortfarande hade kunde göra allt värre, men jag som tyckte att jag mådde så bra, tänkte att det blir nog bara bättre from now on.
Tjena, vad rätt jag hade. Inte. Fast i början av kvällen mådde jag superbra och var pigg och glad, sugen på utgång. Men ju längre kvällen fortskred, desto mer vissnade jag. Jag, Isabel, Fanny (inte syrran igen), Petra och en till tjej jag inte kommer ihåg namnet på, satt och småpratade med gästerna på klubben vi var på. Det var väldigt trevligt, några killar från Skåne satte sig vid oss och vi hade kul. Men sen liksom kände jag hur jag blev varmare och varmare (kan ha något att göra med att jag hade på mig linne, skjorta och lammullströja), och halsen blev bara mer och mer ilsken. Jag kollade på klockan. Tjugo över tolv. Men gud vad skämmigt, jag har blivit så jävla gammal och grå. Eller sjuk bara, who knows?
I alla fall åkte jag till Scandic Angalis (stavning iih) och mötte upp Fanny (systern) som var där på någon snowboardefterfest, tydligen BARA snygga killar precis överallt. Jag fick lite ångest att jag inte varit där istället. Eftersom att både hon och jag var nyktra (fast i mitt fall spelar det ju ingen roll), så hade hon tagit bilen till Stora Mossen och vi kunde lätt åka hem. Såååå skönt! Vid två var vi hemma och jag tog en dusch och en macka-to-go (till sängen vill säga).
Idag har jag legat i sängen till halv fyra, sen tog jag en dusch till och nu måste jag gå ut med min underbara hund (hans prefix skiftar beroende på mitt humör). Fanny är och rider...Jag vill också, men mitt nöje idag består av reorganisation i garderoben och körkortsteoripluggande. Det är bara typ två veckor kvar! Aaahh panik!
Ciao
Just one of those things
Ibland är jag så dålig. På riktigt alltså. Sopig. Det också på riktigt. Jag skulle slänga matrester idag när jag liksom välter hela jävla sophinkgrejen. Men faaaaan vet nån hur äckligt det är att plocka upp saker man slängde i typ förrigår!? Åhh jag måste gå och duscha igen. För det måste jag, nu är jag frisk har jag bestämt och ska (åh kom precis på en frisyr jag ska ha) iväg med Isabel och Fanny (inte systern) först till nåt ställe med några pokermänniskor, sen till Cafét tror jag. Uh. Fast jag har en bra outfit, men inget speciellt, men välklätt. Jag kör med tråkiga stilen. Och jag ska premiärgå mina high heels. Gäller att impregnera (inpregnera? nää det låter fel. Eller?). See ya!
It's oooohoover nooow
Sommaren har verkligen lämnat oss. Och jag hade väl inte brytt mig speciellt mycket om den bara hade poff - övergått till höst, men det gööör den inte. Först var det varmt i hundra år, sen blev det snö, och nu plötsligt så blev det höst. I november. Jag vill bara ha lite jävla snö. Ska det vara så svårt? Uppenbarligen ja.
Och nej, jag är inte frisk ännu. Fyra dagars sickness. Slår snart rekord. Tänk om jag är sjuk de närmaste två åren? Häftigt. Fast tills jag får reda på det, ska jag lägga mig i min bigga bed och titta klart på Madagaskar och kanske äta chips. Fast till det vill jag ha Pepsi Max. Uh jag orkar inte gå och handla det. Dessutom är min jävla katt ute. Men jag orkar inte släppa in honom, för så fort han gått in, så vill han ut igen. Svårigheter, anybody?
Ååå kan det inte vara någon bra film på tv egentligen? Typ...um... Almost Famous! Fast den har jag ju. Men How to loose a guy in 10 days! Den tittade jag på igår, men den är bra. Jag hittade för övrigt min American Psychofilm igår, i fodralet till Good Morning Vietnam. Tillsammans med den filmen. Och hela tiden har jag gått runt och anklagat Karl för att ha stulit den bara för att han gillar den filmen. Vadå, han hade ju det perfekta motivet. Eller så var jag bara lat och klantig. Samtidigt har jag hans fodral till Sista samurajen. Jag hade varit något gladare om filmen faktiskt låg där i. Men nu får jag inte glömma att American Psycho ligger i Sista Samurajfodralet. Å herregud.
Tre saker jag vill ha (cravings):
1. Viktor & Rolfparfymen. Den passar mig perfekt!!!
2. Pradaparfymen. Den passar mig också perfekt!!!
3. Pradasolglasögonen. Åh svårt att förklara vilka för jag hittar inte en enda bild på dem. Jävla fan. Men jag ska leta vidare.
Ibland önskar jag att jag var världens bästa tjuv, som kunde liksom sno allt jag ville ha, utan att någon kom på mig, någonsin. Fast det känns så elakt. Bättre är ju om alla affärer tyckte så mycket om mig att jag fick ta vad jag ville ha, fast de såg mig och det gjorde inget. Craaaaavings!
Och nej, jag är inte frisk ännu. Fyra dagars sickness. Slår snart rekord. Tänk om jag är sjuk de närmaste två åren? Häftigt. Fast tills jag får reda på det, ska jag lägga mig i min bigga bed och titta klart på Madagaskar och kanske äta chips. Fast till det vill jag ha Pepsi Max. Uh jag orkar inte gå och handla det. Dessutom är min jävla katt ute. Men jag orkar inte släppa in honom, för så fort han gått in, så vill han ut igen. Svårigheter, anybody?
Ååå kan det inte vara någon bra film på tv egentligen? Typ...um... Almost Famous! Fast den har jag ju. Men How to loose a guy in 10 days! Den tittade jag på igår, men den är bra. Jag hittade för övrigt min American Psychofilm igår, i fodralet till Good Morning Vietnam. Tillsammans med den filmen. Och hela tiden har jag gått runt och anklagat Karl för att ha stulit den bara för att han gillar den filmen. Vadå, han hade ju det perfekta motivet. Eller så var jag bara lat och klantig. Samtidigt har jag hans fodral till Sista samurajen. Jag hade varit något gladare om filmen faktiskt låg där i. Men nu får jag inte glömma att American Psycho ligger i Sista Samurajfodralet. Å herregud.
Tre saker jag vill ha (cravings):
1. Viktor & Rolfparfymen. Den passar mig perfekt!!!
2. Pradaparfymen. Den passar mig också perfekt!!!
3. Pradasolglasögonen. Åh svårt att förklara vilka för jag hittar inte en enda bild på dem. Jävla fan. Men jag ska leta vidare.
Ibland önskar jag att jag var världens bästa tjuv, som kunde liksom sno allt jag ville ha, utan att någon kom på mig, någonsin. Fast det känns så elakt. Bättre är ju om alla affärer tyckte så mycket om mig att jag fick ta vad jag ville ha, fast de såg mig och det gjorde inget. Craaaaavings!
Hoppsansa!
First of all: jag är fortfarande sjuk. Alla som tycker synd om mig ska ringa nu tycker jag. Precis alla. Och jag orkar inte ens skrika åt Den Skällande Hunden, för jag kan inte prata mer än i viskningar. Så ont gör det. Jag vill ringa till pappa och att han ska tycka synd om mig, men jag vågar inte för jag vet att han jobbar. Och då stör man bara. Alla jobbar bara hela tiden. Förutom Isabel, och det är bra. Men jag tror att hon är i skolan just nu. Och mamma! Mamman är ledig. Det är mycket bra! Jag har sagt det förr men det tål att sägas igen: mamma är bra när man är sjuk. Hon ringer från affären och frågar om jag vill ha något, kommer med mat och godis och värktabletter. Jag kommer ihåg när jag blev sjuk i Uppsala en gång. Jag trodde jag skulle dö. Ingen brydde sig ju på riktigt egentligen, och jag ville bara att mamma skulle komma och hämta mig. Jag kommer inte ihåg hur det gick sen.
Second of all: hehe de som vill kan ju spana in den här bloggen. Och kanske debattera om den är riktig eller inte... Om den är på riktigt tycker jag fan att den är skön. Otroligt dum brud. Men det känns inte som om den är riktig. Men kul hade det varit. Tjoho...
Usch I feel sad. Ligger i min säng med gardinerna för och nerdragna och inte ens tvn är på. Men jag orkar inte. Jag har i alla fall duschat. Och tvättat mitt hår. Det behövdes. Kan jag säga.
Ciao
Second of all: hehe de som vill kan ju spana in den här bloggen. Och kanske debattera om den är riktig eller inte... Om den är på riktigt tycker jag fan att den är skön. Otroligt dum brud. Men det känns inte som om den är riktig. Men kul hade det varit. Tjoho...
Usch I feel sad. Ligger i min säng med gardinerna för och nerdragna och inte ens tvn är på. Men jag orkar inte. Jag har i alla fall duschat. Och tvättat mitt hår. Det behövdes. Kan jag säga.
Ciao
